Nyskrivet: Folkhögskolan där vi formades – ett återbesök

Folkhögskolan har alltid varit mer än en plats för undervisning. Sveriges 152 folkhögskolor är täta och porlande gemenskaper – men var det ännu mer på den tid då elever, lärare och barn levde nära varandra i en liten lokal värld – ofta på idylliska platser ute på landsbygden. Lärande och liv vävdes samman i en vardag. Med vår tids debatt om folkbildningens legitimitet som fond återvänder denna dikt av Emil Erdtman till en uppväxtplats där bildningens och barnets perspektiv möts. Där briserar en tidlös erfarenhet av förlust och återskapande som ett omvälvande kretslopp.

Av Emil Erdtman

Fortsätt läsa ”Nyskrivet: Folkhögskolan där vi formades – ett återbesök”

Om poetik

Sam Carlquist skriver om behovet att berätta, om läsningens inflytande och om gränsen mellan diktjaget och det privata. I en personlig poetik prövar han diktens frihet, minnets bilder och tilliten till läsarens fantasi. Läs också hans dikter De fyra hästarna och Sommarhuset, samt intervjun med honom.

Av Sam Carlquist

Vi har lärt oss att betrakta det osynliga
genom att avlägsna det synliga.
I detta uteslutandets mikroskop
studerar vi utstryksprov av poesins förmåga.

Berättarbehovet.
Det nästan omöjliga i att glädjas åt att se en hund om ingen finns att visa den för.
Sådant får en att uppfinna vänner att tala med.

Fortsätt läsa ”Om poetik”

Nyskrivet: Homage till Jean Genet

Sam Carlquist återkommer till Critical Points avdelning Nyskrivet med en dikt om fångenskap, begär, skam och minnets förvandlande kraft – en hommage till Jean Genet. Läs också Carlquists tidigare dikter De fyra hästarna och Sommarhuset, samt intervjun med honom.

Av Sam Carlquist

CELL 2 -758

Dörrarna i sömn;
männen nyckeltyngda.
Röster dämpade av natt.
Den monotona visslingen på inandning;
instrumentklangen från nyckelknippan.
Vaktens söndagssteg mot korridorens slut.

Ljuset släckt – ögon passerar självmordsgluggen.
Ensamdoften;
smaken av mig själv i mörker.
Den förnekade förnekar världen.
Mörkret tänds – ett kröningsljus som visar
den upphöjde i cell av marmor.

Fortsätt läsa ”Nyskrivet: Homage till Jean Genet”

Sex frågor till Jonas Rasmussen om poesi

Från och med nummer #1 2026 intervjuar vi också de poeter som medverkar med nyskrivna dikter i vår avdelning ”Nyskrivet”. I det här numret medverkar Jonas Rasmussen med det diktsatta bildspelet ”Se men också röra”.

Av Sara Shamloo

Hur skulle du beskriva din poesi?

Formmedveten. Ibland rent konceptuell och systemdiktliknande. För mig är språkljuden, rytmen och formen/strukturen väsentliga bärare av mening. Allt detta kan hjälpa till att gestalta det man försöker formulera. Och i lyrik är ju ordens vedertagna ”innebörder” ofta (om inte satta ur spel, så i alla fall) lite förvridna. För mig tar dikten vid där det begripliga språket (eller vetenskapen) inte räcker till för att beskriva känslor, tankar, erfarenheter eller andra fenomen.

Fortsätt läsa ”Sex frågor till Jonas Rasmussen om poesi”

Nyskrivet: Se men också röra

I vår serie med nyskriven svensk samtidspoesi har vi i det här numret äran och glädjen att kunna presentera ett diktsatt bildspel av författaren och översättaren Jonas Rasmussen.

Av Jonas Rasmussen

Visa med svensk text

Jonas Rasmussen
Foto: Kentaroo Tryman.

Jonas Rasmussen är författare och översättare.

