Lågmäld musik för en stilla plats. Kalvfestivalen 2019

Av Monika Glimskär

Recension: Förutsättningarna för en internationell nutida musikfestival i en liten by i skogen som Kalv kunde varken vara bättre eller sämre. Byn är oländigt belägen och här finns vare sig arkitektoniskt intressanta eller för ändamålet lämpade rum för konserter eller performance. Precis som i det traditionella bondesamhället är kyrkan och bygdegården byns knutpunkter.

Fortsätt läsa ”Lågmäld musik för en stilla plats. Kalvfestivalen 2019”

Speed, power and exercises of meditation – the youngest generation of composers at the Kalv composer academy

By Mihaela Rusu

Sometimes life can be surprising. A Facebook post brought me here, to Sweden, in the middle of nature, to express my admiration for contemporary music and Swedish culture, together with other musicologists, composers, and performers.

Fortsätt läsa ”Speed, power and exercises of meditation – the youngest generation of composers at the Kalv composer academy”

The future of music criticism? Reflections from the first international workshop of music journalism in Kalv, Svenljunga

By Luminița Duțică

On the 8th to 11th of August 2019, the picturesque small village of Kalv, in a remote area in south west Sweden, hosted the 16th edition of a festival for contemporary music. The Kalv Festival is among the oldest and probably the most important festival of its kind in the country. For the first time, this edition also included a workshop in musical journalism.

Fortsätt läsa ”The future of music criticism? Reflections from the first international workshop of music journalism in Kalv, Svenljunga”

Att komma till Kalvfestivalen är som att komma hem. Att växa (upp) med Kalvfestivalen

Av Monika Glimskär

Historien om festivalens begynnelse är bekant i Kalv. Det hela började för snart 20 år sedan när entreprenören Bob Kelly reste runt i trakten för att hitta ett sommarhus, varken för nära eller för långt ifrån Göteborg. Han kom fram till en naturskön bokskog sluttande ner mot Kalvsjön och fann istället den idealiska platsen för en musikfestival. Visionen var att folk skulle kunna koppla av med picknick till lättsam klassisk musik i vacker sommarmiljö.

Fortsätt läsa ”Att komma till Kalvfestivalen är som att komma hem. Att växa (upp) med Kalvfestivalen”

Kritiken söker sin mening. Tankar från Baltic Musicological Conference i Vilnius

Av Karolina Rimskytė

En kritiker, vad är det? Kanske tänker man på en strikt, obarmhärtigoch ovänlig person, som skriver om konst snarare än utövar den. Men vi vet att det är en kliché. Kritik handlar om den ärliga och uppriktiga kommunikationen mellan de inblandade – inklusive mottagaren av kritiken – vilken kan främja såväl utvecklingen som förståelsen av verket. Men förstår alla skapande, inklusive kritikerna, verkligen detta? Och uppskattas verkligen den oberoende kritiken? Som ung, litauisk kritiker, verksam i min egen närmiljö slås jag ofta av en känsla av oärlighet när jag läser kritik. Handlar det om att Litauen är ett litet land eller är det ett symtom på en mer allmän sjuka? Detta var några av de frågor som debatterades och diskuterades under den 46:e upplagan av Baltic Musicological Conference som 2018, 23-26 oktober, hölls i Vilnius.

Fortsätt läsa ”Kritiken söker sin mening. Tankar från Baltic Musicological Conference i Vilnius”

MaerzMusik – ett samtidsmusikens ”nya Volksbühne”

MaerzMusik, 16 – 25 mars 2018,  Berlin

Av Andreas Engström

”Ett mycket starkt ställningstagande.” Uttalandet av en kollega avser öppningskonsert på festivalen MaerzMusik i Berlin, där Sofia Jernberg från sin plats i publikhavet inledde med ett stycke för soloröst av Julius Eastman. Bidragande till det starka intrycket var tydligen att hon är svart, vilket också Julius Eastman är, som alltid presenteras som amerikansk, svart och gay.

Fortsätt läsa ”MaerzMusik – ett samtidsmusikens ”nya Volksbühne””

Att skriva konstmusikalisk samtidshistoria i en globaliserad värld

Av Andreas Engström

I en text jag skrev om kvinnliga nordiska tonsättare genom historien, som publicerades i programboken till Nordic Music Days i Reykjavík 2016, tog jag som ett av flera exempel på samtida tonsättare och tendenser upp den svenska grupperingen Konstmusiksystrar med unga kvinnliga tonsättare. Kort därefter fick jag ett mail från gruppen där de, bland flera saker, uttryckte sin uppskattning att bli ”omskrivna som en del av konstmusikhistorien”.

Fortsätt läsa ”Att skriva konstmusikalisk samtidshistoria i en globaliserad värld”