Kärlekens irrgångar – en betraktelse över samtidssynen på sexualitet och relationer

Frågan vad en kvinna är, hennes roll i samhället och hur kärlekslivet kan formas har sysselsatt många tänkare genom tiderna. Även kvinnans sexualitet och möjligheten att uppnå sexuell agens har varit och är ett återkommande ämne i litteratur, akademiska texter och i kultur- och samhällsdebatten. Men frågan behöver utvecklas och vidgas ytterligare. Så låt oss börja från grunden.

Av Mira Horovitz

Vad är en kvinna? Hur blir hon mänsklig och därmed mångfacetterad just därför att hon framställs som sådan genom filmproduktion, i media, skönlitteratur och andra texter och berättelser som gör anspråk på att förmedla något om mänskligt liv och sex-och kärleksrelationer?

Simone de Beauvoirs svar i Det andra könet var att kvinnan inte föds till kvinna, utan blir det till följd av sociala konstruktioner och normer om hur en kvinna ska bete sig och vad omgivningen därmed läser in i begreppet kvinna. Vidare använde sig de Beauvoir av begreppen transcendens och immanens för att beskriva individers möjlighet att transcendera – att förändra sig. Samtidigt är kvinnor enligt denna teori födda in i immanensen; det kroppsliga. Transcendens innebär att existera inom varat i sig och att kunna leva sitt liv ute i samhället och genom att delta där också ges möjlighet att bidra till samhällsförändring och på samma gång kunna förändra sig själv. Det var enligt de Beauvoir nödvändigt för att motverka kulturellt influerade mytbildningar om kvinnans roll och för att förhindra att kvinnan fortsatt ansågs vara det andra könet och därmed enbart få tillgång till en andrarangsposition i samhället.

Sedan dess har mycket hänt och nya tankar har formats. Många har skrivit om och debatterat människans sexualitet, relationer och liknande företeelser i olika sammanhang. Ändå kvarstår frågan hur vi kan förstå begreppen män, kvinna och personer med övriga könsidentiteter, samt vad kärlek och sex egentligen är och kan ha för funktion i våra liv i det moderna samhället.

Kropp, marknad och längtan

Jag tänker tillbaka på min egen uppväxt då jag läste Starlet och andra tidningar, testade att sminka mig för första gången och tillsammans med vänner såg hur Madonna och andra artister dansade och exponerade sig själva på MTV. Madonna såg av allt att döma sin kropp som ett instrument som hon frikostigt exponerade för alla som ville ta del av hennes artisteri. Kanske kände Madonna att hon tog kontroll över sin sexualitet och vad hon förmedlade i egenskap av artist genom att göra den sortens val hon gjorde – det vill säga att hon hade agens i en bransch som ständigt framkallar nya kroppar som exponeras framför kameran och på scenen framför stora publikmassor. Men vi är alla barn av vår kultur och påverkade av densamma. Därför är den fråga jag vill lyfta här, i vilken mån kvinnor och andra personer har agens i dagens västerländska samhälle när det kommer till att forma sitt eget kärleks- och sexliv på sina villkor eller att helt enkelt välja att avstå från att göra det.

Jag ställer frågan därför att jag menar att den är angelägen i en samtid då sexualitet kan sammankopplas med en marknad, som verkar ha utsett samtliga samhällsmedborgare till konsumenter som kan tänkas ingå i deras målgrupp. Sexleksaker finns att tillgå på nätet och i butiker. Vidare finns det en uppsjö av dejtingappar och hemsidor utformade för att människor ska kunna delge sina individuella preferenser, intressen och skriva presentationer om sig själva. Konceptet bygger på att människor ska kunna välja och välja bort potentiella kärleks- eller sexpartners genom att använda sig av dessa tjänster.

Dock verkar många, både unga och äldre personer, välja bort dessa alternativ i dagens läge för att de i stället längtar efter att träffa någon på någon plats ute i verkligheten, utan att behöva befatta sig med allt detta. Det kan bero på att de känner sig desillusionerade och besvikna till följd av allt sitt dejtande och den tid de lagt ner på det. Denna företeelse resonerar exempelvis en Kristofer Ahlström i Dagens Nyheter om. Unga personer, som ingår i generation Z och är födda 1997–2012, värderar trygghet, tydlighet och äkthet. Samtidigt förekommer mycket sexuellt våld i ungas nära relationer i dagens samhälle. Det i sig kan ses som en paradox. Jag tänker att det rör sig om kärlekens irrgångar samt vår samtidssyn på sexualitet och relationer. Det innebär att det finns parallella trender, attityder och beteenden att fundera kring på en och samma gång.

