Critical Point: Ledare #13 – The tidskrift must go on

Av Sara Shamloo Ekblad & Øyvind Vågen

Välkommen till årets andra nummer av tidskriften Critical Point, ett nummer som kommer med viss fördröjning. Det beror bland annat på att redaktionen har haft mycket att göra innan vi har kunnat ta semester. Men det finns också en betydligt sorgligare förklaring till det. Den 1 maj avled nämligen vår vän, redaktör och medgrundare av tidskriften, Andreas Engström, efter en längre tids sjukdom. Just nu är vi därför bara två redaktörer, något vi planerar att ändra på inom kort.


Några djur hämtade ur Rigas rikhaltiga stadsfauna från fotoreportaget It’s Written on the Wall I – Street Art The Riga Edition. Foto: Øyvind Vågen

Som vanligt bjuder det här numret, som faktiskt är vårt fylligaste någonsin, på ett digert antal artiklar som spänner över olika områden inom kulturen, och som den här gången också inkluderar en handfull texter på engelska. Vi inleder med en minnestext om Andreas. Därefter fördjupar två av våra flitigaste skribenter sig i barnkultur som vågar ta barn på allvar. Petra Werner minns nyligen bortgångne Staffan Westerberg och Mira Horovitz slår ett slag för barnens rätt att båda ta del av och själva skapa kultur på sina villkor.

Sommaren innebär för många både semester och resor, och så också för redaktionen, som passar på att kombinera resor och konst. Øyvind Vågen tar upp ett av tidskriftens ursprungliga teman och reser till Riga för att fördjupa sig i lettisk gatukonst och lettiska väggord. Vår skribent, stationerad i Kraków, Sonia Engström, presenterar Jarema i Kraków en mångfacetterad polsk konstnär som målade tvärs över konventionerna och genrekraven.

En av flera nya medarbetare, den italienska konstvetaren, konstnären och artisten Chiara Gelmini, som några av er redan bekantat er med i bloggen, står för ett fylligt och bildspäckat reportage från 2026 års upplaga av Art Basel och tar sedan ett helhetsgrepp om Moderna Museets stora utställning med allegoriskt måleri, House of Nisaba: New Stories of Painting .

Film och musik är två teman som återkommer flitigt i tidskriften och i det här numret förenar Petra Werner dessa i två brett upplagda och djuplodande essäer som musikens roll I respektive Stanley Kubricks och Woody Allens filmskapande. Dessutom sörjer hon en kulturskatt som går förlorad i det snart nerlagda Filmarkivet.

Men sommar innebär dock inte bara resor utan också tid för läsning. Både Sam Carlquist och Mickaela Persson återkommer med en ny omgång nyskrivna dikter och Emil Erdtman medverkar för första gången med en långdikt om Kungliga Centralafrikanska museet i Bryssel. Samtidigt tar Øyvind Vågen sig an mer nutida kolonialism i en annan långdikt hämtad ur det pågående projektet Allmänna kommunikationer.

Vidare delar både trubaduraktivisten och psykodramaterapeuten Sofia Thoresdotter samt konstnären Carolina Hindsjö med sig av glimtar ur sina respektive kreativa processer. Vi får också bekanta oss med utdrag ur deras nyutkomna böcker – Solboken respektive Boken om det jag aldrig skrev i journalen.

En annan återkommande skribent, Simon Carlfjord, fortsätter i skärningspunkten mellan filosofi, sten som material och byggnadskonst och hinner med att såväl utforska senmodernitetens symboliska koherens med utgångspunkt i Peter Sloterdijks sfärologi som att undersöka vad ett stenbord vid Dalälvens strand har att säga om N. P. Wetterlunds teologi före Andens lag.

En annan nytillkommen skribent, men känd från bloggen, poeten och skrivläraren Freke Räihä, kastar in en brandfackla i debatten om vådan av stora språkmodeller och så kallad generativ artificiell intelligens och ansluter sig därmed till just Simon Carlfjords artikel om den andres intelligens i förra numret.

Vidare reder Sonia Engström ut begreppen i en infekterad polsk-ukrainsk historiestrid som kastar långa skuggor än i dag.

Slutligen tar avdelningarna med översatt skönlitteratur och utdrag ur Eli Getreus dagbok också sommarledigt och återkommer till hösten i nästa nummer. I väntan på det finns tidigare dagboksinlägg att läsa här och tidigare översättningar att läsa här.

Nytt är annars att vi, som ni kanske märkt, har börjat uppdatera bloggen löpande och där kommer att bjuda på smygpremiärer av kommande artiklar liksom mer aktualitetsbetonade inlägg. Vi har också gjort det lättare att dela inläggen på sidan genom att lägga till ”dela”-knappar längst ner på alla sidor.

Med det vill vi passa på att önska er en skön sommar, full av kulturupplevelser, och varför inte botanisera i vårt digra arkiv.

God läsning önskar redaktionen genom,

Sara Shamloo Ekblad & Øyvind Vågen (ansvarig utgivare)

SAMTLIGA ARTIKLAR I CRITICAL POINT #2 2026

Sara Shamloo Ekblad & Øyvind Vågen Critical Point: Ledare #13 – The tidskrift must go on

Sara Shamloo Ekblad & Øyvind Vågen Andreas Engström – en outtröttlig kraft i konstmusikens och kulturtidskrifternas värld

Petra Werner Staffan Westerberg och barnets magiska allvar

Mira Horowitz Barns rätt till kultur och det substantiella medborgarskapet i en orolig samtid 

Øyvind Vågen It’s Written on the Wall I – Street Art The Riga Edition

Chiara Gelmini Welcome to Art Basel 2026? Inside and Outside the Fair

Sofia Thoresdotter Boken om det jag aldrig skrev i journalen 

Sofia Thoresdotter Bokutdrag:Julgransplundringen eller den döde chefen

Carolina Hindsjö Bokutdrag: Solboken

Sara Shamloo Ekblad ”Gå till änglarna när du har det svårt”– intervju med konstnären Carolina Hindsjö

Sonia Engström Jarema i Kraków – en mångfacetterad polsk konstnär på tvärs mot konventionerna och genrekraven

Chiara Gelmini House of Nisaba: New Stories of Painting 

Freke Räihä Vem tjänar på all denna AI-stöld? 

Petra Werner När Filmarkivet släcks – Petra Werner om en digital kulturskatt som försvinner 

Petra Werner När Kubrick låter musiken öppna avgrunden – filmmusik, övermänniska och det kosmiskt okända

Petra Werner När musiken tänker hos Woody Allen – filmmusik, nutidsmänniska och kollektivt minne

Sam Carlquist Nyskrivet: De fyra hästarna

Mickaela Persson Nyskrivet: Sapfisk strof till Lady Kait

Mickaela Persson Intervju – sex frågor till om poesi

Emil Erdtman Nyskrivet: Allt försvinner utom det förflutna

Emil Erdtman Intervju – sex frågor till om poesi

Øyvind Vågen Nyskrivet: Den store rorsmannen och årtullarna

Øyvind Vågen Intervju – sex frågor till om poesi

Simon Carlfjord Mellan Stenbordet och Kvaldalen

Simon Carlfjord Bubblor och skum – senmodernitetens symboliska koherens 

Sonia Engström Historien som slagfält: Polen, Ukraina och UPA:s långa skugga

Andreas Engström – en outtröttlig kraft i konstmusikens och kulturtidskrifternas värld

Den 1 maj gick Andreas Engström – musikvetare, kritiker, redaktör och medgrundare av Critical Point – bort. Vi minns en skarp och nyfiken intellektuell, en varm vän och en outtröttlig kraft i det svenska och internationella musik- och kulturtidskriftslivet.

Av Sara Shamloo Ekblad & Øyvind Vågen

Det finns texter som man inte vill skriva. Den här texten är en sådan. Trots att det i skrivande stund har gått nästan två månader sedan vår vän och kollega – tillika medgrundare och redaktör för Critical Point – Andreas Engström avled, brottas vi fortfarande med frågan: Hur skriver man ens en sådan här text?

Fortsätt läsa ”Andreas Engström – en outtröttlig kraft i konstmusikens och kulturtidskrifternas värld”

Klara, färdiga … nästan klara – redaktionen lägger sista handen vid nya numret, #2 2026, som släpps nu på onsdag, den 15 juli …

Och blir vårt mest fullspäckade nummer någonsin med artiklar av: Simon Carlfjord, Chiara Gelmini, Freke Räihä, Petra Werner, Sam Carlquist, Emil Erdtman, Sofia Thoresdotter, Mickaela Persson, Øyvind Vågen, Carolina Hindsjö, Sara Shamloo Ekblad, Sonia Engström och Mira Horowitz.

Väl mött och god läsning önskar,

Sara Shamloo Ekblad & Øyvind Vågen

Fortsätt läsa ”Klara, färdiga … nästan klara – redaktionen lägger sista handen vid nya numret, #2 2026, som släpps nu på onsdag, den 15 juli …”

Ledare #12 – Kampen mot tiden för att fånga samtiden

Att göra tidskrift är att befinna sig i en ständig kamp med tiden. Samtidigt som man strävar efter en antologis eller fackboks förmåga att kombinera sammanfattande översikt och analys med djup, är det lätt att snegla på dagspressens här och nu, att stå mitt i händelsernas centrum. Dessa idealbilder kan sett genom tidskriftens lins enklast uttryckas som att det finns ett mittemellan, där strävan efter aktualitet och fördjupning inte innebär ett val utan snarare ett sorgfälligt undersökande av specifika teman – och att fånga vad som för tillfället är aktuellt, är att i någon mån förhålla sig till gårdagen med siktet – eller kikarsiktet – riktat mot morgondagen.

Elias Göransson. Inspiration av Zan, Zendeghi, Azadi-rörelsen, som utlöstes av Mahsa Aminis död i september 2022 efter en konfrontation med moralpolisen som föreskriver kvinnor en bestämd klädeskod.

Dessa frågeställningar har på sistone intensifierats och aktualiserats i takt med att konflikterna, krigen, protesterna och våldsamheterna i Mellanöstern eskalerar och brer ut sig.

I en lika dagsaktuell som tidlös reflektion kring konflikten mellan att vilja och kunna och att på något sätt skrida till handling skriver Pantea Rinnemaa om den iranska diasporan genom Hannah Arendts begreppsvärld. Ondskan må vara banal. Men hjälplösheten är också banal, samtidigt som ”avstånd inte heller måste innebära likgiltighet”. Artikeln finns även i engelsk version. Som en påminnelse om krigens och diasporans generella strukturer återkommer vi till Eli Getreus dagbok. Eli Getreu var en österrikisk ung judisk man som vid tiden för nazisternas maktövertagande tvingades lämna Wien för att till slut hamna i Danmark. I vår serie publicerar vi nu ett sjätte avsnitt ur Getreus dagbok.

Ett viktigt område för Critical Point har länge varit kyrkan som kulturellt rum och plats för kulturutövning. I vår serie om konstmusiken över kyrkoåret har tiden kommit till påsken och därmed en titt och lyssning på två av J. S. Bachs mest betydande verk, Matteuspassionen och Johannespassionen – Andreas Engström ger oss en liten guide att läsa inför påskens kyrkokonserter. Vi har också glädjen att kunna publicera en triptyk om samtidskonst i kyrkorummet. Det Annika Eriksdotter, Carola Nordbäck och Eva Sharp gör är att diskutera det konkreta arbetet med konst i kyrkorum och hur detta kan bli utgångspunkt för existentiella samtal och möjliggöra eget skapande. 

Förutom presentationen av Bachs passioner medverkar Andreas Engström även med två artiklar på temat hur klassiska verk omtolkas eller omtolkar sig själva: dels om relationen mellan de två romanerna Jane Eyre av Charlotte Brontë och Wide Sargasso Sea av Jean Rhys, där den senare bildar ett slags kritisk förhistoria till den senare; och dels operan Rusalka av Antonín Dvořák och, med anledning av en uppsättning på Stockholmsoperan, om möjligheten eller huruvida man bör tolka handlingen i en ny kontext, eller ”låta det vara”.

Vi återkommer till ämnet unga i kulturen: Hur hittar de dit, till den kultur som redan finns (även om den hela tiden omstöps) och hur ger man redskapen till unga att formulera sin identitet medelst konst och kultur? Om det förra skriver Sara Shamloo Ekblad i en artikel där hon pratar med Emil Nilsson om Stockholms konserthus nystartade ungdomsråd. Om det senare skriver Mira Horovitz i en artikel om skapande, etik och utbildning för unga. Om unga men med avstamp i den professionella forskarens empiri och analytiska verktyg gör Soly Erlandsson upp med och sammanfattar ett omdebatterat ämne inom barnpsykiatrin, som man gärna vill benämna det neuropsykiatriska industriella komplexet.

