Etikett: Litteratur

Publicerat

Herman Melvilles Moby Dick – den vita valen, kapten Ahab och människans hybris

Moby Dick är långt mer än en berättelse om valfångst och kapten Ahabs jakt på den vita valen. I denna personliga omläsning följer vi romanens bibliska, mytologiska och existentiella spår – från Ismael och Queequeg till människans hybris, naturens motstånd och den apokalyptiska slutstriden.

Av Carsten Palmer Schale

Mer än en äventyrsroman

Efter att ha slagit igen pärmarna till Herman Melvilles (1819–1891) roman Moby Dick sitter jag en stund förstummad. På ett plan är den naturligtvis en äventyrsberättelse, men på flera andra plan en mycket speciell text som kan läsas på många olika sätt. Den flödar över av symboler, allegorier, metaforer, psykologiska analyser, existentiella reflektioner och referenser – främst till Bibeln, men också till grekisk och romersk mytologi. Dessutom är den genuint lärd och, för det mesta, stilistiskt superb. Samtidigt är boken långrandig, stundtals överlastad med detaljer, fylld av digressioner och sidospår och ibland språkligt krystad. Att den ofta har givits ut i förkortade upplagor är därför begripligt. Men för att verkligen ta till sig språket bör den läsas på engelska och ses i sina historiska sammanhang: såväl det amerikanska 1840- och 1850-talet som vår egen samtid efter millennieskiftet.

Fortsätt läsa ”Herman Melvilles Moby Dick – den vita valen, kapten Ahab och människans hybris”
Publicerat

Så länge någon läser henne, finns Shahrnush Parsipur kvar

Den 3 juli gick den iranska författaren Shahrnush Parsipur ur tiden. Parsipur föddes 1946 i Teheran och skrev tidigt noveller och artiklar. Hon studerade sociologi och på 1970-talet arresterades hon för sina politiska åsikter. År 1976 lämnade hon landet. Hon dog i San Francisco. Den 7 augusti hölls en minnesstund för Shahrnush Parsipur. Under kvällen höll hennes svenska förläggare Massood Mafan på Baran förlag det tal som vi har fått tillåtelse att publicera nedan.

Av Massood Mafan

För mig var Shahrnush Parsipur inte bara en av Irans främsta samtida författare. Redan från början blev hon en del av Baran förlags identitet. Under mer än tre decennier kom vår relation att förändras och fördjupas – från ett samarbete mellan förläggare och författare till vänskap, gemenskap och många gemensamma resor.

När vi bestämde oss för att grunda Baran förlag sammanföll det med att Shahrnush återigen hade gripits och att hennes roman Kvinnor utan män hade förbjudits i Iran. Vi tänkte därför att den första bok vi skulle ge ut på Baran borde vara just detta verk, i en ny upplaga.

Fortsätt läsa ”Så länge någon läser henne, finns Shahrnush Parsipur kvar”
Publicerat

Arbetarlitteratur mellan Sverige och Italien

När Henrik Johanssons bageriroman Raya kommer ut på italienska möter den läsare med andra erfarenheter av klass, arbete och bröd. Från en litteraturfestival i en fabrik utanför Florens skriver han om arbetarlitteraturens skilda traditioner – och om hur en roman förändras när den läses i ett annat land.

Av Henrik Johansson

Det är fredagen den 10 april 2026. Alla vita plaststolar är framme. Scenen är riggad och bokborden är dukade. Men till skillnad från Bokmässan i Göteborg har Festival di Letteratura Working Class, i Campi Bisenzio utanför Florens, ännu inte börjat trots att klockan är 16.30 på öppningsdagen. Allt drar igång om en timme och sista programpunkten är schemalagd att starta 22.00 (spoiler: den startar senare). Alla stolar är tomma utom en. En ensam ARCI-gumma (Italiens motsvarighet till ABF-gubben) har bänkat sig i skuggan på tredje raden och paxat två stolar till. Hon har page och en lila munkjacka med texten #insorgiamo, ”Vi reser oss”.

