Etikett: konst

Publicerat

Critical Point: Ledare #13 – The tidskrift must go on

Av Sara Shamloo Ekblad & Øyvind Vågen

Välkommen till årets andra nummer av tidskriften Critical Point, ett nummer som kommer med viss fördröjning. Det beror bland annat på att redaktionen har haft mycket att göra innan vi har kunnat ta semester. Men det finns också en betydligt sorgligare förklaring till det. Den 1 maj avled nämligen vår vän, redaktör och medgrundare av tidskriften, Andreas Engström, efter en längre tids sjukdom. Just nu är vi därför bara två redaktörer, något vi planerar att ändra på inom kort.


Några djur hämtade ur Rigas rikhaltiga stadsfauna från fotoreportaget It’s Written on the Wall I – Street Art The Riga Edition. Foto: Øyvind Vågen

Som vanligt bjuder det här numret, som faktiskt är vårt fylligaste någonsin, på ett digert antal artiklar som spänner över olika områden inom kulturen, och som den här gången också inkluderar en handfull texter på engelska. Vi inleder med en minnestext om Andreas. Därefter fördjupar två av våra flitigaste skribenter sig i barnkultur som vågar ta barn på allvar. Petra Werner minns nyligen bortgångne Staffan Westerberg och Mira Horovitz slår ett slag för barnens rätt att båda ta del av och själva skapa kultur på sina villkor.

Sommaren innebär för många både semester och resor, och så också för redaktionen, som passar på att kombinera resor och konst. Øyvind Vågen tar upp ett av tidskriftens ursprungliga teman och reser till Riga för att fördjupa sig i lettisk gatukonst och lettiska väggord. Vår skribent, stationerad i Kraków, Sonia Engström, presenterar Jarema i Kraków – en mångfacetterad polsk konstnär som målade tvärs över konventionerna och genrekraven.

En av flera nya medarbetare, den italienska konstvetaren, konstnären och artisten Chiara Gelmini, som några av er redan bekantat er med i bloggen, står för ett fylligt och bildspäckat reportage från 2026 års upplaga av Art Basel och tar sedan ett helhetsgrepp om Moderna Museets stora utställning med allegoriskt måleri, House of Nisaba: New Stories of Painting .

Film och musik är två teman som återkommer flitigt i tidskriften och i det här numret förenar Petra Werner dessa i två brett upplagda och djuplodande essäer som musikens roll I respektive Stanley Kubricks och Woody Allens filmskapande. Dessutom sörjer hon en kulturskatt som går förlorad i det snart nerlagda Filmarkivet.

Men sommar innebär dock inte bara resor utan också tid för läsning. Både Sam Carlquist och Mickaela Persson återkommer med en ny omgång nyskrivna dikter och Emil Erdtman medverkar för första gången med en långdikt om Kungliga Centralafrikanska museet i Bryssel. Samtidigt tar Øyvind Vågen sig an mer nutida kolonialism i en annan långdikt hämtad ur det pågående projektet Allmänna kommunikationer.

Vidare delar både trubaduraktivisten och psykodramaterapeuten Sofia Thoresdotter samt konstnären Carolina Hindsjö med sig av glimtar ur sina respektive kreativa processer. Vi får också bekanta oss med utdrag ur deras nyutkomna böcker – Solboken respektive Boken om det jag aldrig skrev i journalen.

En annan återkommande skribent, Simon Carlfjord, fortsätter i skärningspunkten mellan filosofi, sten som material och byggnadskonst och hinner med att såväl utforska senmodernitetens symboliska koherens med utgångspunkt i Peter Sloterdijks sfärologi som att undersöka vad ett stenbord vid Dalälvens strand har att säga om N. P. Wetterlunds teologi före Andens lag.

En annan nytillkommen skribent, men känd från bloggen, poeten och skrivläraren Freke Räihä, kastar in en brandfackla i debatten om vådan av stora språkmodeller och så kallad generativ artificiell intelligens och ansluter sig därmed till just Simon Carlfjords artikel om den andres intelligens i förra numret.

