Lita på processen! – Haydns Nelsonmässa vid Internationella musikveckan i Ransäter

Av Madeleine Engström Broberg

Repetitionsarbetet pågår för fullt. Foto: Madeleine Engström Broberg

Den internationella musikveckan på Geijerskolan i Ransäter har sedan mitten av 50-talet lockat aktiva korister och musiker från Sverige och utomlands. Under en intensiv vecka i juli studerar man in och repeterar framförallt ett större klassiskt verk som framförs vid en offentlig konsert. I år gavs konserten i Sunne kyrka. I Musikveckan deltar korister, stråkmusiker och blockflöjtister från flera länder, framförallt från Tyskland och Sverige, i år också från Norge, England och Österrike. Vissa återkommer och har deltagit under många år, men varje musikvecka fylls även på med förstagångsmedverkande. Årets vecka som var fulltecknad rymde 140 deltagare.

Körledare för Internationella musikveckan är Hanna Sandman, som till vardags arbetar som musikalisk ledare inom Ersta diakoni efter många år som kyrkomusiker och körledare i Oscars församling i Stockholm. Madeleine Engström Broberg, som medverkade i år för första gången passade på att prata med Hanna Sandman.

Hanna Sandman, körledare för Internationella musikveckan i Ransäter. Foto: Eva Edsjö

Hur länge har du varit körledare på internationella körveckan i Ransäter?
–Jag har varit med tio år.

Vilka är det som deltar? Hur många, vilken erfarenhet har de och varifrån kommer de?
– Det är ett drygt hundratal som deltar, majoriteten från Tyskland och Sverige. Det är begåvade amatörer med stor passion för musik i olika former, sångare och instrumentalister. Många har en lång och bred erfarenhet av musik, ett flertal från olika kyrkliga sammanhang, andra som musiklärare. De ingår på sina hemorter i orkestrar, körer och ensembler.

Denna gång framförde ni Haydns Nelsonmässa. Hur kommer det sig att det blev just detta verk?
– Några av de senaste årens huvudnummer har varit Dona Nobis Pacem av Vaughan Williams, Missa Popularis av Mårten Jansson och Franz Schuberts mässa i G-dur. Jag var sugen på något klassicistiskt i år. Vi försöker variera oss med olika epoker och nu var det dags för något wienerklassicistiskt!

Nelsonmässan är ett verk för kör, orkester och solister som tar ungefär 40 minuter. Hur la ni upp instudering och repetitioner för att fixa detta på blott en vecka?
– Arbetet är intensivt från dag ett. Det gäller att hålla huvudet kallt och med sin erfarenhet vila i att ”lita på processen”. Det är viktigt att ganska snabbt få en överblick för hela verket samtidigt som man redan första dagen vill att körsångarna och musikerna ska känna ”vad snyggt det låter!”. Med flit och gemensamt mål klarar man nästan vad som helst, det är otroligt att följa processen under en sån här vecka.

Hur går repetitionerna till rent praktiskt, repar kör och musiker tillsammans eller var för sig?
– Kören och orkestern repar för sig. Alla deltagare får också en spellista i förväg så att man har möjlighet att förbereda sig. En del av koristerna övar även själva eller i mindre grupper på sina stämmor mellan repen. Från mitten/slutet av veckan lägger vi till gemensamma repetitioner för alla.

Varifrån kommer musikerna i orkestern och vem leder orkestern?
– De allra flesta musiker deltar i kursen och några är inhyrda yrkesmusiker från orkestrar runt om. Orkestern leds av Anders Wall, till vardags violinist i Hovkapellet.

Vad är planen för nästa år?
– Åh vad skönt det skulle vara om jag kunde svara på det! Jag har ingen aning men jag är övertygad om att det blir något helt fantastiskt!

Musikveckan – Karin Netzell berättar

Många deltagare återvänder till Internationella musikveckan i Ransäter år efter år. Vad är det som gör den så speciell att man gärna återvänder? Karin Netzell, korist, har tappat den exakta räkningen men har deltagit i ungefär tio år. Här ger hon förklaringen under några nyckelord:

Karin Netzell medverkade under Musikveckan och berättar om sina intryck. Foto: Privat

Körledaren
Körledaren har förstås stor betydelse. Hanna Sandman lyckas med sin stora kompetens göra underverk med kören på en vecka. Dessutom utstrålar hon värme och har stor humor. Hanna väljer musik som passar kören. Hon har en förmåga att få oss att jobba hårt samtidigt som hon är lyhörd och mänsklig. Jag har aldrig fått problem med rösten trots intensivt sjungande mellan klockan 9 och 20 i en hel vecka.

Vänlighet
”Be gentle” är ledordet under kursen och det funkar, trots trötthet, långa matköer och varma lokaler. Detta är viktigt då det är svårt att sjunga bra om det inte finns respekt och vänlighet i rummet. Och det gör det verkligen. Det är ingen som tillrättavisar eller tittar surt om man skulle sjunga fel, man hjälps åt i stället. Det underlättar dock om man läser noter och har körvana.

Gemenskap
Det uppstår en varm gemenskap när man jobbar tätt ihop hela dagarna under en hel vecka. Och det är härligt att få vara så inne i musiken. Man går in i en sorts ”Ransäterbubbla” och glömmer världen utanför för ett tag. Jag känner stor tacksamhet att få vara med om det.

Ingen ålderism
Det är kul att få sjunga och musicera med deltagare i olika åldrar, från tonåringar till 80–90-åringar. Det är också berikande att umgås med deltagare från olika länder. Samkvämen på kvällen med spontana uppträdanden av deltagare och kanske ett glas vin är också sådant man minns.

Natur och kultur
Fint att vara i Värmland, omgiven av dess vackra natur och rika kulturhistoria. Jag bär med mig den här veckan hela året och en sommar utan Musikveckan i Ransäter skulle vara svår att tänka sig.

Nelsonmässan (Missa in angustiis, mässa nr 11 i d-moll)

Enligt anteckningar på Joseph Haydns originalpartitur skrevs Nelsonmässan under endast några få sommarveckor år 1798 (10 juli till 31 augusti). Med ett Europa präglat av krig i dyningarna efter den franska revolutionen rimmar mässans korrekta namn Missa in angustiis (ungefär ”Mässa för oroliga tider”) väl med tidens stämningar.

Wien var hotat av Napoleons trupper som drog fram i Europa. I ett försök att skära av fienden Storbritanniens handelsvägar österut invaderade Napoleon även Egypten. Vid det välkända slaget ”Slaget vid Nilen” den 1 augusti 1798 kom han dock att lida ett förödande nederlag mot Storbritanniens flotta, ledd av krigshjälten Horatio Nelson.

Enligt legenden ska Haydn hört nyheten om Napoleons förlust då han var i färd med att skriva satsen ”Benedictus” och då blivit inspirerad att komponera dess kraftfulla trumpetstötar. Detta får dock tillskrivas legenden då nyheten om slaget och Napoleons förlust omöjligt kan ha nått fram till Europa förrän betydligt senare. Mer troligt är att nyheten kom i lagom tid för det allra första framförandet av mässan, den 23 september 1798. Missa in angustiis fick sedan snabbt sitt smeknamn och som ska ha blivit befäst när lord Nelson ett par år senare själv ska ha hört verket framföras och dirigeras av Haydn, vid ett besök i Palais Esterházy i Wien.