Etikett: Øyvind Vågen

Publicerat

Ledare #12 – Kampen mot tiden för att fånga samtiden

Att göra tidskrift är att befinna sig i en ständig kamp med tiden. Samtidigt som man strävar efter en antologis eller fackboks förmåga att kombinera sammanfattande översikt och analys med djup, är det lätt att snegla på dagspressens här och nu, att stå mitt i händelsernas centrum. Dessa idealbilder kan sett genom tidskriftens lins enklast uttryckas som att det finns ett mittemellan, där strävan efter aktualitet och fördjupning inte innebär ett val utan snarare ett sorgfälligt undersökande av specifika teman – och att fånga vad som för tillfället är aktuellt, är att i någon mån förhålla sig till gårdagen med siktet – eller kikarsiktet – riktat mot morgondagen.

Elias Göransson. Inspiration av Zan, Zendeghi, Azadi-rörelsen, som utlöstes av Mahsa Aminis död i september 2022 efter en konfrontation med moralpolisen som föreskriver kvinnor en bestämd klädeskod.

Dessa frågeställningar har på sistone intensifierats och aktualiserats i takt med att konflikterna, krigen, protesterna och våldsamheterna i Mellanöstern eskalerar och brer ut sig.

I en lika dagsaktuell som tidlös reflektion kring konflikten mellan att vilja och kunna och att på något sätt skrida till handling skriver Pantea Rinnemaa om den iranska diasporan genom Hannah Arendts begreppsvärld. Ondskan må vara banal. Men hjälplösheten är också banal, samtidigt som ”avstånd inte heller måste innebära likgiltighet”. Artikeln finns även i engelsk version. Som en påminnelse om krigens och diasporans generella strukturer återkommer vi till Eli Getreus dagbok. Eli Getreu var en österrikisk ung judisk man som vid tiden för nazisternas maktövertagande tvingades lämna Wien för att till slut hamna i Danmark. I vår serie publicerar vi nu ett sjätte avsnitt ur Getreus dagbok.

Ett viktigt område för Critical Point har länge varit kyrkan som kulturellt rum och plats för kulturutövning. I vår serie om konstmusiken över kyrkoåret har tiden kommit till påsken och därmed en titt och lyssning på två av J. S. Bachs mest betydande verk, Matteuspassionen och Johannespassionen – Andreas Engström ger oss en liten guide att läsa inför påskens kyrkokonserter. Vi har också glädjen att kunna publicera en triptyk om samtidskonst i kyrkorummet. Det Annika Eriksdotter, Carola Nordbäck och Eva Sharp gör är att diskutera det konkreta arbetet med konst i kyrkorum och hur detta kan bli utgångspunkt för existentiella samtal och möjliggöra eget skapande. 

Förutom presentationen av Bachs passioner medverkar Andreas Engström även med två artiklar på temat hur klassiska verk omtolkas eller omtolkar sig själva: dels om relationen mellan de två romanerna Jane Eyre av Charlotte Brontë och Wide Sargasso Sea av Jean Rhys, där den senare bildar ett slags kritisk förhistoria till den senare; och dels operan Rusalka av Antonín Dvořák och, med anledning av en uppsättning på Stockholmsoperan, om möjligheten eller huruvida man bör tolka handlingen i en ny kontext, eller ”låta det vara”.

Vi återkommer till ämnet unga i kulturen: Hur hittar de dit, till den kultur som redan finns (även om den hela tiden omstöps) och hur ger man redskapen till unga att formulera sin identitet medelst konst och kultur? Om det förra skriver Sara Shamloo Ekblad i en artikel där hon pratar med Emil Nilsson om Stockholms konserthus nystartade ungdomsråd. Om det senare skriver Mira Horovitz i en artikel om skapande, etik och utbildning för unga. Om unga men med avstamp i den professionella forskarens empiri och analytiska verktyg gör Soly Erlandsson upp med och sammanfattar ett omdebatterat ämne inom barnpsykiatrin, som man gärna vill benämna det neuropsykiatriska industriella komplexet.

