Ledare #9 2025

Lagom till midsommar och semestern släpper vi årets andra nummer av Kokpunkten.

Efter att i förra numret bidragit med en mycket uppskattad essä om den svenska tv-personligheten Ria Wägner återkommer Petra Werner med en fördjupande artikel om skräckgenren i allmänhet och tv-serien Skräckens hus (Rose Red). Kokpunktens Kraków-baserade krönikör Sonia Engström skriver denna gång om intresset för den ukrainska folkdräkten Vysjyvanka och bärandet av den som en symbolisk motståndshandling riktad mot Moskva.

Soly Erlandssons återkommer även hon med en essä där hon diskuterar John Steinbecks roman Vredens druvor om fattiga lantbrukare under 1930-talets missväxt och depression och Mina Salehpours dramatisering av romanen på Dramaten i Stockholm. Hur gestaltas de i romanen så pregnanta temana som empati, medmänsklighet och mellanmänskliga relationer i pjäsen?

Ironi och pastisch var vid slutet av 1960-talet en ny företeelse i rockkulturen. Andreas Engström skriver om ett par av Frank Zappa och The Mothers album från denna tid som förenar experimentalism, pastisch och kulturkritik.

Med anledning av den nyöppnade utställningen med Olle Bonniérs konst i Norrköpings konstmuseum publicerar vi här en äldre intervju med Bonniér om hans relation till avantgardemusik och målningen Plingeling.

Vi fortsätter också vår satsning på att publicera nyskriven svensk lyrik. Mickaela Persson som medverkade i förra numret med Dikterna till Åsa återkommer med en ny diktsvit och får sällskap av Xénie Bertell.

Vidare publicerar vi här den tredje delen med utdrag ur Eli Friedrich Getreus dagbok. Getreu var en ung judisk-österrikisk man i Wien vid tiden för nazisternas maktövertagande. Under sina tonår förde han dagbok och efter att tidigare publicerat hans betraktelse över kristallnatten samt flykten från Wien till Danmark kan man i detta nummer läsa om hans resa från Danmark till England där han hälsade på sina föräldrar som även de flytt undan judeförföljelserna i det av Tyskland annekterade Österrike.

Slutligen så bjuder på ett fotoreportage från tre städer vid vattnet av Øyvind Vågen.

Trevlig läsning önskar redaktionen för Kokpunkten I Critical Point

Andreas Engström & Øyvind Vågen

Petra Werner: Med information från andra dimensioner – Skräckfilmsgenren och teveserien Skräckens hus

Sonia Engström: Stygnen som håller ihop nationen –  vysjyvankan, folkdräkten som protest mot Moskva

Soly Erlandsson: Att synliggöra människovärdet – Vredens druvor i språkdräkt och scenisk gestaltning

Andreas Engström: Cruising with Ruben – Frank Zappa, The Mothers och rock som parodi

Andreas Engström: Plingeling – Olle Bonniér och musiken

Mickaela Persson: Dikter – ur ”Videfläta”

Xénie Bertell: Tre dikter – ”Sidenfingrar”, ”Äppeltider” och ”Gräddnos

Eli Friedrich Getreu: Eli Getreus Dagbok del III – England 12 maj till 5 juni 1939

Øyvind Vågen: Tre städer vid vattnet – Oslo, Trieste & Venedig

Med information från andra dimensioner – Skräckfilmsgenren och teveserien Skräckens hus

Av Petra Werner

Film som uttrycksmedium kan beskrivas som en sorts avbild av det mänskliga psykets mentala processer där det finns uttrycksmässiga paralleller mellan till exempel det mänskliga minnet och filmens tillbakablickar. Den grundläggande uppsättning mönster och symboler vi använder i vår varseblivning tycks på något sätt återfinnas i filmmediet vilket också gör filmmediet till ett effektfullt sätt att återge fenomen och händelser. Vårt sätt att minnas gestaltas av filmens återblicksklippning, och vårt sätt att koncentrera oss av filmens närbilder. 

