Ansvarig utgivare: Öyvind Vågen; adress: c/o Vågen, Gotlandsgatan 44, 116 65 Stockholm.
Av Andreas Engström
Första gången jag upplevde Dvořáks opera Rusalka var i Prag i slutet av 1990-talet. Efter en vecka i den tjeckiska huvudstaden hann jag mot slutet av vistelsen med två föreställningar på Nationalteatern. På fredagen såg jag först Rusalka och på söndagen som ett slags matinéföreställning Smetanas Brudköpet, en lite mer uppsluppen komisk opera om ett lantligt tjeckiskt bröllop.
De vill öppna musikens värld för fler unga. Hör musikvetenskapsstudenten Emil Nilsson berätta om när Stockholms Konserthus testar ett ungdomsråd som ska locka nästa generation – och möter både engagemang, ambitioner och oväntade hinder.
Av Sara Shamloo Ekblad
”Alla är välkomna till musikens värld!” Så skriver Stockholms Konserthus på sin hemsida. Ungdomar upp till 26 år betalar halva priset för de flesta konserter. Trots den välkomnande intentionen och den ekonomiska subventionen kämpar Stockholms Konserthus med att locka fler unga besökare. Som ett led i det arbetet tog Konserthuset i fjol initiativ till att starta ett ungdomsråd.
Fortsätt läsa ”Nya grepp för en ny publik – intervju med Emil Nilsson i Stockholms konserthus nystartade ungdomsråd”Av Sara Shamloo Ekblad
Wendela Forneman Jobsson förtrollades tidigt av estnisk körmusik. Allt började 2009 då Wendela var tolv år och tillbringade en vecka i den estniska staden Pärnu. Efter några dagar i familjens hyrda lägenhet hittade hon en CD-skiva med estnisk körmusik. Körmusik var inget nytt för Wendela som gick i Adolf Fredriks musikklasser. Musiken som snart strömmade ut från högtalarna var det vackraste hon någonsin hade hört.
Av Sonia Engström
Om man söker i den svenska dagspressens arkiv på litauern Mikalojus Konstantinas Čiurlionis namn, är skörden tunn. Bland de fåtal träffar man får nämns namnet oftast blott som en parentes. Som exempelvis i Peter Cornells understreckare från 2020, där Čiurlionis beskrivs som en av alla konstnärer som kring förra sekelskiftet attraherades av ockultism och spiritismseanser. Eller i Sofia Lilly Jönssons recension av Östersjöfestivalens invigningskonsert 2011 där Čiurlionis symfoniska dikt Havet (Jūra) från 1907 beskrivs som fin ”men ooriginell”. Inte ens förra året, när Litauen firade 150-årsjubileet av Mikalojus Konstantinas Čiurlionis födelse, nämns han i svensk press. Det är inte utan att man känner viss sorg över att svenska läsare inte unnats få göra bekantskap med denna intressanta litauiska mångsysslare, ty han är en pärla som lätt bländar med sin tjuskraft.
Del 1. Johann Sebastian Bach: Juloratoriet
Av Andreas Engström
Kyrkan har under hundratals år varit såväl konsertlokal som uppdragsgivare åt musiker och tonsättare av klassisk musik. Många verk har skrivits för specifika högtider och musiken har således utvecklats med den kristna liturgin. Kyrkan är den institution som kanske varit allra viktigast för konstmusikens utveckling och bestånd fram till idag. I en serie artiklar med start i julhelgerna presenterar Critical Point några av de mest centrala konstmusikaliska verken som framförs i våra kyrkor under året.
Fortsätt läsa ”Kristna klassiska verk i kyrkorummet”Musik är en central del av gudstjänsten. De som besökt en gudstjänst känner igen psalmboken som ligger i flera exemplar vid alla kyrkbänkar. Med start i detta nummer av Critical Point kommer vi att i en serie artiklar att fördjupa oss i psalmens värld.
Av Sara Shamloo Ekblad
Den svenska psalmboken är Svenska kyrkans psalmbok. Genom historien har det funnits hela fem psalmböcker, fyra officiella och den så kallade inofficiella Uppsalapsalmboken eller Then Swenska Psalmboken, samt andra små wanligha Handböker från 1645. Den första officiella psalmboken utkom 1695 och den andra år 1819. Den nuvarande versionen gavs ut 1986 och är en reviderad version av den tredje officiella psalmboken från 1937. 2003 utkom Den svenska psalmboken även i finsk översättning.
Fortsätt läsa ”Den svenska psalmboken – en kort historik”Ett av de 233 utvalda psalmförslagen till den nya psalmboken heter ”Skapelsens krona” och är komponerat av Sofia Thoresdotter. Vi bad Sofia berätta om arbetet med att skriva en ny psalm.
Av Sofia Thoresdotter
Mitt förhållande till psalmer har förändrats genom livet. När jag var liten fick jag ofta följa med min mamma till kyrkan. Då tyckte jag att psalmerna var långa och tråkiga. Jag trivdes mycket bättre hos Frälsningsarmén, som hade enkla sånger med refränger som var lätta att sjunga med i. Frälsningsarméns sånger kunde i och för sig också vara svåra att förstå för ett litet barn. Till exempel funderade jag mycket över textraden ”genom bordet har han frälst mig”. Att det skulle vara ”genom blodet” förstod jag inte förrän senare, men för ett barn är det väl egentligen lika obegripligt.