Sonia Engström botaniserar vidare i östeuropeisk kulturhistoria med en artikel om den litauiske modernismpionjären Mikalojus Konstantinas Čiurlionis. Sara Shamloo Ekblad har intervjuat, först Wendela Forneman Jobsson om kärleken till det estniska språket, estnisk körsång och om den sjungande revolutionen, och dessutom Finn Hellman som i år vann pris i ”Short Dox Radiodokumentär” vid Tempo Dokumentärfestival i Stockholm.

Simon Carlfjord kommer dels med ett lika välgrundat som originellt inlägg i debatten om det framtida Nobel Center, och frågar sig dels hur intelligent den andres intelligens egentligen är med anledning av diskussionerna om att i Kungliga bibliotekets regi ta fram en ”svensk stor språkmodell”.

Vi har glädjen att även i detta nummer bjuda på nyskriven poesi, den här gången av Desideria Jungelin och Sam Carlqvist som vi också låter berätta kort om sitt skrivande.

Saker är med andra ord ungefär som vanligt: Critical Point publicerar en mängd texter om de mest skilda ämnen samtidigt som vi har vissa områden som vi fortsätter att fördjupa. I slutskedet av arbetet med detta nummer inträffade något som vi gärna vill uppmärksamma. Fredagen 20 mars publicerade Petra Werner en text på Critical Points blogg. Inlägget fick stor spridning och bidrog till att SVT i efterhand klippte om ett program. Läs Werners blogginlägg här! Werner skriver annars för det mesta betydligt längre texter och så även i detta nummer där hon medverkar med en essä om en personlighet och likaledes ett fenomen från Svt:s tidsarkiv, Lasse Holmqvist.

Trevlig läsning önskar redaktionen för Critical Point!

Andreas Engström, Sara Shamloo Ekblad & Øyvind Vågen (ansvarig utgivare)

Pantea Rinnemaa: Hjälplöshetens banalitet? – att tolka Hannah Arendt genom iransk diaspora

Pantea Rinnemaa: The banality of helplessness? – Reading Hannah Arendt through the Iranian diaspora

Sam Carlquist: Sex frågor till – intervju

Sam Carlquist: Nyskrivet – Sommarhus (dikt)

Annika Eriksdotter, Carola Nordbäck och Eva Sharp: Samtidskonst i kyrkorum: vidgade sinnen och existentiella djup

Andreas Engström: Kristna klassiska verk i kyrkorummet, Del 2: Johann Sebastian Bachs Matteus- och Johannespassionen 

Petra Werner: Lasse Holmqvist och rapsoderna – berättelsen om muntlig tradition i tidig television

Andreas Engström: Vem var kvinnan på vinden i Jane Eyre? – Wide Sargasso Sea, ett postkolonialt portalverk

Andreas Engström: Varför inte låta sagorna vara sagor? – Dvořáks opera Rusalka på Kungliga operan

Sara Shamloo Ekblad: Nya grepp för en ny publik – intervju med Emil Nilsson i Stockholms konserthus nystartade ungdomsråd

Sara Shamloo Ekblad: Underbart är kort eller femte gången gillt: Intervju med Finn Hellman, vinnare av Short Dox Radiodokumentär 2026

Mira Horovitz: Barn i kulturen – om värdet av skapande, etik och utbildning sett genom Suzanne Osten, Martha Nussbaum, bell hooks och Elisabeth Young-Bruehl

Eli Getreu: Ögonblicksbilder från Wien 1938 – Eli Getreus dagbok del VI

Soly Erlandsson: Istället för en neuropsykiatrisk etikett – erkänna det generationsöverskridande traumat!

Simon Carlfjord: Längtans Arkitektur – en kritik av Nobel Center

Sara Shamloo Ekblad: ”Estniska är som balsam för själen” – Wendela Forneman Jobsson om estnisk körmusik och den sjungande revolutionen

Sonia Engström: Musikens bildspråk –  Mikalojus Konstantinas Čiurlionis, en litauisk föregångare

Simon Carlfjord: Den Andres Intelligens – ett nytt sätt att förstå AI

Desideria Jungelin: Sex frågor till – intervju

Desideria Jungelin: Nyskrivet – 2 dikter

Publicerat

Hjälplöshetens banalitet? – att tolka Hannah Arendt genom den iranska diasporan

Av Pantea Rinnemaa

Det var först nyligen som jag verkligen förstod vad Hannah Arendt menade med den banala ondskan. Fram till nyss hade jag inte insett hur tyst och effektivt banaliteten arbetade – inte genom byråkrater och system, utan genom utmattning, avstånd och ilskans långsamma urholkande.