Vidare reder Sonia Engström ut begreppen i en infekterad polsk-ukrainsk historiestrid som kastar långa skuggor än i dag.

Slutligen tar avdelningarna med översatt skönlitteratur och utdrag ur Eli Getreus dagbok också sommarledigt och återkommer till hösten i nästa nummer. I väntan på det finns tidigare dagboksinlägg att läsa här och tidigare översättningar att läsa här.

Nytt är annars att vi, som ni kanske märkt, har börjat uppdatera bloggen löpande och där kommer att bjuda på smygpremiärer av kommande artiklar liksom mer aktualitetsbetonade inlägg. Vi har också gjort det lättare att dela inläggen på sidan genom att lägga till ”dela”-knappar längst ner på alla sidor.

Med det vill vi passa på att önska er en skön sommar, full av kulturupplevelser, och varför inte botanisera i vårt digra arkiv.

God läsning önskar redaktionen genom,

Sara Shamloo Ekblad & Øyvind Vågen (ansvarig utgivare)

SAMTLIGA ARTIKLAR I CRITICAL POINT #2 2026

Sara Shamloo Ekblad & Øyvind Vågen Critical Point: Ledare #13 – The tidskrift must go on

Sara Shamloo Ekblad & Øyvind Vågen Andreas Engström – en outtröttlig kraft i konstmusikens och kulturtidskrifternas värld

Petra Werner Staffan Westerberg och barnets magiska allvar

Mira Horowitz Barns rätt till kultur och det substantiella medborgarskapet i en orolig samtid 

Øyvind Vågen It’s Written on the Wall I – Street Art The Riga Edition

Chiara Gelmini Welcome to Art Basel 2026? Inside and Outside the Fair

Sofia Thoresdotter Boken om det jag aldrig skrev i journalen 

Sofia Thoresdotter Bokutdrag:Julgransplundringen eller den döde chefen

Carolina Hindsjö Bokutdrag: Solboken

Sara Shamloo Ekblad ”Gå till änglarna när du har det svårt”– intervju med konstnären Carolina Hindsjö

Sonia Engström Jarema i Kraków – en mångfacetterad polsk konstnär på tvärs mot konventionerna och genrekraven

Chiara Gelmini House of Nisaba: New Stories of Painting 

Freke Räihä Vem tjänar på all denna AI-stöld? 

Petra Werner När Filmarkivet släcks – Petra Werner om en digital kulturskatt som försvinner 

Petra Werner När Kubrick låter musiken öppna avgrunden – filmmusik, övermänniska och det kosmiskt okända

Petra Werner När musiken tänker hos Woody Allen – filmmusik, nutidsmänniska och kollektivt minne

Sam Carlquist Nyskrivet: De fyra hästarna

Mickaela Persson Nyskrivet: Sapfisk strof till Lady Kait

Mickaela Persson Intervju – sex frågor till om poesi

Emil Erdtman Nyskrivet: Allt försvinner utom det förflutna

Emil Erdtman Intervju – sex frågor till om poesi

Øyvind Vågen Nyskrivet: Den store rorsmannen och årtullarna

Øyvind Vågen Intervju – sex frågor till om poesi

Simon Carlfjord Mellan Stenbordet och Kvaldalen

Simon Carlfjord Bubblor och skum – senmodernitetens symboliska koherens 

Sonia Engström Historien som slagfält: Polen, Ukraina och UPA:s långa skugga

Publicerat

”Gå till änglarna när du har det svårt”– intervju med konstnären Carolina Hindsjö

En resa till Florens och mötet med Fra Angelicos änglar väckte både religiösa tvivel och ny skaparkraft hos Carolina Hindsjö. Här berättar hon om konsten, tron och boken som samlar de verk som växte fram efter resan.

Av Sara Shamloo Ekblad

I Florens ligger Museo di San Marco, som rymmer världens största samling med verk av Fra Angelico. Fra Angelico (ca 1395–1455) var en dominikanmunk och en av de främsta målarna i den tidiga renässansen. Han är framför allt känd för freskerna i dominikanklostret San Marco, som i dag rymmer ett museum. Inom den katolska kyrkan har Fra Angelico utsetts till konstnärernas skyddshelgon.