Fortsätt läsa ”Kan Skapelsens krona bli för tung? – processen med att skriva en ny psalm”Av Madeleine Engström Broberg
Den internationella musikveckan på Geijerskolan i Ransäter har sedan mitten av 50-talet lockat aktiva korister och musiker från Sverige och utomlands. Under en intensiv vecka i juli studerar man in och repeterar framförallt ett större klassiskt verk som framförs vid en offentlig konsert. I år gavs konserten i Sunne kyrka. I Musikveckan deltar korister, stråkmusiker och blockflöjtister från flera länder, framförallt från Tyskland och Sverige, i år också från Norge, England och Österrike. Vissa återkommer och har deltagit under många år, men varje musikvecka fylls även på med förstagångsmedverkande. Årets vecka som var fulltecknad rymde 140 deltagare.
Fortsätt läsa ”Lita på processen! – Haydns Nelsonmässa vid Internationella musikveckan i Ransäter”Av Andreas Engström
You didn’t try to call me, why didn’t you try?
I’m so lonely
No matter who I take home, I keep calling your name
Texten skulle kunna vara hämtad från en generisk kärlekslåt, men så är det frasen som stör lite – ”No matter who I take home”. Låten är ”You didn’t try to call me” med det fiktiva bandet Ruben and the Jets, som i själva verket är The Mothers of Invention, alltså Frank Zappas band. Plattan Cruising with Ruben and the Jets som kom ut i december 1968 utgörs av korta låtar i doo-wop-stil, eller som bandet beskriver det i skivkonvolutet, ”greasy love songs”. Smöriga kärlekslåtar, säger de. Likväl har de komponerat, spelat in och gett ut dem: ”because we really like this kind of music”.
Av Sonia Engström
Genom molnet från rökelserna ser man blott en liten del av dansarnas kroppar, men det går inte att tvivla på att de är nakna. Deras rörelser ser nästan smärtsamma ut, då de böjer sina kroppar på de mest oroväckande sätt. Mellan dem rör sig skådespelerskan som ska gestalta Rosalind Franklin, som upptäckte DNA. Kören ligger i mörkret på golvet och sjunger Johannes Brahms Nänie beundransvärt vackert. I bakgrunden av denna märkliga scen syns dirigenten Jan Tomasz Adamus vackert mejsla ut musiken ur orkestern Capella Cracoviensis. Jag befinner mig på operafestivalen Opera Rara i Kraków och har just bevittnat en resa, eller snarare elegi, genom en negligerad kvinnas liv.
Fortsätt läsa ”Rosalind Franklin och DNA – Capella Cracoviensis på operafestivalen Opera Rara i Kraków”Lisa Streich – Weekendfestivalen, Stockholms konserthus, 11–14 april 2024
Av Andreas Engström
Lisa Streich har de senaste åren haft framgångar framför allt i Tyskspråkiga Europa. När hon nu föräras den viktigaste festivalen för en enskild svensk tonsättare, Weekendfestivalen på Stockholms konserthus, känns det som ett bevis på det erkännande hon fått utomlands. Musiken är uppbyggd utifrån några grundläggande idéer som utvecklas till förfining, och redan under den första orkesterkonserten med Stockholmsfilharmonikerna, alltså husorkestern och festivalarrangören, blir det tydligt hur vissa tankegångar återkommer och utvecklas.
Fortsätt läsa ”Musik med unikt anslag”
Kalv, Svenljunga, Sverige, Världen
Detta nummer av Critical Point I Kokpunkten är resultatet av en workshop i musikkritik som ägde rum under och i samarbete med Kalvfestivalen i Kalv, Svenljunga kommun den 8 till 11 augusti 2019. Workshopen inbegrep också ett samarbete med den tyska tidskriften för ny konstmusik Positionen. Texte zur aktuellen Musik. Det är också första numret där en av ambitionerna och syftena med Critical Point I Kokpunkten genomförs för första gången, nämligen att vara en ambulerande och delvis edukativ plattform där temporärt sammansatta redaktioner tar över tidskriften för att genomföra och publicera specifika tematiska projekt.
Fortsätt läsa ”Ledare #5 Höst 2019 – Kalvfestivalen”Av Fredrika Roos
Det är början på augusti och dags för den årligen återkommande Kalvfestivalen. I den natursköna kyrkbyn strax söder om Svenljunga arrangeras även andra upplagan av kompositionsakademin – en unik mötesplats för nutida konstmusik i Sverige som samlar unga tonsättare från hela världen.
Fortsätt läsa ”I en värld av ljud – mångfacetterat skapande under Kalvs kompositionsakademi”Av Emma Sohlgren
Kalvs kyrka från början av 1900-talet blandar nygotisk stil med en dopfunt från 1200-talet och träskulpturer från 1600-talet. På Kalvfestivalens öppningskväll doftar det av trä och solnedgången lyser in. Det är en plats som till att börja med är svår att definiera, är den modern eller gammal?
Fortsätt läsa ”Det nya i det gamla. Tendenser under Kalvfestivalen.”Av Jonas Nilsson
Malin Bång och Klaus Lang är båda tonsättare. De var ansvariga handledare under Kalvfestivalens kompositionsakademi för unga tonsättare 2019. Under kompositionsakademien, som påbörjas redan fyra dagar innan festivalens start, handledde de deltagare i arbetet med att färdigställa och repetera kompositionerna som uruppfördes under festivalen. Där framfördes även flertalet stycken av både Lang och Bång vilket ger de två tonsättarna framträdande roller under festivalen.
Fortsätt läsa ”Tiden och ljuden. Olika fundament i Klaus Langs och Malin Bångs musik”