Sonia Engström botaniserar vidare i östeuropeisk kulturhistoria med en artikel om den litauiske modernismpionjären Mikalojus Konstantinas Čiurlionis. Sara Shamloo Ekblad har intervjuat, först Wendela Forneman Jobsson om kärleken till det estniska språket, estnisk körsång och om den sjungande revolutionen, och dessutom Finn Hellman som i år vann pris i ”Short Dox Radiodokumentär” vid Tempo Dokumentärfestival i Stockholm.

Simon Carlfjord kommer dels med ett lika välgrundat som originellt inlägg i debatten om det framtida Nobel Center, och frågar sig dels hur intelligent den andres intelligens egentligen är med anledning av diskussionerna om att i Kungliga bibliotekets regi ta fram en ”svensk stor språkmodell”.

Vi har glädjen att även i detta nummer bjuda på nyskriven poesi, den här gången av Desideria Jungelin och Sam Carlqvist som vi också låter berätta kort om sitt skrivande.

Saker är med andra ord ungefär som vanligt: Critical Point publicerar en mängd texter om de mest skilda ämnen samtidigt som vi har vissa områden som vi fortsätter att fördjupa. I slutskedet av arbetet med detta nummer inträffade något som vi gärna vill uppmärksamma. Fredagen 20 mars publicerade Petra Werner en text på Critical Points blogg. Inlägget fick stor spridning och bidrog till att SVT i efterhand klippte om ett program. Läs Werners blogginlägg här! Werner skriver annars för det mesta betydligt längre texter och så även i detta nummer där hon medverkar med en essä om en personlighet och likaledes ett fenomen från Svt:s tidsarkiv, Lasse Holmqvist.

Trevlig läsning önskar redaktionen för Critical Point!

Andreas Engström, Sara Shamloo Ekblad & Øyvind Vågen (ansvarig utgivare)


Pantea Rinnemaa: Hjälplöshetens banalitet? – att tolka Hannah Arendt genom iransk diaspora

Pantea Rinnemaa: The banality of helplessness? – Reading Hannah Arendt through the Iranian diaspora

Sam Carlquist: Sex frågor till – intervju

Sam Carlquist: Nyskrivet – Sommarhus (dikt)

Annika Eriksdotter, Carola Nordbäck och Eva Sharp: Samtidskonst i kyrkorum: vidgade sinnen och existentiella djup

Andreas Engström: Kristna klassiska verk i kyrkorummet, Del 2: Johann Sebastian Bachs Matteus- och Johannespassionen 

Petra Werner: Lasse Holmqvist och rapsoderna – berättelsen om muntlig tradition i tidig television

Andreas Engström: Vem var kvinnan på vinden i Jane Eyre? – Wide Sargasso Sea, ett postkolonialt portalverk

Andreas Engström: Varför inte låta sagorna vara sagor? – Dvořáks opera Rusalka på Kungliga operan

Sara Shamloo Ekblad: Nya grepp för en ny publik – intervju med Emil Nilsson i Stockholms konserthus nystartade ungdomsråd

Sara Shamloo Ekblad: Underbart är kort eller femte gången gillt: Intervju med Finn Hellman, vinnare av Short Dox Radiodokumentär 2026

Mira Horovitz: Barn i kulturen – om värdet av skapande, etik och utbildning sett genom Suzanne Osten, Martha Nussbaum, bell hooks och Elisabeth Young-Bruehl

Eli Getreu: Ögonblicksbilder från Wien 1938 – Eli Getreus dagbok del VI

Soly Erlandsson: Istället för en neuropsykiatrisk etikett – erkänna det generationsöverskridande traumat!

Simon Carlfjord: Längtans Arkitektur – en kritik av Nobel Center

Sara Shamloo Ekblad: ”Estniska är som balsam för själen” – Wendela Forneman Jobsson om estnisk körmusik och den sjungande revolutionen

Sonia Engström: Musikens bildspråk –  Mikalojus Konstantinas Čiurlionis, en litauisk föregångare

Simon Carlfjord: Den Andres Intelligens – ett nytt sätt att förstå AI

Desideria Jungelin: Sex frågor till – intervju

Desideria Jungelin: Nyskrivet – 2 dikter

Sex frågor till Sam Carlquist

Från och med detta nummer, #1 2026, intervjuar vi också de poeter som medverkar med nyskrivna dikter i vår avdelning ”Nyskrivet”. I detta nummer medverkar Sam Carlquist med en nyskriven långdikt: Sommarhuset.

Av Shara Shamloo

Hur skulle du beskriva din poesi?