MERLÄSNING: LÄS ETT UTDRAG UR CAROLINA HINDSJÖS ”SOLBOKEN!

Fortsätt läsa ””Gå till änglarna när du har det svårt”– intervju med konstnären Carolina Hindsjö”
Publicerat

Jarema i Kraków – en mångfacetterad polsk konstnär på tvärs mot konventionerna och genrekraven

I Krakóws stadsbild lever Maria Jaremas konst vidare – från en svävande väggmålning i Azory till den dånande skulpturala fontänen Chopins piano. Under sina sista år skapade hon verk som trotsade både sjukdomen och samtidens krav på socialrealistisk konformitet. 

Av Sonia Engström 

Tio våningar upp på ett bostadshus i stadsdelen Azory i Kraków strävar mjuka former längs fasaden. Mot den vita bakgrunden löper abstrakta skepnader in i och ut ur varandra. Väggmålningen är ett fragment ur serien “Penetracja” (Penetrationer), skapad av den polska konstnären Maria Jarema (1908–1958). Verket i Azory tillkom 1958, under en av hennes mest kreativa och nyskapande perioder. Detta trots – eller kanske på grund av – att hon två år tidigare hade fått diagnosen leukemi. Prognosen var dyster, men beskedet förlamade inte Jarema. I stället tycks det ha fört henne in på nya konstnärliga vägar.

Fortsätt läsa ”Jarema i Kraków – en mångfacetterad polsk konstnär på tvärs mot konventionerna och genrekraven”
Publicerat

House of Nisaba: New Stories of Painting 

House of Nisaba: New Stories of Painting at Moderna Museet asks what figurative painting can still do in a fractured present. Our new art correspondent, Chiara Gelmini, follows the exhibition as a temporary house of images, where myth, memory, politics, bodies, and allegory become tools for thinking when linear narratives no longer suffice.

By Chiara Gelmini

How is painting doing today?

It is with this question that I enter House of Nisaba: New Stories of Painting. Curated by Hendrik Folkerts, currently Chief Curator of Programme at Kunsthaus Zürich, the exhibition is co-organised by Moderna Museet and Kunsthaus Zürich, where it will be presented in 2027. The project, therefore, takes the form of a passage: not only between two institutions, but also between different questions concerning painting, narrative and the capacity of images to produce knowledge in the present. 

Fortsätt läsa ”House of Nisaba: New Stories of Painting ”
Publicerat

Welcome to Art Basel 2026? Inside and Outside the Fair

Art Basel gives the public rare physical proximity to the places where contemporary art is priced, ranked, and consecrated. The harder question is whether that proximity also becomes access.

By Chiara Gelmini

Seeing the market, encountering art, crossing the city

During its preview days (16-17 June) and public days (18-21 June), Art Basel 2026 attracted 90,000 visitors. In the halls of Messe Basel, 290 galleries from 43 countries and territories gathered alongside collectors, curators, museum directors, artists, and representatives of more than 270 international institutions. During the fair’s opening hours, Hauser & Wirth sold Pablo Picasso’s Le peintre et son modèle dans un paysage (1963), offered with an asking price of $35 million.

Read more of our English Content here and more of our Art Content here.

Fortsätt läsa ”Welcome to Art Basel 2026? Inside and Outside the Fair”
Publicerat

De osynliga balanskonstnärerna – museivärdarna och deras inflytande på besökarens museiupplevelse

Att vara museivärd innebär att balansera mellan att vara osynlig väktare och synlig guide, där ensamhet och tystnad avbryts av oväntade möten och intensiva arbetsdagar. Vi följer här med bakom kulisserna på museet, där värdarnas vardag liknas vid ett skådespel med rutiner, improvisation och mänskliga relationer. Hur formar museivärdens roll både konsten och besökarens upplevelse – och varför är jobbet så mycket mer än att bara vakta tavlor?