För att sex och romantiska relationer ska fullgöra ett verkligt syfte i våra liv behöver de generera välbefinnande och stärka vår eventuella längtan och lust att vara nära någon annan. I det ingår ett nyfiket och öppet sinnelag i mötet med en annan. Det är så jag tänker mig det. Och det är knappast bara jag som tänker så.

”Våra förkroppsligade erfarenheter av relationsskapande och sex i mötet med andra får en betydelse för vår identitet och kroppsliga integritet”

Kroppsfilosofi och sexuell etik

Den amerikanska feministiska filosofen Ann Cahill, som intresserar sig för kroppsfilosofi, förordar att vi använder oss av begreppet sexuell etik för att diskutera och förhålla oss till intersubjektivitet och subjektivitet i sexuella aktiviteter. Därigenom kan det bli möjligt att uppöva sina färdigheter i mötet med andra och finna utrymme att ömsesidigt utrycka sin lust och känna tillit till sin partner. Annars kan sexuell subjektivitet inte utvecklas i kontakt och samspel med andra. Den som upplever det, vilket många tjejer och unga kvinnor gör, blir skadad och behöver tid att läka.

Det för mig tillbaka till frågeställningen vad en kvinna är och huruvida feminin sexualitet kan förstås och uttryckas på nya, variationsrika sätt bortom stereotypa och begränsande föreställningar om hur sexualitet ska uttryckas av tjejer och kvinnor i relationer, i det offentliga rummet och i mediala representationer av detta. För konsekvensen av förstelnade synsätt och det våld med sexuella inslag som kan förekomma i relationer mellan unga – liksom för den delen i relationer mellan äldre – är att många kvinnor och tjejer blir vingklippta i stället för att tillerkännas autonomi. Som vi alla vet kan den som är vingklippt inte flyga fritt. Då blir kärlek och sexualitet förödande krafter i människans liv. När det är fallet kan det bli svårt att navigera i tillvaron vilket i sin tur kan leda till upplevelsen av att ens egen röst inte hörs, liksom att ens existens inte verkar ha något syfte därför att den inte tillmäts något värde.

Erfarenheter av övertramp och minnesarbete i skönlitterär form

Människans sexualitet är komplex. Ibland förknippas den med makt och aggression. Författare som Annie Ernaux och Linn Ullman har skrivit om sina minnen i skönlitterär form av erfarenheter av övergrepp som de då de var unga kvinnor inte kunde sätta ord på. De kunde inte relatera till sina erfarenheter som just övergrepp utförda av män. Men i efterhand går det. Med romanens hjälp, i egenskap av författare, bedriver de sitt minnesarbete. Ernaux beskriver för läsaren att hon helst av allt skulle velat glömma den flickan som var hon så att hon inte längre skulle behöva skriva om henne. Ändå fortsätter hon att göra det. Det handlar om sommaren 1958, då hon var kolloledare i Normandie och en natt med en man som påverkat henne starkt. Temat är skam, skuld, våld och svek – känslor som kan vara svåra att bära och se tillbaka på. Ullman berättar om hur hon i sin ungdom, närmare bestämt 1983, reste till Paris för att arbeta som fotomodell. Också hennes minnesarbete innefattar smärtsamma erfarenheter av övertramp och att få sina gränser överskridna i mötet med en äldre man och dessutom bli utnyttjad. Drömmen dog ut. Genom att författaren i fråga skriver om sina erfarenheter försöker hon förstå sig själv och den hon en gång var. Det är ett hårt arbete.

”För i mötet med andra och genom att hantera våra levda erfarenheter kan vi tillskansa oss kunskap om vilka vi är, blir och även tillåts bli.”

Våra förkroppsligade erfarenheter av relationsskapande och sex i mötet med andra får en betydelse för vår identitet och kroppsliga integritet, som Ann Cahill påminner oss om. Livet består som bekant av många erfarenheter och upplevelser. När ens egna behov blir osynliggjorda och någon tar för sig av ens kropp kan det framkalla känslor av att känna sig smutsig. Vikten av att kvinnan förblir ren är ett gammalt synsätt som synliggörs även i Shakespeares välkända tragedi Romeo och Julia. I den romantiska scenen då Romeo lyckats klättra uppför fasaden för att ta sig in till Julia där hon står och talar längtansfullt mitt ut i natten från sin balkong, visar det sig att Julia bär på en rädsla för att Romeo inte ska betrakta henne som ren. Hon blottar sig för honom genom att berätta det. Hon klär också sina tankar i ord då hon delger Romeo sina känslor inför att de har träffat varandra och den starka passion de upplever; hon menar att kvällen kom så snabbt och plötsligt. Även om hon är glad för att de träffats kan hon inte låta bli att tänka och känna på det viset. För därmed blir hennes tillvaro förändrad på ett sådant sätt att det gör hennes sårbar. Världen är i gungning och hon försöker hänga med i allt som händer. Romeo har för övrigt redan upplevt en förälskelse i en kvinna. Det är inte han utan Julia som kräver att hon ska både vara och framstå som orörd och ren inför hans blick. Att hon bara ska vara hans.