Jag skriver nog i Dylan Thomas färdriktning – utan att jämföra mig med honom. I huvudsak tre sorters poesi: åldrandets och fantasins sammansmältning, längre sviter med rolldikter, samt etyder, övningsdikter som en musiker varje dag övar skalor för att hålla språket varmt. Liksom dikter på judiska teman. Treblinkasviten, Babi Jar med flera.

Fortsätt läsa ”Sex frågor till Sam Carlquist”

Underbart är kort eller femte gången gillt: Intervju med Finn Hellman, vinnare av Short Dox Radiodokumentär 2026

Av Sara Shamloo Ekblad

Varje år i mars äger Tempo Dokumentärfestival rum i Stockholm. Festivalen kretsar framför allt kring film, men det finns också ett spår med ljud. Ljudspåret innefattar bland annat en tävling, ”Short Dox Radiodokumentär” där den bästa radiodokumentären på tre minuter ska utses. Årets vinnande bidrag heter Blodigt allvar och bakom dokumentären står Finn Hellman, journalist och föreningsutvecklare.

Finn Hellman, 2026 års vinnare av Short Dox Radiodokumentär.
Fortsätt läsa ”Underbart är kort eller femte gången gillt: Intervju med Finn Hellman, vinnare av Short Dox Radiodokumentär 2026”

Nya grepp för en ny publik – intervju med Emil Nilsson i Stockholms konserthus nystartade ungdomsråd

De vill öppna musikens värld för fler unga. Hör musikvetenskapsstudenten Emil Nilsson berätta om när Stockholms Konserthus testar ett ungdomsråd som ska locka nästa generation – och möter både engagemang, ambitioner och oväntade hinder.

Av Sara Shamloo Ekblad

Alla är välkomna till musikens värld!” Så skriver Stockholms Konserthus på sin hemsida. Ungdomar upp till 26 år betalar halva priset för de flesta konserter. Trots den välkomnande intentionen och den ekonomiska subventionen kämpar Stockholms Konserthus med att locka fler unga besökare. Som ett led i det arbetet tog Konserthuset i fjol initiativ till att starta ett ungdomsråd.

Fortsätt läsa ”Nya grepp för en ny publik – intervju med Emil Nilsson i Stockholms konserthus nystartade ungdomsråd”

”Estniska är som balsam för själen” – Wendela Forneman Jobsson om estnisk körmusik och den sjungande revolutionen

Av Sara Shamloo Ekblad

Wendela Forneman Jobsson förtrollades tidigt av estnisk körmusik. Allt började 2009 då Wendela var tolv år och tillbringade en vecka i den estniska staden Pärnu. Efter några dagar i familjens hyrda lägenhet hittade hon en CD-skiva med estnisk körmusik. Körmusik var inget nytt för Wendela som gick i Adolf Fredriks musikklasser. Musiken som snart strömmade ut från högtalarna var det vackraste hon någonsin hade hört.

Vendela Forneman Jabsson. Foto: privat.
Fortsätt läsa ””Estniska är som balsam för själen” – Wendela Forneman Jobsson om estnisk körmusik och den sjungande revolutionen”

Ledare #11 2025 – Matnyttig ämnessammansättning

Illustration: Gustav Söderström

I sin nya krönika skriver Sonia Engström om när hon för första gången blev bjuden på borsjtj i Ukraina och hur stämningen tillfälligtvis sjönk när hon råkade kalla denna rödbetssoppa för rysk. Borsjtj är dock, som författaren också skriver, en kulturprodukt som från Ukraina snabbt spreds i öster- och söderled – och i samma veva omtolkades, eller utvidgades, maträttens kulturhistoria.

Vi ska inte här ytterligare sammanfatta Sonia Engströms text – den får ni istället gärna avnjuta i sin helhet i detta nummer. Däremot drar vi gärna parallellen mellan matkultur och hur vi tänker med Critical Point. Precis som maträtter ses som den kulturprodukt som har bäst förmåga att röra sig över gränser och blandas med nya ingredienser, strävar vi i Critical Point efter att låta tankarna, ämnena och artiklarna röra sig över vidsträckta områden. På så vis har vi funnit receptet till en form av kulturtidskrift och ämnessammansättning som svårligen låter sig finnas någon annanstans i Sveriges kulturtidskriftsflora. Några exempel:

I detta nummer tar Soly Erlandsson i en ytterligare essä sig an ett omfattande ämne, nämligen vårt ekosystem. Med utgångspunkt i George Henrik von Wrights filosofi samt hur människan genom historien förhållit sig till naturen som antingen läromästare och gud eller som något man bör tukta och ta kontroll över, diskuterar Erlandsson synen på utveckling, ekonomi, politik och vilka val och uppoffringar som krävs för att vi ska kunna rädda vår planet. En annan av våra flitiga författare, Petra Werner, återkommer i detta nummer med en essä där hon genom ett porträtt av filmaren Erik M. Nilsson ger fördjupande perspektiv på den svenska tv- och filmhistorien. Efter att i förra numret tittat närmare på den konstnärliga och ikonografiska utsmyckningen av några kyrkor i Stockholm, gräver Simon Carlfjord vidare där han står som konstruktör av pelare och valv i betong under jord, med en analys av stenen som kulturartefakt och meningsbärande element inom arkitekturhistorien.

Så tyvärr, vi har liksom inte plats för eller lust att diskutera vare sig Joakim Lundell, Epsteinbreven eller ge ett bidrag till diskussionen om ”indiekillens återkomst”. För detta hänvisar vi till dagstidningarnas kultursidor. Vårt mål har nämligen från första numret varit att presentera och fördjupa oss i allt det andra. Andra ämnen, nya röster, oväntade perspektiv. Några exempel:

I detta nummers konstblock diskuterar José Miguel Tur sin verksamhet och roll som museivärd. Vad innebär det att utföra sina arbetsuppgifter? På vilket sätt är man därmed medskapare till en ”teater-museologisk upplevelse” på den performativa plats som ett konstmuseum är? En museivärd är ständigt i dialog med besökarens och ens egna minnen, erfarenheter och upplevelser – och är således med att skapa dem. Och som en coda på konstblocket och sökandet vid sidan av allfarvägarna recenserar Andreas Engström en utställning och bok om konstnären Lars Fredrikson – en unik konstnär som tre decennier efter sin död med utställningen på Malmö Konsthall och Jonas (J) Magnussons bok kommit att inta en plats i den svenska konsthistorien.

Vi har också glädjen att välkomna ytterligare två nya skribenter: Maud Häger som återknyter till temat kultur på landsbygden i en artikel om folk- och hembygdsdräkter. Samt Mira Horovitz som normkritiskt närmar sig ämnet relationer. Slutligen bjuder vi som vanligt på ett avsnitt, det femte, ur Eli Getreus flyktingdagbok och på ett block med dikter, den här gången i översättning. Förutom en trio dikter av Ursula Le Guin presenteras tre samtida norska poeter – Rebecca Kjelland, Sigurd Helseth  och Kjell Heggelund – med varsitt urval i översättning av Øyvind Vågen.

Med detta nummer inleder vi även en serie där vi presenterar några av den klassiska musikens mest berömda verk och verkformer för kyrkan. Lagom till jul inleder vi med ett av J. S. Bachs större verk, Juloratoriet.

Andreas Engström, Sara Shamloo Ekblad & Øyvind Vågen (ansv. utgiv.)


Sonia Engström: En rova i kokboken –  borsjtjens spridning i söderled och österled

Soly Erlandsson: Ekosystem i kris – Vem tar ansvar för vår framtid och kan balansen återupprättas?

Petra Werner: Make it New – Eric M. Nilssons dokumentära värld

Simon Carlfjord: Är sten som medium budskapet? Kan en alternativ modernitet sammanföra hållbarhet och skönhet?

José Miguel Tur: De osynliga balanskonstnärerna – museivärdarna och deras inflytande på besökarens museiupplevelse

José Miguel Tur: Museivärden som performativ skådespelare i den teater-museologiska upplevelsen

Andreas Engström: Ständigt på andra sidan gränsen – Lars Fredrikson i utställning och bokform

Maud Häger: Folkdräkter och hembygdsdräkter

Mira Horovitz: Kärlekens irrgångar – en betraktelse över samtidssynen på sexualitet och relationer

Eli Getreu: Dagbok del V – julen 1938

Ursula Le Guin: Tre dikter – Fladdermöss, Förfäder & Blickar Bakåt

Rebecca Kjelland: Rebecca Kjelland ”Vinterkorn og vårtunger”

Sigurd Helseth: Sigurd Helseth  ”Skuggar av glas”

Kjell Heggelund: Kjell Heggelund ”Samlede dikt” – ”2 dikter”

Kristna klassiska verk i kyrkorummet. 

Andreas Engström: Årets gång – Klassiska verk i kyrkorummet:
Del 1. Johann Sebastian Bach: Juloratoriet

Soly Erlandsson: Ecosystems in crisis – Who takes responsibility for our future, and can the balance be restored?

Ledare #10 2025 – ett alternativ till kanon

Från årets uppförande av bygdespelet Tänger Tull i Enviken. Foto: Sören Jonsson.

För knappt sju år sedan startade vi Critical Point med ambitionen att lyfta fram några ämnesområden som vi särskilt vurmade för. Vi ville uppmärksamma konst i vid mening, och gärna konst och kreativt skapande vid sidan av allfarvägarna. Dels bildkonst, musik, litteratur, teater, arkitektur, film med mera som är radikal, alternativ, subversiv eller till uttrycket experimentell. Och dels sådant som oförtjänt hamnat i radioskugga eller förbisetts i jakten på snabba klick.

Vid sidan av allfarvägarna, skulle man kunna säga och låter sig väl sägas. För det ska faktiskt delvis tolkas bokstavligt: för de som läser dagstidningarnas kultursidor blir det allt tydligare att likriktningen när det gäller vad man skriver om – och framförallt inte skriver om – blivit allt starkare. Samtidigt görs så mycket konst och kultur i hela landet (och utomlands) som trots minimalt med uppmärksamhet kan vara väl så kvalitativ och intressant. Vi ville vara där det sker, och belysa det man sällan hör talas om. Om sådant som bara alltför ofta hamnar i radioskugga och utanför det mediala rampljuset. Critical Point vill vara ett alternativ till kanoniserande av konst och kultur.

För att gå in på ämnesval: Ett tema som ligger oss varmt om hjärtat är frågor rörande livsåskådning, religion och tro – och detta gärna i relation till just konst och skapande i vid mening. Ytterligare en röd tråd i Critical Point är kultur och skapande kopplat till frågor om tillgänglighet och allas möjlighet att inte bara kunna ta del av kultur som mottagare utan också själv skapa och därmed inte bara delta i utan också vara med och forma det offentliga samtalet.

När vi nu släpper vårt tredje nummer för året, som också är vårt hittills matigaste och mest ambitiösa, ser vi hur dessa teman eller trådar flätas ihop inte bara i detta nummer utan i vår samlade utgivning: livsåskådning och kyrkan; punktskrift och tillgänglighet; folkkultur och barnkultur; konstmusik, tv-mediet, amatörteater, reseskildringar, körinternat… De här ämnena är knappast unika för Critical Point. Men unikt är att de samlas på samma ställe, i denna tidskrift. Vi gläder oss åt att vi med tiden fått en rad enastående fasta skribenter som återkommer regelbundet men också åt att hela tiden få välkomna nya krafter som medverkar för första gången. Inte minst i detta nummer. Också på den redaktionella sidan har vi fått förstärkning – Sara Shamloo Ekblad är numera redaktör inte bara till gagnet, utan också till namnet.

Med avstamp i ett sedan ungdomsåren engagemang i judarnas situation efter Förintelsen skriver Soly Erlandsson en personlig essä om den lika hopplösa som fruktansvärda situationen för palestinierna i Gaza. Går det att gå vidare efter Förintelsen? – så lyder den retoriska frågan.

Ämnena kyrka, tillgänglighet och konst och hur dessa hänger samman belyses i ett block som inleds med Sara Shamloo Ekblads översiktsartikel över den svenska psalmboken, som också är starten på en artikelserie som löper vidare i kommande nummer. Detta följs av Sofia Thoresdotters berättelse om processen kringa att skriva och skicka in ett förslag på en ny psalm till den kommande nya psalmboken. Shamloo Ekblad fortsätter med en artikel om en nyutkommen antologi om tillgängligheten inom Sveriges kristna kyrkor. Simon Carlfjord skriver om konst i kyrkorummet som här är ett minst lika mycket andligt som fysiskt rum, och Lukas Appelqvist om de första veckornas arbete som nyvigd präst.

En av våra återkommande skribenter Petra Werner fortsätter sin essäserie om tv-historia, denna gång om de bortglömda svenska barnprogrammens tidiga historia.

På temat konst (vid sidan av allfarvägarna) har Andreas Engström besökt ett bygdespel i Enviken och Madeleine Engström Broberg intervjuar Hanna Sandman som ledde ett veckolångt körinternat i Ransäter där Haydns Nelsonmässa stod på programmet. Sonia Engström skriver i sin återkommande spalt om den på svenska breddgrader i det närmsta helt okände polske författaren Władysław Orkan. Andreas Engström avslutar så temablocket med en recension av utställningarna med Mike Kelley och Birgitta Marakatt–Labba.

