Den 1 maj gick Andreas Engström – musikvetare, kritiker, redaktör och medgrundare av Critical Point – bort. Vi minns en skarp och nyfiken intellektuell, en varm vän och en outtröttlig kraft i det svenska och internationella musik- och kulturtidskriftslivet.
Det finns texter som man inte vill skriva. Den här texten är en sådan. Trots att det i skrivande stund har gått nästan två månader sedan vår vän och kollega – tillika medgrundare och redaktör för Critical Point – Andreas Engström avled, brottas vi fortfarande med frågan: Hur skriver man ens en sådan här text?
Fredagen den första maj tystnade musik- och konstkritikern samt den mångårige tidskriftsredaktören Andreas Engströms röst för evigt. Tillsammans med Öyvind Vågen startade han 2018 kulturtidskriften Critical Point. De första åren utkom tidskriften oregelbundet för att under de senaste åren ha utkommit med ett nummer per kvartal. Redaktionen har även utökats med Sara Shamloo Ekblad.
Andreas har bidragit med egna texter och framför allt har han varit en klarsynt och skarpögd redaktör vars insatser för att lyfta texterna varit ovärderliga. Flera skribenter har särskilt upprepat sin uppskattning över samarbetet med Andreas, något vi som övriga redaktion instämmer i. Det är bara några veckor sedan vi satt på sjukhuset och planerade juninumret. Vi har ännu inte förstått att vi inte längre kommer att ha glädjen att ta del av Andreas kunskap och engagemang. Förutom engagemanget i Critical Point har Andreas har varit en nära vän till oss båda, en vänskap som sträcker sig flera decennier tillbaka. Den första maj var en strålande sommardag. Vi ville sätta oss i solen med Andreas och diskutera böcker, konst och musik och kulturpolitik. Vi ville inte ta farväl på ett sjukhus.
