En svårt misshandlad kanin i Kraków fick människor över hela Polen att följa kampen för hans liv. Sonia Engström skriver om Marcyś, om hoppet och sorgen – och om ett djuröde som väckt debatt om djurskyddet i Polen.
Det var i februari i år som hela Kraków, ja, faktiskt hela Polen, med förskräckelse fick kännedom om en gruvlig upptäckt. I en park i centrala Kraków hittade några förbipasserande en liten kanin som var illa däran. Det stod klart för upphittarna att kaninen hade utsatts för misshandel och tortyr. De beslutade sig därför för att ta kaninen till djurskyddet, där man snart kunde konstatera att den lilla kaninen svävade mellan liv och död. Den hade fått sina öron avskurna. Den hade bränts och fått flera sticksår över hela kroppen.
Bildkälla och merläsning: https://www.facebook.com/profile.php?id=61552290084776
Arbetet med att försöka rädda den lilla kaninen inleddes direkt. Veterinärerna gjorde allt de kunde. Men tillståndet blev kritiskt och efter flera operationer beslöt man att amputera bakbenen. Hela Polen höll andan. Skulle lille Marcyś klara sig?
”Hela Polen höll andan. Skulle lille Marcyś klara sig?”
Efter en tid såg det faktiskt ut som om veterinärerna hade lyckats. Marcyś blev utskriven och hamnade i det bästa tänkbara hemmet, ett härbärge för kaniner som drivs av eldsjälen Kasia. Under den första tiden i sitt nya hem såg Marcyś lite vilsen ut och pälsen skvallrade om att kaninen inte mådde så bra.
Men snart gjorde Marcyś enorma framsteg. Efter bara någon vecka kunde man på Facebook se hur kaninen tog sig fram på sina framben. Och Marcyś verkade lycklig. Så lycklig som en kanin kan bli.
Under tiden försökte polisen hitta Marcyś plågoande, men man saknade spår. Engagemanget var stort och en insamling startades till en belöning för tips som kunde leda till att gärningsmannen greps. På bara några dagar samlade man in 13 000 zloty (cirka 37 000 kronor). Med hjälp av tipsen kunde polisen gripa förövaren.
Det visade sig vara en 21-åring. Domstolen fann inga förmildrande omständigheter och dömde 21-åringen till fem månaders fängelse, 10 000 zloty (cirka 26 000 kronor) i skadestånd till djurskyddet och för veterinärkostnader samt ett förbud mot att äga och arbeta med djur i 15 år. Nog fanns det de som tyckte att det var ett klent straff, men förbudet mot att äga eller ha hand om djur var det längsta som polsk lagstiftning medger.
Hemma hos Kasia fortsatte Marcyś att göra framsteg och varje dag kunde vi följare njuta av nya bildbevis på att kaninen hade fått det liv den förtjänade. Från hela Polen strömmade presenter – hö, filtar, leksaker och mycket annat – in till Kasias härbärge för kaniner. Lyckan tycktes fullständig och det var nog många av oss i Polen som drog en lättnadens suck.
”Lyckan tycktes fullständig och det var nog många av oss i Polen som drog en lättnadens suck.”
Men så förbyttes glädjen i sorg. Kasia meddelade att lille Marcyś hastigt hade gått bort efter en operation. Hans svaga kropp orkade helt enkelt inte mer. Och Marcyś var borta.
Det är oklart hur många i Polen som fällde en tår när beskedet kom, men det var säkerligen många som kände bedrövelse över att lille Marcyś inte fick fler lyckliga dagar i sitt nya hem hos Kasia.
Men fallet med Marcyś har ändå lett till att frågan om djurrätt blivit mer allmänt diskuterad i Polen och flera brister i skyddet av djur har blottlagts. En klen tröst, jag vet. Men trots allt en början.
Sonia Engström är lektor i svenska på Jagellonska universitetet, Kraków, och dessförinnan i Lviv, Ukraina. Hon är frilansande skriftställare med särskilt intresse för öst- och centraleuropeisk historia och kultur. Läs fler artiklar av Sonia Engström här!