Samtliga artiklar i Critical Point #14+15

Sofia Thoresdotter: Hur kan du veta det? Om språket, makten och det heliga seendet

Emil Erdtman: Freedom Drive i Bryssel – rätten att bestämma över sitt eget liv

Jakob Wood: Psykologens intellektuella ansvar att tänka själv

Channa Bankier: Bländad av det asiatiska ljuset – drömmen om (det maoistiska) Kina

Ulf B Andersson: Krigets långa skugga över Balkan

Chiara Gelmini: Emma Bonino’s Legacy: The Responsibility to Defend Rights and Freedom

Mira Horovitz: I släktens spår i Budapest

Mira Horovitz: Sörjbara liv och värdighet vid livets slut

Sonia Engström: Szymon Laks – musiken som räddade och återskapade liv

Massood Mafan: Så länge någon läser henne, finns Shahrnush Parsipur kvar

Simon Carlfjord: Fimbulvintern är gryningens svarta mjölk

Anna Celander: Ur tjänstedagboken – samtal kring papperskonservering

Sara Shamloo: Sex frågor om fotografi till István Molnár

István Molnár: Utdrag ur István Molnárs ”Bilderbok”

Petra Werner: Former av närvaro

Carolina Hindsjö: Mellan minne och utopi – Carolina Hindsjö på Platforms Project i Aten

Chiara Gelmini: Istria and the Price of Returning

Anna Wallsten: Ingen går i LA – utom jag

Henrik Johansson: Arbetarlitteratur mellan Sverige och Italien

Ulf B Andersson: Ellen Key – högaktuell hundra år efter sin död

Emil Erdtman: Nyskrivet: Folkhögskolan där vi formades – ett återbesök

Madeleine Engström Broberg: Musikalisk folkbildning i Ransäter

Tisdagspoeterna: Dikter från ett vardagsrum på Södermalm

Sam Carlquist: Om poetik

Sam Carlquist: Nyskrivet: Homage till Jean Genet

Carsten Schale: Romanen som tankerum

Carsten Schale: Språk och levd erfarenhet i modern filosofi

Simon Carlfjord: Språkmodeller som språkvärldar

Sara Shamloo: Sex frågor till Jonas Rasmussen om poesi

Jonas Rasmussen: Nyskrivet: Se men också röra

Soly Erlandsson: Samlade fågelobservationer i en trädgård

Eva Hildursmark (text) och Mickael Fredblad (foto): Fågelsång Sverige runt

Nelly Sachs – sextio år efter Nobelpriset

Nelly Sachs och Samuel Agnon inför Nobelfestligheterna 1966.

I morgon tillkännages årets Nobelpris i litteratur. Sara Shamloo Ekblad återvänder till Nelly Sachs, som fick priset för sextio år sedan – och till ett författarskap präglat av flykt, sorg och förvandling.

Av Sara Shamloo Ekblad

Klockan 13.00 i morgon, den 8 oktober, kommer Svenska Akademien att tillkännage vem som tilldelas Nobelpriset i litteratur 2026. För sextio år sedan fick poeten Nelly Sachs världens mest prestigefyllda litteraturpris, som hon delade med Shmuel Yosef Agnon.

Med Selma Lagerlöf i bagaget

Nelly Sachs föddes 1891 i Schöneberg, i dagens Berlin. Hon växte upp som barn till Margarete och William Sachs i ett välbärgat, högborgerligt och sekulariserat judiskt hem. Den unga Nelly skrev alltifrån sagor till kärleksdikter. År 1921 debuterade hon med Legenden und Erzählungen, en samling legender och berättelser.

En viktig inspirationskälla var Selma Lagerlöfs Gösta Berlings saga. Sachs hade burit med sig boken sedan tonåren, då hon fick den i födelsedagspresent i tysk översättning. När hon 1940 tillsammans med sin mamma flydde till Sverige var det med Gösta Berlings saga i väskan. Det var i maj månad. Mor och dotter lämnade Berlin med flyg.

Fortsätt läsa ”Nelly Sachs – sextio år efter Nobelpriset”

Nyskrivet: Allt försvinner utom det förflutna

I det här numret presenterar vi nyskrivna dikter av fyra poeter: Sam Carlquist, Emil Erdtman, Mickaela Persson och Öyvind Vågen.

Av Emil Erdtman

Fortsätt läsa ”Nyskrivet: Allt försvinner utom det förflutna”

Nyskrivet: Den store rorsmannen och årtullarna

I det här numret presenterar vi nyskrivna dikter av fyra poeter: Sam Carlquist, Emil Erdtman, Mickaela Persson och Öyvind Vågen.

Av Öyvind Vågen

Se hur rorsmannen
inte den store i mittens rike
utan den lille som ror
över glömskans flod
för den sista färden
lägger upp årorna
och låter dem vila i klykorna
och årtullarna

Fortsätt läsa ”Nyskrivet: Den store rorsmannen och årtullarna”