Elias Göransson. Inspiration av Zan, Zendeghi, Azadi-rörelsen, som utlöstes av Mahsa Aminis död i september 2022 efter en konfrontation med moralpolisen som föreskriver kvinnor en bestämd klädeskod. Irans kvinnor började därefter i offentlig miljö med sax klippa av sig håret för att på så vis öppet protestera mot obligatoriet att bära hijab.
Fortsätt läsa ”Hjälplöshetens banalitet? – att tolka Hannah Arendt genom den iranska diasporan”
Publicerat

Ögonblicksbilder från Wien 1938 – Eli Getreus dagbok del VI

Det är här den sjätte delen i de serie med utdrag vi publicerar ur Eli Getreus dagbok. Eli var Øyvind Vågens morfar och föddes på väg till Wien 1920 som son till judiska föräldrar som invandrat dit från dåvarande Galizien (nuvarande västra Polen/östra Ukraina). Väl där kom han att engagera sig i en judisk ungdomsrörelse som syftade till att utbilda sig till jordbrukare och sedan flytta till Israel för att odla upp det heliga landet – Eretz. Här får vi ta del av dagbokens allra första sidor och bland annat läsa om avskedet från hans ungdomskärlek, Vera, som reser i förväg till Palestina. De tidigare delarna finns att läsa här.

Av Eli Friedrich Getreu (1920–2005)

Dagboksförfattaren poserar för handståendebilden som nämns nedan. Foto: Privat.
Fortsätt läsa ”Ögonblicksbilder från Wien 1938 – Eli Getreus dagbok del VI”
Publicerat

Ledare #11 2025 – Matnyttig ämnessammansättning

Illustration: Gustav Söderström

I sin nya krönika skriver Sonia Engström om när hon för första gången blev bjuden på borsjtj i Ukraina och hur stämningen tillfälligtvis sjönk när hon råkade kalla denna rödbetssoppa för rysk. Borsjtj är dock, som författaren också skriver, en kulturprodukt som från Ukraina snabbt spreds i öster- och söderled – och i samma veva omtolkades, eller utvidgades, maträttens kulturhistoria.

Vi ska inte här ytterligare sammanfatta Sonia Engströms text – den får ni istället gärna avnjuta i sin helhet i detta nummer. Däremot drar vi gärna parallellen mellan matkultur och hur vi tänker med Critical Point. Precis som maträtter ses som den kulturprodukt som har bäst förmåga att röra sig över gränser och blandas med nya ingredienser, strävar vi i Critical Point efter att låta tankarna, ämnena och artiklarna röra sig över vidsträckta områden. På så vis har vi funnit receptet till en form av kulturtidskrift och ämnessammansättning som svårligen låter sig finnas någon annanstans i Sveriges kulturtidskriftsflora. Några exempel:

I detta nummer tar Soly Erlandsson i en ytterligare essä sig an ett omfattande ämne, nämligen vårt ekosystem. Med utgångspunkt i George Henrik von Wrights filosofi samt hur människan genom historien förhållit sig till naturen som antingen läromästare och gud eller som något man bör tukta och ta kontroll över, diskuterar Erlandsson synen på utveckling, ekonomi, politik och vilka val och uppoffringar som krävs för att vi ska kunna rädda vår planet. En annan av våra flitiga författare, Petra Werner, återkommer i detta nummer med en essä där hon genom ett porträtt av filmaren Erik M. Nilsson ger fördjupande perspektiv på den svenska tv- och filmhistorien. Efter att i förra numret tittat närmare på den konstnärliga och ikonografiska utsmyckningen av några kyrkor i Stockholm, gräver Simon Carlfjord vidare där han står som konstruktör av pelare och valv i betong under jord, med en analys av stenen som kulturartefakt och meningsbärande element inom arkitekturhistorien.

