De vill öppna musikens värld för fler unga. Hör musikvetenskapsstudenten Emil Nilsson berätta om när Stockholms Konserthus testar ett ungdomsråd som ska locka nästa generation – och möter både engagemang, ambitioner och oväntade hinder.
Av Sara Shamloo Ekblad
”Alla är välkomna till musikens värld!” Så skriver Stockholms Konserthus på sin hemsida. Ungdomar upp till 26 år betalar halva priset för de flesta konserter. Trots den välkomnande intentionen och den ekonomiska subventionen kämpar Stockholms Konserthus med att locka fler unga besökare. Som ett led i det arbetet tog Konserthuset i fjol initiativ till att starta ett ungdomsråd.
Under våren 2025 annonserade de för att hitta ungdomar mellan 15 och 21 som var intresserade av att ingå i ett ungdomsråd. Medverkan i ungdomsrådet innebär en möjlighet att gå på konserter, träffa musiker ur Kungliga Filharmonikerna samt att få gå bakom kulisserna och se hur det fungerar. För att få vara med i ungdomsrådet behöver man inte kunna spela något instrument och inte heller kunna ”allt” om klassisk musik. Det viktiga är att vara nyfiken. Med ungdomsrådet vill man skapa en plats där Konserthuset kan dela med sig av sin erfarenhet samtidigt som ungdomsrådet kan dela med sig av sin energi och andra erfarenheter. ”Vi vill höra dina tankar, idéer och funderingar”, står det på Konserthusets hemsida.
I höstas började ungdomsrådet sitt arbete. Rådet, som består av 25 ungdomar, sitter i ett år. Därefter är tanken att ett nytt råd ska väljas.

En av rådets medlemmar är Emil Nilsson, 21. Emil, som regelbundet besöker Stockholms Konserthus, främst för piano- och körkonserter, berättar att han blev glad när han läste om den nya satsningen:
”Jag känner få unga som lyssnar på klassisk musik. Jag ville träffa likasinnade. Som synskadad tycker jag att tillgänglighet är en viktig fråga. Jag vill kunna bidra med mina kunskaper.”
Ungdomsrådet träffas en gång i månaden, alltid på en torsdagskväll. Rådet har till exempel fått en rundvandring i huset och träffat allt från programläggare till musiker och styrelseledamöter. Under mötena är flera ur Konserthusets personal också med.
Även om man som medlem i rådet inte behöver vara kunnig inom klassisk musik, berättar Emil att rådets medlemmar antingen spelar ett instrument eller studerar musik. Själv spelar han piano och sjunger i kör. På dagarna studerar han Musikvetenskap II vid Uppsala universitet.
”Bland annat har så kallade godiskonserter föreslagits, det vill säga en konsert där ett kortare urval spelas. Ett annat förslag har varit att göra som på Kungliga Operan och kortfattat muntligt berätta om föreställningen innan den börjar.”
Under det första halvåret med ungdomsrådet har flera olika sätt att engagera unga diskuterats. Bland annat har så kallade godiskonserter föreslagits, det vill säga en konsert där ett kortare utsnitt av olika verk spelas. Ett annat förslag har varit att göra som på Kungliga Operan och kortfattat berätta om föreställningen innan den börjar. Ett tredje förslag har varit att arrangera en sing-along-konsert där publiken ombeds att ta med sig instrument och spela med orkestern. En sådan konsert arrangerades förra året vid Göteborgs Konserthus. Det har även bildats en förening för ungdomsrådet. Det återstår att se vad det hela leder fram till.
Ungdomsrådsmötena hålls i anslutning till en konsert, som blir så att säga avslutningen på mötet. Hittills har det framför allt varit orkesterkonserter med bland andra Mahler och Sjostakovitj. Även om Emil uppskattar att få gå på många konserter har han en invändning:
”Vi sitter alltid på körläktaren och där är inte ljudet så bra. Det enda man hör bra är blåsarna. Jag har sagt det och de har sagt att de ska ta med sig det.”
”Jag tycker att det är synd att många unga går
miste om en massa musik.”
Emil har också passat på att uppmärksamma Konserthuset på återkommande tillgänglighetsbrister. Det digitala programmet med kommande konserter som laddas upp på hemsidan är nämligen inte tillgängligt för personer med synnedsättning som i likhet med honom själv använder skärmläsare. Emil berättar att det var ett okänt problem för Konserthuset som lovade att se över sina tillgänglighetsrutiner.
I år fyller Emil 22 år och kommer då att överskrida åldersgränsen för att få ingå i ungdomsrådet. Han betonar vikten av att rådet fortsätter sitt arbete utan hans medverkan:
”Det är väldigt hög medelålder på publiken. Jag tycker att det är synd att många unga går miste om en massa musik. Klassisk musik finns ju överallt. Många filmer och serier har det i sig till exempel, men många tänker kanske inte på det som en egen konstform .”
Under våren ska ungdomsrådet arbeta med ett gemensamt projekt där alla deltagare engageras. Vad det kommer att utmynna i är ännu inte bestämt. Det har diskuterats att välja repertoar för en konsert men också att producera ny merchandise för Konserthuset.

Sara Shamloo Ekblad är författare, etnolog och redaktör för Critical Point. Hon medverkar regelbundet med reportage i tidningen Perspektiv.
LÄS FLER ARTIKLAR I #12:
Pantea Rinnemaa: Hjälplöshetens banalitet? – att tolka Hannah Arendt genom iransk diaspora
Pantea Rinnemaa: The banality of helplessness? – Reading Hannah Arendt through the Iranian diaspora
Sam Carlquist: Sex frågor till – intervju
Sam Carlquist: Nyskrivet – Sommarhus (dikt)
Annika Eriksdotter, Carola Nordbäck och Eva Sharp: Samtidskonst i kyrkorum: vidgade sinnen och existentiella djup
Andreas Engström: Kristna klassiska verk i kyrkorummet, Del 2: Johann Sebastian Bachs Matteus- och Johannespassionen
Petra Werner: Lasse Holmqvist och rapsoderna – berättelsen om muntlig tradition i tidig television
Andreas Engström: Vem var kvinnan på vinden i Jane Eyre? – Wide Sargasso Sea, ett postkolonialt portalverk
Andreas Engström: Varför inte låta sagorna vara sagor? – Dvořáks opera Rusalka på Kungliga operan
Sara Shamloo Ekblad: Underbart är kort eller femte gången gillt: Intervju med Finn Hellman, vinnare av Short Dox Radiodokumentär 2026
Eli Getreu: Dagbok – del VI
Soly Erlandsson: Istället för en neuropsykiatrisk etikett – erkänna det generationsöverskridande traumat!
Simon Carlfjord: Längtans Arkitektur – en kritik av Nobel Center
Sara Shamloo Ekblad: ”Estniska är som balsam för själen” – Wendela Forneman Jobsson om estnisk körmusik och den sjungande revolutionen
Sonia Engström: Musikens bildspråk – Mikalojus Konstantinas Čiurlionis, en litauisk föregångare
Simon Carlfjord: Den Andres Intelligens – ett nytt sätt att förstå AI
Desideria Jungelin: Sex frågor till – intervju
Desideria Jungelin: Nyskrivet – 2 dikter

4 svar på ”Nya grepp för en ny publik – intervju med Emil Nilsson i Stockholms konserthus nystartade ungdomsråd”