Shakespeare och det romantiska idealet

Shakespeare försöker måhända visa oss att det finns många nyanser i den romantiska känslo-och tankevärlden som förmedlas genom vår kultur och från människa till människa. En vän till mig uttryckte i ett samtal på ett kafé att hon längtade efter romantik just därför att det verkar vara en sådan bristvara i vår samtidskultur. Kärleksrelationer kan uppfattas som alltför projektorienterade i dagens samhälle, där kvinnor ofta tycks ta på sig rollen som projektledare. Min vän uttryckte också en längtan efter att bli sedd och bekräftad på ett raffinerat vis av någon som faktiskt anstränger sig för hennes skull. Andra kvinnor vittnar om att de har reflekterat över att det är svårt att hitta rätt i dejtingdjungeln. Jag har hört berättelser om killar och män som varit för pådrivande, forcerade och saknat takt och ton genom att ta upp ämnet sex på första dejten eller på ett för tidigt stadium utan att känna in signaler eller visat sig angelägna om att bygga upp en stämning och lära känna varandra närmare. Det innebär verkligen inte att alla män är sådana men väcker frågor att reflektera kring. För tempot är högt i dejtandets värld, där många vilsna människor tycks försöka treva sig fram utan vare sig karta eller kompass. I grund och botten längtar människor efter kärlek, bekräftelse och närhet. Alla, oavsett kön, behöver de här komponenterna i sitt liv och blir lätt vilsna när de inte vet hur de ska uttrycka de kvaliteterna eller få tillgång till dem. Samhället tjänar på att tala om dessa frågor och söka efter ett språk för att möjliggöra det samtalet. Detta gemensamma strävande skulle kunna bli fruktbart i längden.

Kroppen och känslans fenomenologi

Det som redan berörts kan beskrivas som att orientera sig i kroppens och känslans fenomenologi. Edmund Husserl menar att denna orientering genom livsvärlden sker med hjälp av vår perceptionsförmåga och att olika perspektiv avgör hur vi uppfattar såväl ting som andra människor och annat i vår omgivning och på vår livsväg. Enligt Husserl kan fenomen betecknas utifrån varseblivning av objekt och föremål. Exempelvis kan en bordsskiva framträda på en mängd olikartade vis beroende på hur och var vår blick faller på den. Det är även vad som sker när vi går ut i världen och möter andra individer och skapar våra förkroppsligade erfarenheter i olika situationer och kontexter. Dessa möten med andra kroppar kommer även att framkalla känslor, som Sara Ahmed framhåller. Ahmed menar att subjektets orientering i livsvärlden brukar ske utifrån en utstakad kurs, där omgivningen presenterar för individen vilka stilar, uttryck och vanor som är normerande. Det kan bli avgörande för vilket vägval och riktning som individen tar, där vissa perspektiv sannolikt kommer att bli framträdande. Det kan även få inverkan på individers kärleksliv och hur de relaterar till andra kroppar, där vissa kroppar igenkänns som möjliga begärsobjekt. Vidare kan kroppar antingen stöta bort eller närma sig varandra. Detta är förknippat med känslor. När kroppar relaterar till varandra kan det ibland framkalla ett tillstånd av att en individ blir obekväm och känner sig fastlåst på en specifik plats i mötet med en annan kropp och därmed få svårigheter att uttrycka sig och ta utrymme i denna specifika situation.

Jag menar därför att vi behöver intressera oss för att ta reda på vilka de andra är och vilka vi själva är. För i mötet med andra och genom att hantera våra levda erfarenheter kan vi tillskansa oss kunskap om vilka vi är, blir och även tillåts bli. Det är en transformativ och rörlig process. Här börjar vägen till frigörelse men förutsätter i så fall ett öppet och nyfiket sinnelag och ett medvetet arbete med sig själv.