Rose Red (Skräckens hus, 2002)

Fortsätt läsa ”Med information från andra dimensioner – Skräckfilmsgenren och teveserien Skräckens hus”

Stygnen som håller ihop nationen –  vysjyvankan, folkdräkten som protest mot Moskva

Av Sonia Engström

Den tredje torsdagen i maj varje år fylls mitt flöde på Facebook och Instagram med leende vänner, som en efter en visar upp sina skjortor och blusar med ukrainsk brodyrglädje. En brodyr som utgör det omisskännliga kännetecknet för de ukrainska vysjyvankorna. Det är praktiskt taget omöjligt att bestämma från när de härrör, ty de är av anrik börd. Vissa forskare vill till och med mena att vysjyvankorna kan härledas till skyternas tid. Denna folkgrupp omnämndes för första gången på 700-talet före Kristus, och de framlevde sina liv på ett vidsträckt område, från Kaspiska havet via den ukrainska stäppen och hela vägen till Karpaterna i dagens östra Polen. Men det finns inte några handfasta bevis på att de första vysjyvankorna verkligen tillkom under skyternas tid, och de är också oklart om man då behärskade konsten att brodera avancerade mönster.

Av Razsvit, Kiev, Ukraine – Vykort tryckt 1916, Public Domain, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=3208880
Fortsätt läsa ”Stygnen som håller ihop nationen –  vysjyvankan, folkdräkten som protest mot Moskva”

Att synliggöra människovärdet – Vredens druvor i språkdräkt och scenisk gestaltning

Av Soly Erlandsson         

För några år sedan ägnade jag en dag åt att måla tillsammans med ett par vänner. Trots förberedelser och förväntningar på dagen förmådde jag inte hitta fram till ett motiv som var lockande nog. Jag prövade mig fram men tappade snart fokus och gav upp. Slutligen fick jag syn på en liten vit skål med druvor som den ena vännen haft med sig och bestämde mig för att måla skålen med druvorna. Jag fick fram några färgtuber och en liten pannå som legat gömd bland ritblock och penslar. Känslan av frustration över den tidigare bristen på inspiration gav mig kraft att avsluta uppgiften och titeln var plötsligt helt självklar: Vredens druvor.

Vredens druvor – målning av artikelförfattaren.
Fortsätt läsa ”Att synliggöra människovärdet – Vredens druvor i språkdräkt och scenisk gestaltning”

Cruising with Ruben – Frank Zappa, The Mothers och rock som parodi

Av Andreas Engström

You didn’t try to call me, why didn’t you try?
I’m so lonely
No matter who I take home, I keep calling your name

Texten skulle kunna vara hämtad från en generisk kärlekslåt, men så är det frasen som stör lite – ”No matter who I take home”. Låten är ”You didn’t try to call me” med det fiktiva bandet Ruben and the Jets, som i själva verket är The Mothers of Invention, alltså Frank Zappas band. Plattan Cruising with Ruben and the Jets som kom ut i december 1968 utgörs av korta låtar i doo-wop-stil, eller som bandet beskriver det i skivkonvolutet, ”greasy love songs”. Smöriga kärlekslåtar, säger de. Likväl har de komponerat, spelat in och gett ut dem: ”because we really like this kind of music”.

Fortsätt läsa ”Cruising with Ruben – Frank Zappa, The Mothers och rock som parodi”

Plingeling – Olle Bonniér och musiken

Av Andreas Engström

En av det svenska efterkrigsårens mest radikala konstnärer, Olle Bonniér (1925–2016) skulle blivit 100 år i år och är aktuell med en stor utställning på Norrköpings konstmuseum. Bonniér arbetade med måleri grafik och gjorde skulptur. Projekten var inte sällan storslagna och monumentala. Hans nonfigurativa arbeten kan också ses som en tidig form av konceptkonst. Bonniér hade ett starkt förhållande till den radikala samtidsmusiken och av hans idébaserade verk kan Plingeling rent av betraktas som en tidig form av grafiskt partitur. Målningen har även tolkats av musiker. Vi återpublicerar här en intervju med Olle Bonniér om Plingeling från 2002.

Olle Bonniér. Plingeling Tillkomstår 1949, Teknik/MaterialGouache och blyerts på papper.
Fortsätt läsa ”Plingeling – Olle Bonniér och musiken”

Dikter – ur ”Videfläta” (del 1 av 2)

Här publicerar vi det första av två utdrag ur diktsviten ”Videfläta”

Av Mickaela Persson

Prolog: Sammet 

Var du en ikon för mig i barndomen? 
Eller är det en efterkonstruktion? *
Tiden av kurser är förbi 
men ändå gör jag milslånga halsband 
av dagg och skratt. 
Av tyll och sammet 
som väver ditt namn. 

”Tycker du om att vara ensam?” frågar du. 
Du är ett soligt busväder 
och dina frågor pockar på uppmärksamhet.
Läroåren hopar sig till snöhögar 
på luftslottets trösklar. 

”Jovars, ensamhet är all right
men om valet står mellan ensamhet 
och bubblande sammet från förr 
då väljer jag sammet.” 

Fortsätt läsa ”Dikter – ur ”Videfläta” (del 1 av 2)”

Eli Getreus Dagbok del III – England 12 maj till 5 juni 1939

Av Eli Friedrich Getreu (1920–2005)

Det är här den tredje delen i de serie med utdrag vi publicerar ur Eli Getreus dagbok och skildrar hur han strax före andra världskrigets utbrott reser från Danmark där han arbetade som dräng för att lära sig jordbruk hos en jysk bonde till England för att hälsa på sina föräldrar som flytt ditt undan judeförföljelserna i det av Tyskland annekterade Österrike. Eli var Øyvind Vågens morfar och föddes på väg till Wien 1920 som son till judiska föräldrar som invandrat dit från dåvarande Galizien (nuvarande västra Polen/östra Ukraina) och kom att engagera sig i en judisk ungdomsrörelse som syftade till att utbilda sig till jordbrukare ochs sedan flytta till Israel – Eretz – för att odla upp det heliga landet. De två tidigare delarna – som skildrar Kristallnatten/Novemberprogromerna respektive en tågresa genom Tyskland och Danmark precis innan krigsutbrottet – går att läsa här och här. Hela dagboken finns att läsa (i faksimil på tyska) på Förintelsemuseets hemsida (länk) där finns också ett album med foton som han tog under tiden han skrev dagboken (här). BBC gjorde nyligen ett inslag om Englandsvistelsen som står att finna till exempel här.

Eli och han syster Tirsa som barn. Foto: privat.
Fortsätt läsa ”Eli Getreus Dagbok del III – England 12 maj till 5 juni 1939”

Tre städer vid vattnet – Oslo, Trieste och Venedig

Av Øyvind Vågen

Trieste, Oslo, Venedig. Tre städer vid vattnet, tre städer byggda invid eller på vattnet, som levt av vattnet – handel, sjöfart, fiske – och lever av vattnet – kryssningsturister, lyxbostäder med sjöutsikt – och som nu har hamnat i bakvattnet (Trieste, en gång hamnstad i ett habsburgskt imperium som inte längre finns), lever på det som finns under vattnet (Oslo, huvudstad i den elbilstäta oljenationen Norge) eller är i färd med att sjunka ner och försvinna under vattnet igen (Venedig – först in och kanske också först ut?)

Bilderna har tidigare visats på galleri Matverkstaden i Malmö i samband med Malmö Gallerihelg hösten 2024.

Ett tidigare fotoreportage från Portugal finns att se här: Surf & Turf (Esphino, Portugal)

Lite fler av mina bilder finns att se här: www.freezingthemoment.me

Klicka på bilderna för att visa dem i full storlek!

Fortsätt läsa ”Tre städer vid vattnet – Oslo, Trieste och Venedig”