Av José Miguel Tur

”… sedan stannade de skyliften som teknikerna använder för att hänga upp verk eller byta belysning och ’klack’”. Foto: José Miguel Tur
Fortsätt läsa ”De osynliga balanskonstnärerna – museivärdarna och deras inflytande på besökarens museiupplevelse”
Publicerat

Museivärden som performativ skådespelare i den teater-museologiska upplevelsen

Av José Miguel Tur

”Är vi oss själva? Är vi en spegling av oss själva? Är vi rollfigurer?”

Vad är ett museum?

”En performativ plats där dess dominerande pedagogik, som är socialt och historiskt konstruerad, inleder en kritisk dialog med betraktarens minnen och kulturella historier”. (Garoian, 2001)

Om vi utgår från denna definition, innebär det att vi museivärdar är skådespelare! Låt oss se på detta genom en enkel semiotisk analys, där vi söker efter våra likheter och ser hur vi är utrustade.

Fortsätt läsa ”Museivärden som performativ skådespelare i den teater-museologiska upplevelsen”
Publicerat

Ständigt på andra sidan gränsen – Lars Fredrikson i utställning och bokform

Av Andreas Engström

I sin bok Andra våglängder, andra rymder för konsten. Om Lars Fredrikson (Oei Editör) formulerar Jonas (J) Magnusson det som att den i Sverige födde och i Frankrike verksamme konstnären Lars Fredrikson (1926–1997) hela tiden arbetat på gränsen. Detta ses som en av förklaringarna till varför Fredriksons verksamhet varit och förblivit mindre synlig för och inom en konstmarknad.

Lars Fredrikson på Malmö konsthall. Foto: Andreas Engström
Fortsätt läsa ”Ständigt på andra sidan gränsen – Lars Fredrikson i utställning och bokform”
Publicerat

Ett reningsbad efter sopstationen – Mike Kelley och Birgitta Marakatt-Labba på Moderna Museet, Stockholm

Av Andreas Engström

Birgitta Marakatt-Labba på Moderna Museet i Stockholm. Foto Øyvind Vågen

Visserligen skulle man kunna hävda att Moderna Museet inte är särskilt modernt längre. De breda utställningar som för decennier sen tog temperaturen på samtiden skymtar allt mer sällan fram. Istället ligger fokus på omhängningar av den stora samlingen (som Surrealistutställningen nyligen) eller på omfattande retrospektiva utställningar av sedan länge kanoniserade, på gränsen till klassiska konstnärer. Modernism och modern konst tenderar att med tiden bli omodern. Fördelarna med dessa – och där problematiken med det omodernt moderna blir mindre relevant – är dock att de verkligen presenterar hela konstnärskap i helfigur med all den dynamik, mångfald och stilistiska kontraster det kan innebära. Utställningarna med Laurie Anderson och Katalin Ladik är två lyckade exempel från de senaste åren.

Fortsätt läsa ”Ett reningsbad efter sopstationen – Mike Kelley och Birgitta Marakatt-Labba på Moderna Museet, Stockholm”
Publicerat

Plingeling – Olle Bonniér och musiken

Av Andreas Engström

En av det svenska efterkrigsårens mest radikala konstnärer, Olle Bonniér (1925–2016) skulle blivit 100 år i år och är aktuell med en stor utställning på Norrköpings konstmuseum. Bonniér arbetade med måleri grafik och gjorde skulptur. Projekten var inte sällan storslagna och monumentala. Hans nonfigurativa arbeten kan också ses som en tidig form av konceptkonst. Bonniér hade ett starkt förhållande till den radikala samtidsmusiken och av hans idébaserade verk kan Plingeling rent av betraktas som en tidig form av grafiskt partitur. Målningen har även tolkats av musiker. Vi återpublicerar här en intervju med Olle Bonniér om Plingeling från 2002.

Olle Bonniér. Plingeling Tillkomstår 1949, Teknik/MaterialGouache och blyerts på papper.
Fortsätt läsa ”Plingeling – Olle Bonniér och musiken”
Publicerat

Fotografiska, Glyptoteket och Louisiana – tre exempel på tillgänglig konst 

Av Sara Shamloo Ekblad (text) och Øyvind Vågen (foto)

Vad är tillgänglig konst? Den frågan har jag ställt många gånger, inte minst med tanke på mitt intresse för visuell konst och det faktum att jag lever med en synnedsättning.