Subjektsskapande och makt i mellanmänskliga relationer

Michel Foucault, som ägnade mycket tid åt sitt projekt att undersöka sexualitetens historia, intresserade sig för de självtekniker som han menade att människan med fördel kan utöva för att få syn på sanningen om vår natur. Foucault uppehöll sig vid hur sexualitet diskuterats och formats genom historien. Människans sexualitet har enligt Foucault konstruerats genom diskurser och maktrelationer. Men utövande av självtekniker kan vara behjälpliga för individers moraliska arbete med sig själva i relation till andra. Det kan ses som en sorts etisk praktik där ett idogt arbete med sig själv för att uppnå självdisciplin och tolkning av det egna jaget och dess beteenden kan leda fram till en viss frihet i relation till andra människor. Exempelvis kan njutningarnas existens framkalla oro och behöver ges särskild uppmärksamhet. I en vidare bemärkelse rör det även omsorgen om sig själv och hur människans subjektsskapande går till. Maktaspekter förekommer både i mellanmänskliga relationer och genomsyrar samhällsstrukturen, där makten opererar på olika sätt. Det inverkar på oss, på våra jag och vilken sorts frihet vi kan uppleva i samspel med andra där friheten är relativ. Begärets hermeneutik gör sig gällande i människors liv. Subjektsskapandet kan ses i ljuset av detta. Det innebär att formas i mellanmänskliga relationer, inför en annans blick och därmed som en framställning av sig själv. Det kan också innebära att behöva förhålla sig till normer, regler och att behöva underkasta sig dem eftersom de har inflytande över individer. Vidare har sexualiseringen av kroppen bidragit till att nya former av kontroll, förtryck och diskurser om sexualitet uppstått. Dock påminner den amerikanska författaren och filosofen Linda Alcoff om att processen alltid är rörlig – subjektskapandet kan ta nya former. Det är åtminstone en möjlighet.

Ingen har rätt att bestämma eller råda över någon annans sexualitet. Ingen ska ges den rätten. Både unga och äldre måste även ha rätt att avstå från sex och relationer om det inte känns rätt eller upplevs som ett krav. Jag är inte övertygad om att romantikens ideal ger oss svaret på frågan hur vi ska hantera kärlek och intimitet i dagens västerländska samhälle. Valmöjligheter bestående av dejtingappar med mera kan fylla en funktion för vissa men inte för alla. Det är ovisst om det går att uppnå sexuell autonomi genom att ge sig ut på denna kommersiellt inriktade marknad där behov kan bli fabricerade. Vad gäller filmproduktion är det högst väsentligt att problematisera vem som skapat och iscensatt berättelsen och överblickat skeendet, det vill säga utifrån vems perspektiv berättelsen blivit till. För sexualitet och skildringar av densamma bör vara till för alla människor och grunda sig på en vilja att utforska en gemensam och ömsesidig lust och längtan och förmåga att kommunicera med varandra. Då behövs fler och varierade berättelser om kärlek, romantik och sexualitet där lust, längtan och sexuell agens kan belysas och problematiseras ur många vinklar.

Samtidigt är det ett faktum att våld existerar i människans tillvaro. Här ingår sexuellt våld. Därför behöver vi på allvar börja reflektera över vad vi ska ha kärlek och sex till i våra liv och vad vi har för syn på detta. Det är också nödvändigt att vi lyssnar på dem som har erfarenheter av sexuellt våld och anstränger oss att tänka nya tankar om hur sex och kärlek ska förmedlas i vår kultur och vilka narrativ som ska spridas om detta till unga personer. Priset för att inte göra det är nämligen alltför högt. Tjejer, unga kvinnor och andra personer far illa och de behöver kunna delta i samhällslivet och skapa relationer som fria individer. Unga män kan bli så kallade incels eller tilltalas av mansinflueraren Andrew Tates idéer om den starka alfahannens som ska belägra kvinnan. Enligt denna åsiktsriktning, tillika rörelse, är det mannens rättighet att inneha kontrollen i relationer och på samhällsarenan och att till och med ta till våld för att hans vilja ska upphöjas till lag. Det medför att en del unga män inte lyckas skapa och hantera intima relationer med kvinnor och tjejer, vilket riskerar att leda till onödigt lidande. Den som inte kontinuerligt och genom att fortsätta framåt på livets stig uppövar sina färdigheter i transparent kommunikation och att läsa av andras signaler och under trygga förutsättningar och situationer blotta sig själv inför någon annan, kommer heller inte att lyckas med sitt relations- och identitetsskapande.

