Den svenska psalmboken – en kort historik

Musik är en central del av gudstjänsten. De som besökt en gudstjänst känner igen psalmboken som ligger i flera exemplar vid alla kyrkbänkar. Med start i detta nummer av Critical Point kommer vi att i en serie artiklar att fördjupa oss i psalmens värld.

Av Sara Shamloo Ekblad

Den svenska psalmboken, antagen av 1986 års kyrkomöte.

Den svenska psalmboken är Svenska kyrkans psalmbok. Genom historien har det funnits hela fem psalmböcker, fyra officiella och den så kallade inofficiella Uppsalapsalmboken eller Then Swenska Psalmboken, samt andra små wanligha Handböker från 1645. Den första officiella psalmboken utkom 1695 och den andra år 1819. Den nuvarande versionen gavs ut 1986 och är en reviderad version av den tredje officiella psalmboken från 1937. 2003 utkom Den svenska psalmboken även i finsk översättning.

Den svenska psalmboken innehåller psalmer och visor som används vid gudstjänster. Några av dem är välkända, bland annat psalm 114, mer känd som ”Stilla natt”, psalm 199, mer känd som ”Den blomstertid nu kommer”, psalm 248 ”Tryggare kan ingen vara” och psalm 249 ”Blott en dag”.

Här kan du lyssna på ett urval av våra mest folkkära psalmer som är fria att kopiera.

Men Den svenska psalmboken är inte enbart en bok som rymmer musik. Faktum är att boken består av fem huvuddelar: Psalmer, Evangelieboken, Bönboken, Lilla katekesen och Kyrkhandboken.

Med psalmsjungande vill man skapa samhörighet mellan gudstjänstbesökarna. Sjungandet är också ett uttryck för tro och längtan. För att besökarna ska fortsätta att känna sig tilltalade av psalmerna är språket lika viktigt som musiken.

I dag använder vi alltså den fjärde officiella psalmboken från 1986. Den innehåller 700 psalmer med numrering från psalm 1 till 700. Men samma år som den fjärde upplagan gavs ut ville Evangeliska fosterlandsstiftelsen (EFS) komplettera psalmboken. EFS ville på detta sätt kunna ersätta sin egen sångbok. 100 sånger lades till Den svenska psalmboken, psalm 701 till 800. Gamla sånger, flera skrivna av Lina Sandell återfanns liksom flera nya sånger.

Den svenska psalmboken med tillägg köptes in av framför allt missionsföreningar, men också av vissa församlingar i Svenska kyrkan.

1994 utkom ytterligare ett tillägg till Den svenska psalmboken. Den här gången var det förlaget Verbum som gav ut Psalmer i 90-talet. Under sju år arbetade en arbetsgrupp hos Svenska kyrkans församlingsnämnd med att ta fram ett urval av nyare psalmer. 123 psalmer omfattas. Numreringen börjar på 801 och slutar med psalm 921. Tillägget lades till utan någon utvärdering. Ett tredje tillägg gavs ut av Verbum förlag 2003, det tillägget ersätter EFS:s tillägg från 1986.

Den finska upplagan skiljer sig från den svenska förlagan. Psalm 701–749 är nämligen hämtade från Den finska psalmboken för evangelisk-lutherska kyrkan i Finland.

Nu är det dags igen. Vid kyrkomötet 2016 fattade Svenska kyrkan beslut om att det var dags att revidera och utöka psalmboken från 1986.

Arbetet med den nya psalmboken sker utefter två parallella spår. Dels ska man se över de psalmer som i dag ingår i psalmboken, och dels ska nya psalmer skrivas.

En utlysning om att skicka in förslag på nya psalmer gjordes. Det som efterfrågades var nyskrivna stycken. Kompositören behövde själv skicka in sitt förslag till juryn, bestående av 25 personer. Önskemål uttrycktes om nya doppsalmer för personer som döps i vuxen ålder, liksom om könsneutrala psalmer för vigslar. Andra ämnen som man önskade skulle tas upp är klimathot, att vara på flykt, människans sökande efter Gud och mening samt vardagslivet kontra de stora livsfrågorna.

Sammanlagt skickades 9 500 psalmförslag in. Av dem har 233 bidrag valts ut. Fram till hösten 2026 ska de 233 styckena provsjungas av församlingar i Svenska kyrkan. År 2030 planeras den nya psalmboken vara klar att använda. Ett exempel på arbetsprocessen med att komponera en psalm till denna utlysning presenterar vi detta nummer, som också är det första och inledande bidraget till Critical Points artikelserie på temat psalmer.

Här kan du lyssna på de 233 förslagen på nya psalmer: Sjung de nya psalmförslagen – Svenska kyrkan

Sara Shamloo Ekblad är författare, etnolog och redaktör för Critical Point. Hon medverkar regelbundet med reportage i tidningen Perspektiv.


LÄS FLER ARTIKLAR I DETTA NUMMER:

Soly Erlandsson : Går det att gå vidare efter Förintelsen? Ett psykologiskt perspektiv på den pågående katastrofen i Gaza

Sofia Thoresdotter: Kan Skapelsens krona bli för tung? – processen med att skriva en ny psalm

Sara Shamloo Ekblad: En kyrka för alla? Ny antologi ger en lägesbild över tillgängligheten inom Sveriges kristna kyrkor

Simon Carlfjord: Dåtid, nutid, framtid möts – kyrkorummets symboliska universum

Lukas Appelqvist: Mitt liv som präst

Petra Werner: Folkbildning och kulturhistoria eller patriarkaliskt och konservativt? – de bortglömda svenska barnprogrammens tidiga historia

Andreas Engström: Landsbygden lever – bygdespelet Tänger Tull i Enviken

Madeleine Engström Broberg: Lita på processen – Haydns Nelsonmässa vid Internationella musikveckan i Ransäter

Sonia Engström: En orkan från Karpaterna – författaren Orkan

Andreas Engström: Ett reningsbad efter sopstationen – Mike Kelley och Birgitta Marakatt–Labba

Mickaela Persson: Dikter – ur Videfläta (del 2 av 2)

Xénie Bertell: Tre nya dikter

Anna Wallsten: En populärkulturell resa till Los Angeles

Eli Getreu: Dagbok del IV – Danmark 8–29 januari 1939

5 svar på ”Den svenska psalmboken – en kort historik”

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *