Istället för en neuropsykiatrisk etikett – erkänna det generationsöverskridande traumat!

Av Soly Erlandsson

Det råder en stark hegemoni i synen på barns psykiska hälsa och diagnostikens makt är stor. Stora resurser läggs på utredningar samtidigt som psykoterapeutiska insatser är lågprioriterade och blir, av politiska och ekonomiska skäl, utan finansiering. I stället för att beskriva barn som dysfunktionella och dela ut diagnoser, skulle barnpsykiatrins fokus kunna ligga på att tolka barnets rastlöshet och rotlöshet som ett uttryck för socialt utanförskap. Soly Erlandsson anser att studiet av psykisk ohälsa måste erkänna och förstå värdet och innebörden av det generationsöverstigande traumat.

Fortsätt läsa ”Istället för en neuropsykiatrisk etikett – erkänna det generationsöverskridande traumat!”

”Estniska är som balsam för själen” – Wendela Forneman Jobsson om estnisk körmusik och den sjungande revolutionen

Av Sara Shamloo Ekblad

Wendela Forneman Jobsson förtrollades tidigt av estnisk körmusik. Allt började 2009 då Wendela var tolv år och tillbringade en vecka i den estniska staden Pärnu. Efter några dagar i familjens hyrda lägenhet hittade hon en CD-skiva med estnisk körmusik. Körmusik var inget nytt för Wendela som gick i Adolf Fredriks musikklasser. Musiken som snart strömmade ut från högtalarna var det vackraste hon någonsin hade hört.

Vendela Forneman Jabsson. Foto: privat.
Fortsätt läsa ””Estniska är som balsam för själen” – Wendela Forneman Jobsson om estnisk körmusik och den sjungande revolutionen”

Musikens bildspråk –  Mikalojus Konstantinas Čiurlionis, en litauisk föregångare

Av Sonia Engström

Om man söker i den svenska dagspressens arkiv på litauern Mikalojus Konstantinas Čiurlionis namn, är skörden tunn. Bland de fåtal träffar man får nämns namnet oftast blott som en parentes. Som exempelvis i Peter Cornells understreckare från 2020, där Čiurlionis beskrivs som en av alla konstnärer som kring förra sekelskiftet attraherades av ockultism och spiritismseanser. Eller i Sofia Lilly Jönssons recension av Östersjöfestivalens invigningskonsert 2011 där Čiurlionis symfoniska dikt Havet (Jūra) från 1907 beskrivs som fin ”men ooriginell”. Inte ens förra året, när Litauen firade 150-årsjubileet av Mikalojus Konstantinas Čiurlionis födelse, nämns han i svensk press. Det är inte utan att man känner viss sorg över att svenska läsare inte unnats få göra bekantskap med denna intressanta litauiska mångsysslare, ty han är en pärla som lätt bländar med sin tjuskraft. 

Mikalojus Konstantinas Čiurlionis: Sonata No. 3 (Sonat för en serpent)
Fortsätt läsa ”Musikens bildspråk –  Mikalojus Konstantinas Čiurlionis, en litauisk föregångare”

Den Andres Intelligens – ett nytt sätt att förstå AI

Av Simon Carlfjord

Här föreslås ett nytt sätt att förstå AI – inte som teknik, utan som den Andres Intelligens. Med Jacques Lacans psykoanalys som lins utforskar Simon Carlfjord hur algoritmer omformar subjektivitet, mening och självbild. En text om rivalitet, hallucinationer och det riskabla men också absolut nödvändiga i att brottas med den nya Andre.

Samtalet kring AI är inte enbart en teknisk frågeställning utan en central angelägenhet för hela humanioran. Den tekniska utvecklingen tvingar fram existentiella frågor som i sin tur en kräver djupgående analys. Här föreslår jag att man skulle kunna använda Jacques Lacans psykoanalys som grund för att skapa nya konceptuella verktyg. Genom att ge termen AI den nya språkliga dräkten ”den Andres Intelligens” kan en fördjupad psykologisk förståelse för denna tekniska innovation etableras.

Illustration: AI.
Fortsätt läsa ”Den Andres Intelligens – ett nytt sätt att förstå AI”

Sex frågor till Desideria Jungelin

Från och med det här numret, 1 2026, intervjuar vi också de poeter som medverkar med nyskrivna dikter i vår avdelning ”Nyskrivet”. I detta nummer medverkar Desideria Jungelin med två dikter.

Hur skulle du beskriva din poesi?

Färgstark, ärlig, ibland hård, ibland mjuk. Jag tycker om kontraster. Funktionsrätt
är viktigt för mig för det är ett perspektiv som ofta glöms bort.

Fortsätt läsa ”Sex frågor till Desideria Jungelin”