På Citadellet i Landskrona skildrar utställningen Flykten 1943 de danska judarnas dramatiska flykt över Öresund. Men den stannar inte vid berättelsen om räddningen: också den svenska antisemitismen och de svårigheter som väntade efter kriget får plats. Det gör utställningen både mindre bekväm och mer angelägen.
”Men desto mer sällan återges hur stämningen faktiskt var i landet när de danska judarna anlände.”
Minnen längs Öresund
Längst ut på piren i Höganäs hamn syns en staty i form av en utsträckt hand. Den är rest till minne av de drygt 7 000 danska judar som flydde över Öresund 1943. Denna flykt och mottagandet i Sverige tillhör det kollektiva minnet i trakterna kring sundet. Hart när varje fiskeläge längs kusten har berättelser om modiga svenska fiskare som med risk för liv och lem gav sig ut på sundet och lät de flyende gå ombord på sina båtar för att föra dem i säkerhet i Sverige.
Under årens lopp har många skildrat den heroiska insats som danska och svenska fiskare gjorde under några veckor hösten 1943. Händelsen har också blivit något svenskar har kunnat känna stolthet över, i kontrast till Sveriges undfallenhet mot – och stundtals samarbete med – Nazityskland. Många har känt sig kallade att beskriva flykten och insatserna i Sverige. Men desto mer sällan återges hur stämningen faktiskt var i landet när de danska judarna anlände.
”Det som gör detta så iögonfallande är att protesterna riktades mot att judar skulle tillåtas komma till Sverige.”
En obekväm berättelse
På utställningen Flykten 1943, som just nu visas på Citadellet i Landskrona, lyckas man däremot återge hur komplex situationen var. Ungefär samtidigt som de danska judarna flydde från det ockuperade Danmark förekom antisemitiska demonstrationer i Landskrona. Staden var ingalunda unik; liknande yttringar förekom på andra håll i Sverige. Det som gör detta så iögonfallande är att protesterna riktades mot att judar skulle tillåtas komma till Sverige, samtidigt som kunskapen om nazisternas förföljelser och massmord på Europas judar hade börjat nå omvärlden.
De danska judarna på båtarna visste emellertid vad som stod på spel. Ett år tidigare hade norska judar deporterats med fartyget Donau till Tyskland och därifrån vidare till Auschwitz, och nyheten om deportationerna hade spridit sig i Norden. Det bidrog sannolikt till den beslutsamhet med vilken man i Danmark försökte föra judarna i säkerhet innan de gick samma öde till mötes. Men flykten var inte gratis, och många fick använda en stor del av sina besparingar för att ta sig över sundet. För flera måste också framtiden i grannlandet ha framstått som oviss: Sverige hade gjort långtgående eftergifter för Tyskland, samtidigt som antisemitiska strömningar var starka även här.
”Flykten 1943 lyckas inte bara skildra flykten och tiden i Sverige, utan lyfter också fram hur livet tedde sig när de danska judarna återvände efter krigsslutet.”
Efter flykten
Flykten 1943 lyckas inte bara skildra flykten och tiden i Sverige, utan lyfter också fram hur livet tedde sig när de danska judarna återvände efter krigsslutet. Utställningen berättar om en återkomst som långt ifrån är problemfri och hur återvändarna inte alltid möttes med öppna armar. Många hade fått alla sina tillgångar beslagtagna av tyskarna och i deras hem bodde nu andra familjer. Utställningen berättar också om de danska judar som senare sökte sig vidare och om några som återvände till Sverige.
”I dessa tider, när antisemitiska strömningar åter manifesteras på våra gator, gör en sådan här utställning stor nytta.”
I dessa tider, när antisemitiska strömningar åter manifesteras på våra gator, gör en sådan här utställning stor nytta. Det är trots allt inom mannaminne att större delen av Europas judiska befolkning mördades. Flykten 1943 är därför en både viktig och angelägen utställning, som jag varmt rekommenderar.
Utställningen visas på Landskrona citadell till september 2029.
Sonia Engström är lektor i svenska på Jagellonska universitetet, Kraków, och dessförinnan i Lviv, Ukraina. Hon är frilansande skriftställare med ett särskilt intresse för öst- och centraleuropeisk historia och kultur. Läs fler artiklar av Sonia Engström här!