Fortsätt läsa ”Arbetarlitteratur mellan Sverige och Italien”
Publicerat

Ellen Key – högaktuell hundra år efter sin död

Hundra år efter Ellen Keys död väcks intresset för hennes liv och idéer på nytt. Nya böcker, radioprogram, opera och teater aktualiserar en tänkare vars inflytande sträcker sig från pedagogik och kvinnors rättigheter till Astrid Lindgren – och till det hem vid Vättern som hon själv skapade.

Av Ulf B Andersson

Ellen Key föddes 1849 i Västervik. Den 25 april 1926 dog hon i sitt hem Strand vid Vättern. Då var hon en av samtidens viktigaste intellektuella. Hennes författarskap och verksamhet som pedagog, debattör, folkbildare och agitator i många frågor, däribland rösträtt, sexualitet och relationer, gav henne uppmärksamhet långt utanför Sveriges gränser.

”Ellen Key är den osynliga handen i svenskt kulturliv under mer än ett sekel.” – Ulrika Knutson

Fortsätt läsa ”Ellen Key – högaktuell hundra år efter sin död”
Publicerat

Om poetik

Sam Carlquist skriver om behovet att berätta, om läsningens inflytande och om gränsen mellan diktjaget och det privata. I en personlig poetik prövar han diktens frihet, minnets bilder och tilliten till läsarens fantasi. Läs också hans dikter De fyra hästarna och Sommarhuset, samt intervjun med honom.

Av Sam Carlquist

Vi har lärt oss att betrakta det osynliga
genom att avlägsna det synliga.
I detta uteslutandets mikroskop
studerar vi utstryksprov av poesins förmåga.

Berättarbehovet.
Det nästan omöjliga i att glädjas åt att se en hund om ingen finns att visa den för.
Sådant får en att uppfinna vänner att tala med.

Fortsätt läsa ”Om poetik”
Publicerat

Nelly Sachs – sextio år efter Nobelpriset

Nelly Sachs och Samuel Agnon inför Nobelfestligheterna 1966.

I morgon tillkännages årets Nobelpris i litteratur. Sara Shamloo Ekblad återvänder till Nelly Sachs, som fick priset för sextio år sedan – och till ett författarskap präglat av flykt, sorg och förvandling.

Av Sara Shamloo Ekblad

Klockan 13.00 i morgon, den 8 oktober, kommer Svenska Akademien att tillkännage vem som tilldelas Nobelpriset i litteratur 2026. För sextio år sedan fick poeten Nelly Sachs världens mest prestigefyllda litteraturpris, som hon delade med Shmuel Yosef Agnon.

Med Selma Lagerlöf i bagaget

Nelly Sachs föddes 1891 i Schöneberg, i dagens Berlin. Hon växte upp som barn till Margarete och William Sachs i ett välbärgat, högborgerligt och sekulariserat judiskt hem. Den unga Nelly skrev alltifrån sagor till kärleksdikter. År 1921 debuterade hon med Legenden und Erzählungen, en samling legender och berättelser.

En viktig inspirationskälla var Selma Lagerlöfs Gösta Berlings saga. Sachs hade burit med sig boken sedan tonåren, då hon fick den i födelsedagspresent i tysk översättning. När hon 1940 tillsammans med sin mamma flydde till Sverige var det med Gösta Berlings saga i väskan. Det var i maj månad. Mor och dotter lämnade Berlin med flyg.

Fortsätt läsa ”Nelly Sachs – sextio år efter Nobelpriset”
Publicerat

Odysseus hjärna – om Pietro Citati och den eviga hemkomsten

Christopher Nolans storfilm The Odyssey har svensk premiär samtidigt som Stephen Frys nytolkning av Odysséen når svenska läsare. Men varför fortsätter Homeros irrande hjälte att fascinera oss nästan tretusen år senare? I denna essä återvänder Torbjörn Elensky till Pietro Citatis lysande läsning av Odysseus – en gestalt som kanske säger mer om vår egen tid än någon annan hjälte i antiken.