Så tyvärr, vi har liksom inte plats för eller lust att diskutera vare sig Joakim Lundell, Epsteinbreven eller ge ett bidrag till diskussionen om ”indiekillens återkomst”. För detta hänvisar vi till dagstidningarnas kultursidor. Vårt mål har nämligen från första numret varit att presentera och fördjupa oss i allt det andra. Andra ämnen, nya röster, oväntade perspektiv. Några exempel:

I detta nummers konstblock diskuterar José Miguel Tur sin verksamhet och roll som museivärd. Vad innebär det att utföra sina arbetsuppgifter? På vilket sätt är man därmed medskapare till en ”teater-museologisk upplevelse” på den performativa plats som ett konstmuseum är? En museivärd är ständigt i dialog med besökarens och ens egna minnen, erfarenheter och upplevelser – och är således med att skapa dem. Och som en coda på konstblocket och sökandet vid sidan av allfarvägarna recenserar Andreas Engström en utställning och bok om konstnären Lars Fredrikson – en unik konstnär som tre decennier efter sin död med utställningen på Malmö Konsthall och Jonas (J) Magnussons bok kommit att inta en plats i den svenska konsthistorien.

Vi har också glädjen att välkomna ytterligare två nya skribenter: Maud Häger som återknyter till temat kultur på landsbygden i en artikel om folk- och hembygdsdräkter. Samt Mira Horovitz som normkritiskt närmar sig ämnet relationer. Slutligen bjuder vi som vanligt på ett avsnitt, det femte, ur Eli Getreus flyktingdagbok och på ett block med dikter, den här gången i översättning. Förutom en trio dikter av Ursula Le Guin presenteras tre samtida norska poeter – Rebecca Kjelland, Sigurd Helseth  och Kjell Heggelund – med varsitt urval i översättning av Øyvind Vågen.

Med detta nummer inleder vi även en serie där vi presenterar några av den klassiska musikens mest berömda verk och verkformer för kyrkan. Lagom till jul inleder vi med ett av J. S. Bachs större verk, Juloratoriet.

Andreas Engström, Sara Shamloo Ekblad & Øyvind Vågen (ansv. utgiv.)

Sonia Engström: En rova i kokboken –  borsjtjens spridning i söderled och österled

Soly Erlandsson: Ekosystem i kris – Vem tar ansvar för vår framtid och kan balansen återupprättas?

Petra Werner: Make it New – Eric M. Nilssons dokumentära värld

Simon Carlfjord: Är sten som medium budskapet? Kan en alternativ modernitet sammanföra hållbarhet och skönhet?

José Miguel Tur: De osynliga balanskonstnärerna – museivärdarna och deras inflytande på besökarens museiupplevelse

José Miguel Tur: Museivärden som performativ skådespelare i den teater-museologiska upplevelsen

Andreas Engström: Ständigt på andra sidan gränsen – Lars Fredrikson i utställning och bokform

Maud Häger: Folkdräkter och hembygdsdräkter

Mira Horovitz: Kärlekens irrgångar – en betraktelse över samtidssynen på sexualitet och relationer

Eli Getreu: Dagbok del V – julen 1938

Ursula Le Guin: Tre dikter – Fladdermöss, Förfäder & Blickar Bakåt

Rebecca Kjelland: Rebecca Kjelland ”Vinterkorn og vårtunger”

Sigurd Helseth: Sigurd Helseth  ”Skuggar av glas”

Kjell Heggelund: Kjell Heggelund ”Samlede dikt” – ”2 dikter”

Kristna klassiska verk i kyrkorummet. 

Andreas Engström: Årets gång – Klassiska verk i kyrkorummet:
Del 1. Johann Sebastian Bach: Juloratoriet

Soly Erlandsson: Ecosystems in crisis – Who takes responsibility for our future, and can the balance be restored?

Publicerat

Ständigt på andra sidan gränsen – Lars Fredrikson i utställning och bokform

Av Andreas Engström

I sin bok Andra våglängder, andra rymder för konsten. Om Lars Fredrikson (Oei Editör) formulerar Jonas (J) Magnusson det som att den i Sverige födde och i Frankrike verksamme konstnären Lars Fredrikson (1926–1997) hela tiden arbetat på gränsen. Detta ses som en av förklaringarna till varför Fredriksons verksamhet varit och förblivit mindre synlig för och inom en konstmarknad.

