Arcipel heter en festival för ny musik som startade 1992 i Genève. Till årets upplaga bytte de namn till Archip–elles. Den franska ordvitsen talar sitt tydliga språk: bara kvinnliga komponister.
Fortsätt läsa ”Stark symbolhandling, svagt koncept. Festivalen Arcipel i Genève framför enbart kvinnliga tonsättare.”Kritiken söker sin mening. Tankar från Baltic Musicological Conference i Vilnius
Av Karolina Rimskytė
En kritiker, vad är det? Kanske tänker man på en strikt, obarmhärtigoch ovänlig person, som skriver om konst snarare än utövar den. Men vi vet att det är en kliché. Kritik handlar om den ärliga och uppriktiga kommunikationen mellan de inblandade – inklusive mottagaren av kritiken – vilken kan främja såväl utvecklingen som förståelsen av verket. Men förstår alla skapande, inklusive kritikerna, verkligen detta? Och uppskattas verkligen den oberoende kritiken? Som ung, litauisk kritiker, verksam i min egen närmiljö slås jag ofta av en känsla av oärlighet när jag läser kritik. Handlar det om att Litauen är ett litet land eller är det ett symtom på en mer allmän sjuka? Detta var några av de frågor som debatterades och diskuterades under den 46:e upplagan av Baltic Musicological Conference som 2018, 23-26 oktober, hölls i Vilnius.
Fortsätt läsa ”Kritiken söker sin mening. Tankar från Baltic Musicological Conference i Vilnius”Det nya alfabetet – vad är det, och hur många? / The new alphabet – what is that, and how many?
Av Miriam Rasch
[svenska, english below] Vad är ett alfabet? Jag gillar frågor som är både fånigt enkla och samtidigt förvirrande. I den bemärkelsen är öppningsdagarna för ett nytt långtidsprojekt 2019-2021 vid Haus der Kulturender Welt (HKW) i Berlin med titeln Das neue Alphabet nog så tillfredsställande. Men allvarligt talat, vad är egentligen ett alfabet? Och kan nya förekomster av alfabet verkligen födas?
Fortsätt läsa ”Det nya alfabetet – vad är det, och hur många? / The new alphabet – what is that, and how many?”En inblick i kritikerns vardag
Av Andreas Engström
Kritik är det instrument med vilket vi förstår världen. Kritik är också intimt förknippat med framväxten av yttrandefriheten. Därför är det lika påfallande som oroväckande hur kritiken på kultursidorna och andra platser minskat, trots att yttrandefriheten – i alla fall i vår del av världen – inte har gjort det.

Dreaming of Sweden
Av Julie Balot
Minnesota-raised and California resident Julie Balot recounts her childhood experiences of Sweden in America. Years later over the course of a few weeks she meets the World in Sweden at the international improvised music festival Hagenfesten in Dalarna and in Stockholm.
Ledare Vår 2018 #1 – Kritik
Av Øyvind Vågen
Välkommen till en tidskrift med två namn och en text med dubbla syften.
Två namn eftersom den heter både Critical Point och Kokpunkten. Dubbla syften eftersom texten är både en introduktion till ett nytt nummer och till en ny tidskrift.
Ett madrasserat rum är det enda sanna safe spacet
Av Øyvind Vågen
Det sägs att man inte ska skjuta budbäraren, och det är nog sant, men lika sant, är att man ibland måste fokusera på symtomen, inte för att kasta skuld, utan för att hitta roten till själva sjukan. Och tydligare symtom på tidens ängslighetssjuka, än det av förlagsklubben den 13 februari i år anordnade paneldiskussionen ”Att ge ut barnböcker idag – utmaningar och möjligheter i en tid av normdiskussioner”, var det länge sedan jag såg.
Fortsätt läsa ”Ett madrasserat rum är det enda sanna safe spacet”
”På jättars axlar” – manifest för en borgerlig kultursyn
Av Torbjörn Elensky
Det tycks ibland vara ett problem för borgerliga politiker och väljare att så mycket av den nyskapande kulturen i Sverige har en mer eller mindre tydlig vänsterprägel. Det kritiska, samhällskritiska, samtidskritiska, kultur- och civilisationskritiska innehållet i många av de verk som får störst spridning och som hyllas mest tycks alltid ha sin udd riktad mot Västvärlden, kapitalismen, borgerligheten, liberalismen.
Fortsätt läsa ””På jättars axlar” – manifest för en borgerlig kultursyn”
Att skriva konstmusikalisk samtidshistoria i en globaliserad värld
Av Andreas Engström
I en text jag skrev om kvinnliga nordiska tonsättare genom historien, som publicerades i programboken till Nordic Music Days i Reykjavík 2016, tog jag som ett av flera exempel på samtida tonsättare och tendenser upp den svenska grupperingen Konstmusiksystrar med unga kvinnliga tonsättare. Kort därefter fick jag ett mail från gruppen där de, bland flera saker, uttryckte sin uppskattning att bli ”omskrivna som en del av konstmusikhistorien”.
Fortsätt läsa ”Att skriva konstmusikalisk samtidshistoria i en globaliserad värld”
Den isolerade kritiken – ett vittnesmål*
Av Andreas Engström
Situationen för musikkritiken, närmare bestämt konstmusikkritiken, framför allt för den samtida konstmusiken kan bäst beskrivas som isolerad. Det är inte så att den inte skulle finnas till: den finns i dagspress, och det rör sig ofta om både kunniga och stilsäkra skribenter. Den förekommer också i public service och i tidskrifter.