Under de senaste åren har konstmuseers intresse ökat för att tillgängliggöra sina samlingar, något som har aktualiserat frågeställningen alltmer. Det senaste exemplet var i höstas när jag på sociala medier fick upp reklam för en tillgänglig fotoutställning. Jag tänkte att det väl var som vanligt när en konstutställning ska tillgängliggöras: en konstpedagog väljer ut några konstverk som hen sedan efter bästa förmåga beskriver i ord. Under årens lopp har jag hunnit med ett antal sådana visningar och jag var inte särskilt lockad att gå på en till. Den nya tillgängliga fotoutställningen var därför inget jag fäste någon större uppmärksamhet vid. Men när det var dags för fotoutställningen svämmade mina sociala medier fullkomligt över av personer som lyriskt berättade att de varit på utställningen. Jag förstod att jag dragit förhastade slutsatser och bestämde mig för att bege mig till utställningen.

Fortsätt läsa ”Fotografiska, Glyptoteket och Louisiana – tre exempel på tillgänglig konst ”
Publicerat

Francisco Goya – en fenomenologisk betraktelse om drömmar i konst och vetenskap  

Av Soly Erlandsson 

Under min barndom och ungdom fick de kreativa uttrycken en särställning genom mitt stora intresse för bild, färg och form. När tristessen blev för påtaglig plockade jag fram ritblocket och färgerna. Senare blev jag uppmärksam på att det bilderna berättade visade vad jag hade brottats med under utvecklingens gång. Vid den här tiden var jag inte särskilt uppmärksam på mina drömmar, och vad de kunde betyda. Det var först när jag påbörjade utbildningen till psykolog och senare fördjupade mig i psykoanalytisk litteratur och tog mig vidare till Jungs analytiska psykologi, som mitt intresse för drömtydning väcktes. Vid ungefär samma tid inledde jag en inre resa som manifesterades genom att jag återigen började att intressera mig för måleri. Jag kunde ägna veckor, ja månader åt ett enda motiv i likhet med hur vi kan bearbeta en förlust eller ett trauma under timmarna i psykoterapi. Vari bottnar då vårt intresse för drömmar och vad de kan förmedla? Den frågan har naturligt nog fler än ett svar.

Fortsätt läsa ”Francisco Goya – en fenomenologisk betraktelse om drömmar i konst och vetenskap  ”
Publicerat

William Blake – en troende konstnär om en troende konstnär

Av Carolina Hindsjö

Mitt första möte med William Blake var en bild där en orm slingrades sig upp på en kvinna. Kvinnan vinkade. Det var på Chelsea College of Art jag såg bilden, i deras bibliotek. Jag hade ingen aning om vem William Blake var och berättade för min lärare att jag tyckte hans bilder var jättefina. Min lärare svarade att de säger det. Sedan dess har jag alltid tittat på hans bilder. Hans bilder gör mig glad och inspirerar mig till att själv göra konst. Jag har funderat väldigt mycket på varför hans bilder gör mig glad. Det är nog blandningen av att vara sedd och osedd som gör att jag återvänder till honom.

Fortsätt läsa ”William Blake – en troende konstnär om en troende konstnär”
Publicerat

Det nya alfabetet – vad är det, och hur många? / The new alphabet – what is that, and how many?

Av Miriam Rasch

[svenska, english below] Vad är ett alfabet? Jag gillar frågor som är både fånigt enkla och samtidigt förvirrande. I den bemärkelsen är öppningsdagarna för ett nytt långtidsprojekt 2019-2021 vid Haus der Kulturender Welt (HKW) i Berlin med titeln Das neue Alphabet nog så tillfredsställande. Men allvarligt talat, vad är egentligen ett alfabet? Och kan nya förekomster av alfabet verkligen födas?

Fortsätt läsa ”Det nya alfabetet – vad är det, och hur många? / The new alphabet – what is that, and how many?”