Lars Fredrikson på Malmö konsthall. Foto: Andreas Engström
Fortsätt läsa ”Ständigt på andra sidan gränsen – Lars Fredrikson i utställning och bokform”
Publicerat

Eli Getreus Dagbok del V – julen 1938

Av Eli Friedrich Getreu (1920–2005)

Det är här den femte delen i den serie med utdrag vi publicerar ur Eli Getreus dagbok och här får vi följa med när dagboksförfattaren som nyanländ jordbruksmedarbetare för första gången firar jul på en dansk bondgård. Eli var Øyvind Vågens morfar och föddes på väg till Wien 1920 som son till judiska föräldrar som invandrat dit från dåvarande Galizien (nuvarande västra Polen/östra Ukraina) och kom att engagera sig i en judisk ungdomsrörelse som syftade till att utbilda sig till jordbrukare och sedan flytta till Israel – Eretz – för att odla upp det heliga landet. De två första delarna – som skildrar Kristallnatten/Novemberprogromerna respektive en tågresa genom Tyskland och Danmark precis innan krigsutbrottet – går att läsa här och här. Den tredje delen som skildrar hur han strax före andra världskrigets utbrott reser från Danmark, där han arbetade som dräng för att lära sig jordbruk hos en jysk bonde, till England för att hälsa på sina föräldrar som flytt ditt undan judeförföljelserna i det av Tyskland annekterade Österrike finns att läsa här. Den fjärde delen som skildrar själva arbetet på gården i Danmark går att läsa här. Hela dagboken finns att läsa (i faksimil på tyska) på Förintelsemuseets hemsida där finns också ett album med foton som han tog under tiden han skrev dagboken. BBC gjorde nyligen ett inslag om Englandsvistelsen som står att finna till exempel här.

Fortsätt läsa ”Eli Getreus Dagbok del V – julen 1938”
Publicerat

Tre dikter av Ursula Le Guin

I väntan på en intervju med Ursula Le Guins svenska översättare Lena Johansson som publiceras efter helgerna, bjuder vi på tre aldrig tidigare till svenska översatta dikter.

Översättning från engelskan av Øyvind Vågen

Fladdermöss [Bats]

i
När jag brukade se fladdermöss
flyga i den kaliforniska skymning
flimrade deras intrikata
sicksackröster med dem
men med åren tystnade de
och utan det där lilla statiska bruset
att se dem fladdra
in och ut ur varandet
är ett slags blindhet

Fortsätt läsa ”Tre dikter av Ursula Le Guin”
Publicerat

Rebecca Kjelland ”Vinterkorn og vårtunger”

Översättning från norskan av Øyvind Vågen

SANDKARTORNA

*

Jag vet inte vad jag älskade mest: att jag inte förstod språket, att jag bara kunde höra rytmen, skriken, rösterna, strängheten som säkert var lössläppt. Eller att vi var främlingar, att de inte förstod oss. Vi satt på torget och hörde mödrarna skälla ut sina barn. Lika dramatiskt som när man sopar ner pappershögen på golvet eller välter ett bord under ett gräl, lika tydliga var de här kvinnorna.

Fortsätt läsa ”Rebecca Kjelland ”Vinterkorn og vårtunger””
Publicerat

Kjell Heggelund ”Samlede dikt” – ”2 dikter”

Översättning från norskan Øyvind Vågen

LOWLANDS

Ljuset avtar/försvinner. Jag försvinner ute på slätterna.   (Se upp för naturen!).   Självklart kunde jag ha hållit mig för mig själv, då hade allt varit lugnt.   Vad är det med marken?   Smälter den?   Smälter den?   Nej, men dagarna går, den ena efter den andra.

Kom så sticker vi, sa jag.   Men inte ett jävla ljud vågade hon.   Smal kropp.   Kunde simma.

Tillbaka till naturen.   Ljuset avtar/försvinner.   Spårvagnarna försvinner, en efter en.

Det här är om vintern.

Jag reste hemåt.   Det snöade.   Bara en pytteliten låga.   Flöt upp i bussen.   Passagerarna hälsade vänligt på mig.   Fina människor.