Vi har glädjen att ännu en gång presentera varsitt knippe nyskrivna dikter av Xénie Bertell och Mickaela Persson.

Anna Wallsten tar oss med på en resa i populärkulturens tecken i Los Angeles. Och slutligen presenterar vi fjärde utdraget ur Eli Getrus dagbok, som den här gången utspelar sig på den danska landsbygden 1939, och skildrar hur han försöker lära sig jordbruk för att åka till Eretz och bruka jorden.

Så sluts det här numrets cirkel och därmed önskar redaktionen för Critical Point god läsning!

Andreas Engström, Sara Shamloo Ekblad & Øyvind Vågen (ansv. utgiv.)


Soly Erlandsson : Går det att gå vidare efter Förintelsen? Ett psykologiskt perspektiv på den pågående katastrofen i Gaza

Sara Shamloo Ekblad: Den svenska psalmboken – en kort historik

Sofia Thoresdotter: Kan Skapelsens krona bli för tung? – processen med att skriva en ny psalm

Sara Shamloo Ekblad: En kyrka för alla? Ny antologi ger en lägesbild över tillgängligheten inom Sveriges kristna kyrkor

Simon Carlfjord: Dåtid, nutid, framtid möts – kyrkorummets symboliska universum

Lukas Appelqvist: Mitt liv som präst

Petra Werner: Folkbildning och kulturhistoria eller patriarkaliskt och konservativt? – de bortglömda svenska barnprogrammens tidiga historia

Andreas Engström: Landsbygden levererar – bygdespelet Tänger Tull i Enviken

Madeleine Engström Broberg: Lita på processen – Haydns Nelsonmässa vid Internationella musikveckan i Ransäter

Sonia Engström: En orkan från Karpaterna – författaren Orkan

Andreas Engström: Ett reningsbad efter sopstationen – Mike Kelley och Birgitta Marakatt–Labba

Mickaela Persson: Dikter – ur Videfläta (del 2 av 2)

Xénie Bertell: Tre nya dikter

Anna Wallsten: En populärkulturell resa till Los Angeles

Eli Getreu: Dagbok del IV – Danmark 8–29 januari 1939

Den svenska psalmboken – en kort historik

Musik är en central del av gudstjänsten. De som besökt en gudstjänst känner igen psalmboken som ligger i flera exemplar vid alla kyrkbänkar. Med start i detta nummer av Critical Point kommer vi att i en serie artiklar att fördjupa oss i psalmens värld.

Av Sara Shamloo Ekblad

Den svenska psalmboken, antagen av 1986 års kyrkomöte.

Den svenska psalmboken är Svenska kyrkans psalmbok. Genom historien har det funnits hela fem psalmböcker, fyra officiella och den så kallade inofficiella Uppsalapsalmboken eller Then Swenska Psalmboken, samt andra små wanligha Handböker från 1645. Den första officiella psalmboken utkom 1695 och den andra år 1819. Den nuvarande versionen gavs ut 1986 och är en reviderad version av den tredje officiella psalmboken från 1937. 2003 utkom Den svenska psalmboken även i finsk översättning.

Fortsätt läsa ”Den svenska psalmboken – en kort historik”

En kyrka för alla? Ny antologi ger en lägesbild över tillgängligheten inom Sveriges kristna kyrkor

Av Sara Shamloo Ekblad

I fjol utkom en antologi på temat gudstjänst ur ett funktionshinderperspektiv. Antologin När ni samlas har var och en något att bidra med. Funktionshinder, gudstjänster och församlingsliv (Libris bokförlag, 2024) är utgiven av Sveriges kristna råd; en ekumenisk samling av kristna trossamfund med i dag 27 medlemskyrkor.

Sedan några år tillbaka har rådet en arbetsgrupp, Kyrka-funktionshinder. Syftet med arbetsgruppen är att belysa situationen för personer med funktionsnedsättning samt att påverka kyrkan till att bli välkomnande för personer med funktionsnedsättning. Genom åren har arbetsgruppen gett ut skrifter och instruktionstexter. Man har även arrangerat seminarier.

Fortsätt läsa ”En kyrka för alla? Ny antologi ger en lägesbild över tillgängligheten inom Sveriges kristna kyrkor”