Är sten som medium budskapet? Kan en alternativ modernitet sammanföra hållbarhet och skönhet?

Stenen är i sig ett medium för sin tillkomsthistoria och sitt kemiska innehåll. Hur kan då sten genom bearbetning också bli ett meningsbärande element?  Genom sin hårdhet och styrka kan sten skulpteras till ett medium för att kanalisera eller förkroppsliga en civilisations värderingar.

Av Simon Carlfjord

Konstakademin Stockholm från ”Stenen i Tiden”, Riksantivarieämbetet

Greker och egyptier använde inte sten enbart som dekoration; deras religiösa kulturer strävade efter att manifestera någonting i relation till gudarna och döden. Kan vi använda sten som medium för kulturella värden än idag? Hur skulle detta ta sig uttryck? Jag menar att en sådan arkitektur är möjlig, och att striden kanske inte står mellan postmodernitet och klassiska ideal, utan om att försöka formulera en alternativ modernitet som sammanför både hållbarhet och skönhet.

Fortsätt läsa ”Är sten som medium budskapet? Kan en alternativ modernitet sammanföra hållbarhet och skönhet?”

Dåtid, nutid, framtid möts – kyrkorummets symboliska universum så som det gestaltas av Ulla Nilsson, Edward Brambäck, Bengt-Olof Kälde och Olle Hjortzberg

Av Simon Carlfjord

Markuskyrkan i Björkhagen. Foto Carolina Carlfjord

Kyrkor är inte bara bara fysiska byggnader i sten och trä. De kan också ses som platser där tid och mening möts, där konst och tradition tillsammans öppnar rum bortom det vardagliga. I den här artikeln utforskas hur kyrkorummet kan förstås som ett symboliskt universum – en konstnärlig helhet där dåtid, nutid och framtid tillåts existera sida vid sida, och besökaren bjuds att spegla sitt eget liv i denna tidlösa dimension.

Fortsätt läsa ”Dåtid, nutid, framtid möts – kyrkorummets symboliska universum så som det gestaltas av Ulla Nilsson, Edward Brambäck, Bengt-Olof Kälde och Olle Hjortzberg”