Senare en kväll när jag flög lågt över sjön för att inte väcka misstankar, fick jag syn på henne.

Fortsätt läsa ”Kjell Heggelund ”Samlede dikt” – ”2 dikter””
Publicerat

Ledare #10 2025 – ett alternativ till kanon

Från årets uppförande av bygdespelet Tänger Tull i Enviken. Foto: Sören Jonsson.

För knappt sju år sedan startade vi Critical Point med ambitionen att lyfta fram några ämnesområden som vi särskilt vurmade för. Vi ville uppmärksamma konst i vid mening, och gärna konst och kreativt skapande vid sidan av allfarvägarna. Dels bildkonst, musik, litteratur, teater, arkitektur, film med mera som är radikal, alternativ, subversiv eller till uttrycket experimentell. Och dels sådant som oförtjänt hamnat i radioskugga eller förbisetts i jakten på snabba klick.

Vid sidan av allfarvägarna, skulle man kunna säga och låter sig väl sägas. För det ska faktiskt delvis tolkas bokstavligt: för de som läser dagstidningarnas kultursidor blir det allt tydligare att likriktningen när det gäller vad man skriver om – och framförallt inte skriver om – blivit allt starkare. Samtidigt görs så mycket konst och kultur i hela landet (och utomlands) som trots minimalt med uppmärksamhet kan vara väl så kvalitativ och intressant. Vi ville vara där det sker, och belysa det man sällan hör talas om. Om sådant som bara alltför ofta hamnar i radioskugga och utanför det mediala rampljuset. Critical Point vill vara ett alternativ till kanoniserande av konst och kultur.

För att gå in på ämnesval: Ett tema som ligger oss varmt om hjärtat är frågor rörande livsåskådning, religion och tro – och detta gärna i relation till just konst och skapande i vid mening. Ytterligare en röd tråd i Critical Point är kultur och skapande kopplat till frågor om tillgänglighet och allas möjlighet att inte bara kunna ta del av kultur som mottagare utan också själv skapa och därmed inte bara delta i utan också vara med och forma det offentliga samtalet.

När vi nu släpper vårt tredje nummer för året, som också är vårt hittills matigaste och mest ambitiösa, ser vi hur dessa teman eller trådar flätas ihop inte bara i detta nummer utan i vår samlade utgivning: livsåskådning och kyrkan; punktskrift och tillgänglighet; folkkultur och barnkultur; konstmusik, tv-mediet, amatörteater, reseskildringar, körinternat… De här ämnena är knappast unika för Critical Point. Men unikt är att de samlas på samma ställe, i denna tidskrift. Vi gläder oss åt att vi med tiden fått en rad enastående fasta skribenter som återkommer regelbundet men också åt att hela tiden få välkomna nya krafter som medverkar för första gången. Inte minst i detta nummer. Också på den redaktionella sidan har vi fått förstärkning – Sara Shamloo Ekblad är numera redaktör inte bara till gagnet, utan också till namnet.

Med avstamp i ett sedan ungdomsåren engagemang i judarnas situation efter Förintelsen skriver Soly Erlandsson en personlig essä om den lika hopplösa som fruktansvärda situationen för palestinierna i Gaza. Går det att gå vidare efter Förintelsen? – så lyder den retoriska frågan.

Ämnena kyrka, tillgänglighet och konst och hur dessa hänger samman belyses i ett block som inleds med Sara Shamloo Ekblads översiktsartikel över den svenska psalmboken, som också är starten på en artikelserie som löper vidare i kommande nummer. Detta följs av Sofia Thoresdotters berättelse om processen kringa att skriva och skicka in ett förslag på en ny psalm till den kommande nya psalmboken. Shamloo Ekblad fortsätter med en artikel om en nyutkommen antologi om tillgängligheten inom Sveriges kristna kyrkor. Simon Carlfjord skriver om konst i kyrkorummet som här är ett minst lika mycket andligt som fysiskt rum, och Lukas Appelqvist om de första veckornas arbete som nyvigd präst.

En av våra återkommande skribenter Petra Werner fortsätter sin essäserie om tv-historia, denna gång om de bortglömda svenska barnprogrammens tidiga historia.