Av Torbjörn Elensky

En hjälte för vår tid

Att vara på flykt, på vandring, på resa – att leva i exil och längta till det gamla hemmet, kanske rentav en dag verkligen kunna återvända, om det ännu finns något kvar att återvända till, eller att ge sig ut i världen på jakt efter äventyr, erfarenhet, kunskap, rikedom eller ett bättre liv: detta hör till vår tids vanligaste drömmar. Och våra hjältar? Upptäckare, pionjärer, rebeller, äventyrare. Krigets hårda, enkla och raka hjältar, som Akhilleus, är oss ganska främmande, liksom de stora riksgrundarna, statsbyggarna och imperiemakarna: samhällets stöttepelare och patriarker. Nej, om det finns en hjältetyp som passar vår tid är det snarare den ensamme och vänfaste, äventyrslystne och hemlängtande, självständige och ödesbundne: den uppfinningsrike, vetgirige och berättarglade skojare som överlevde både krig, exil och hemkomst – Odysseus. Det är inte för inte som sången om just honom blev mönster för James Joyces roman om mannen på gatan, Ulysses. Eller som just hans saga lockade Eyvind Johnson till nyskrivning i Strändernas svall.

Fortsätt läsa ”Odysseus hjärna – om Pietro Citati och den eviga hemkomsten”
Publicerat

Vem var kvinnan på vinden i Jane Eyre? – Wide Sargasso Sea, ett postkolonialt portalverk

Av Andreas Engström

I Charlotte Brontës roman Jane Eyre från 1847 berättas historien om prästdottern som efter att ha förlorat sina föräldrar ändå lyckas få skolgång och utbildning. Hon får därefter anställning som barnflicka och privatlärarinna och gifter sig efter en del förvecklingar med sin arbetsgivare, den förmögne Mr Rochester. Han bär dock på en hemlighet som inte förrän över hundra år senare får sin förklaring av Jean Rhys.

Fortsätt läsa ”Vem var kvinnan på vinden i Jane Eyre? – Wide Sargasso Sea, ett postkolonialt portalverk”
Publicerat

En orkan från Karpaterna – författaren Władysław Orkan

Av Sonia Engström

Władysław Orkan som 20-åring. Foto: Wikimedia Commons.

Uppför berget vid Rabka Zdrój i Lillpolens vojvodskap, över kullarna och vidare in mot skogen ligger ett litet hus som nästan ständigt behöver repareras. Ja, huset har alltsedan dess att det byggdes varit eländigt, eftersom det aldrig blev helt färdigt och byggt på fuktig mark. Huset kallas Orkanówka, eller Dom W. Orkana, ty det var här som poeten, författaren, journalisten och dramatikern Władysław Orkan (1875–1930) bodde.

Fortsätt läsa ”En orkan från Karpaterna – författaren Władysław Orkan”
Publicerat

Att synliggöra människovärdet – John Steinbecks Vredens druvor i språkdräkt och scenisk gestaltning

Av Soly Erlandsson         

För några år sedan ägnade jag en dag åt att måla tillsammans med ett par vänner. Trots förberedelser och förväntningar på dagen förmådde jag inte hitta fram till ett motiv som var lockande nog. Jag prövade mig fram men tappade snart fokus och gav upp. Slutligen fick jag syn på en liten vit skål med druvor som den ena vännen haft med sig och bestämde mig för att måla skålen med druvorna. Jag fick fram några färgtuber och en liten pannå som legat gömd bland ritblock och penslar. Känslan av frustration över den tidigare bristen på inspiration gav mig kraft att avsluta uppgiften och titeln var plötsligt helt självklar: Vredens druvor.

Fortsätt läsa ”Att synliggöra människovärdet – John Steinbecks Vredens druvor i språkdräkt och scenisk gestaltning”
Publicerat

Nedför Donau tillsammans med Claudio Magris och Péter Esterházy

Av Andreas Engström

Få floder är så mytomspunna och förknippade med historiska skeenden, myter och konst som Donau. Det finns förvisso konkurrenter. Som Claudio Magris uttrycker det i mastodontverket Donau: ”Rhen och Donau har varit motståndare och utmanat varandra. Rhen är Siegfried, den germanska dygden och renheten, den niflungska troheten, den tyska själens ridderliga hjältemod och oförvägna kärlek till ödet. Donau är Pannonien, Attilas rike, den österländska och asiatiska tidvattenvåg som … betvingar den germanska tapperheten.”

Fortsätt läsa ”Nedför Donau tillsammans med Claudio Magris och Péter Esterházy”