Lust och längtan efter att undersöka livet och vad det innebär att vara människa

Maskulinitet och femininitet kan uttryckas på variationsrika sätt om vi tillåter det att ske och är genuint intresserade av vilka innebörder dessa begrepp då kan få. Vi föds med en lust och längtan efter att utforska livet. Så länge ingen trampar på och förintar den lusten kan utveckling ske. Den som inte upplever utbyte av den andra i en ömsesidig relation där givande och tagande ses som självklart kommer att vissna. Så vill i alla fall inte jag ha det. Då hissar jag hellre självständighetens flagga och låter den fladdra fritt i vinden. Och de gör också de kvinnor, vänner och övriga personer jag talat med. Det krävs dock mod att leva, utforska och därigenom, steg för steg, förstå sig själv och den värld vi lever i, liksom hur samhällskroppen är beskaffad. Det händer att vi faller och måste resa oss igen. Smärta, sorg och elände, likt glädje och skratt, ingår i livet.

Ett fortsatt undersökande av det mänskliga livet och vad det innebär att vara både kvinna och människa behöver ske. Först när vi finner ett språk att återge erfarenheter med utan att de förpassas till mörka skrymslen i vårt medvetande och minnen kan vi nå någonstans. Först då kan en ny verklighet uppstå där kärlek, intimitet och sexualitet kan förstås på andra, mer variationsrika och nyanserade vis och därmed lägga grunden till andra sorters erfarenheter. På så vis skulle vi möjligen kunna skapa helt nya upplevelser som kan ersätta de andra mer förlegade, ångestladdade, där även våld och övertramp kan ingå. Jag tänker med stor ömhet på alla som bär på sådana erfarenheter. Det är stor skillnad mellan en erfarenhet av dåligt sex och en där sexuellt våld i någon form förekommit. Det kan tyckas vara en lång väg att nå dithän, det vill säga till en verklighet där intimitet, sexualitet och kärlek kan ges nya innebörder som innebär att människor både kan uppleva och tillerkännas sexuell agens. Ändå är det den vägen vi måste gå.

Mira Horovitz är barn-och ungdomsvetare och har även bland annat läst kurser i etik. Har ett särskilt intresse för frågor som innefattar barn och ungas rättigheter, barnkultur och etiska dilemman.

Lästips

Ahlström, K. (2025, 12 januari). ”Nu vill människor hitta kärleken i verkligheten igen”, Dagens Nyheter. https://www.dn.se/kultur/nu-vill-manniskor-hitta-karleken-i-verkligheten-igen/

Ahmed, S. (2006). Queer phenomenology. Orientations, objects, others. Duke University Press.

Ahmed, S. (2014). The cultural politics of emotion. (2:a uppl.) Edinburgh University Press.

Alcoff, L. M. (2018). Rape and resistance: Understanding the complexities of sexual violation. Polity Press.

BBC News (2024, 23 juli). “Who is Andrew Tate? The self-proclaimed misogynist influencer”, https://www.bbc.com/news/uk-64125045

Cahill, A.J. (2001). Overcoming objectification: A carnal ethics. Routledge.

de Beauvoir, S. (2024). Det andra könet. (Å. Moberg; A.Incszédy-Gomboz, Övers.; 1:a uppl.) Norstedts Förlag. (Originalarbete publicerat 1949.)

Ernaux, A. (2022). En flickas memoarer. (M. Björkman, Övers.; 4:e tryckningen). Norstedts Förlag.

Foucault, M (2019). Sexualitetens historia. Band IV. Köttets bekännelser. (J. Jakobsson, Övers.; 1:a uppl.).Bokförlaget Daidalos.

Husserl, E. (2004). Idéer till en ren fenomenologi och fenomenologisk filosofi. (J. Jakobsson, Övers; 1:a uppl.) Bokförlaget Thales. (Originalarbete publicerat 1913).

Shakespeare, W. (1962). Tragedier. (Å. Ohlmark, Övers.) Victor Petterssons bokindustri aktiebolag. (Orginalarbete publicerat 1597).

Ullman, L. (2022). Flicka, 1983. Albert Bonniers Förlag.

LÄS FLER ARTIKLAR I DETTA NUMMER

Sonia Engström: En rova i kokboken – borsjtjens spridning i söderled och österled

Soly Erlandsson: Ekosystem i kris – Vem tar ansvar för vår framtid och kan balansen återupprättas?

Petra Werner: Make it New – Eric M. Nilssons dokumentära värld

Simon Carlfjord: Är sten som medium budskapet? Kan en alternativ modernitet sammanföra hållbarhet och skönhet?

José Miguel Tur: De osynliga balanskonstnärerna – museivärdarna och deras inflytande på besökarens museiupplevelse

José Miguel Tur: Museivärden som performativ skådespelare i den teater-museologiska upplevelsen

Andreas Engström: Ständigt på andra sidan gränsen – Lars Fredrikson i utställning och bokform

Maud Häger: Folkdräkter och hembygdsdräkter

Eli Getreu: Dagbok del V – julen 1938