På temat konst (vid sidan av allfarvägarna) har Andreas Engström besökt ett bygdespel i Enviken och Madeleine Engström Broberg intervjuar Hanna Sandman som ledde ett veckolångt körinternat i Ransäter där Haydns Nelsonmässa stod på programmet. Sonia Engström skriver i sin återkommande spalt om den på svenska breddgrader i det närmsta helt okände polske författaren Władysław Orkan. Andreas Engström avslutar så temablocket med en recension av utställningarna med Mike Kelley och Birgitta Marakatt–Labba.

Vi har glädjen att ännu en gång presentera varsitt knippe nyskrivna dikter av Xénie Bertell och Mickaela Persson.

Anna Wallsten tar oss med på en resa i populärkulturens tecken i Los Angeles. Och slutligen presenterar vi fjärde utdraget ur Eli Getrus dagbok, som den här gången utspelar sig på den danska landsbygden 1939, och skildrar hur han försöker lära sig jordbruk för att åka till Eretz och bruka jorden.

Så sluts det här numrets cirkel och därmed önskar redaktionen för Critical Point god läsning!

Andreas Engström, Sara Shamloo Ekblad & Øyvind Vågen (ansv. utgiv.)

Soly Erlandsson : Går det att gå vidare efter Förintelsen? Ett psykologiskt perspektiv på den pågående katastrofen i Gaza

Sara Shamloo Ekblad: Den svenska psalmboken – en kort historik

Sofia Thoresdotter: Kan Skapelsens krona bli för tung? – processen med att skriva en ny psalm

Sara Shamloo Ekblad: En kyrka för alla? Ny antologi ger en lägesbild över tillgängligheten inom Sveriges kristna kyrkor

Simon Carlfjord: Dåtid, nutid, framtid möts – kyrkorummets symboliska universum

Lukas Appelqvist: Mitt liv som präst

Petra Werner: Folkbildning och kulturhistoria eller patriarkaliskt och konservativt? – de bortglömda svenska barnprogrammens tidiga historia

Andreas Engström: Landsbygden levererar – bygdespelet Tänger Tull i Enviken

Madeleine Engström Broberg: Lita på processen – Haydns Nelsonmässa vid Internationella musikveckan i Ransäter

Sonia Engström: En orkan från Karpaterna – författaren Orkan

Andreas Engström: Ett reningsbad efter sopstationen – Mike Kelley och Birgitta Marakatt–Labba

Mickaela Persson: Dikter – ur Videfläta (del 2 av 2)

Xénie Bertell: Tre nya dikter

Anna Wallsten: En populärkulturell resa till Los Angeles

Eli Getreu: Dagbok del IV – Danmark 8–29 januari 1939

Publicerat

Eli Getreus Dagbok del IV – Danmark 8–29 januari 1939

Av Eli Friedrich Getreu (1920–2005)

Det är här den fjärde delen i de serie med utdrag vi publicerar ur Eli Getreus dagbok och. Eli var Øyvind Vågens morfar och föddes på väg till Wien 1920 som son till judiska föräldrar som invandrat dit från dåvarande Galizien (nuvarande västra Polen/östra Ukraina) och kom att engagera sig i en judisk ungdomsrörelse som syftade till att utbilda sig till jordbrukare och sedan flytta till Israel – Eretz – för att odla upp det heliga landet. De två första delarna – som skildrar Kristallnatten/Novemberprogromerna respektive en tågresa genom Tyskland och Danmark precis innan krigsutbrottet – går att läsa här och här. Den tredje delen som skildrar hur han strax före andra världskrigets utbrott reser från Danmark, där han arbetade som dräng för att lära sig jordbruk hos en jysk bonde, till England för att hälsa på sina föräldrar som flytt ditt undan judeförföljelserna i det av Tyskland annekterade Österrike finns att läsa här. Hela dagboken finns att läsa (i faksimil på tyska) på Förintelsemuseets hemsida där finns också ett album med foton som han tog under tiden han skrev dagboken. BBC gjorde nyligen ett inslag om Englandsvistelsen som står att finna till exempel här.

Fortsätt läsa ”Eli Getreus Dagbok del IV – Danmark 8–29 januari 1939”