Den 1 maj gick Andreas Engström – musikvetare, kritiker, redaktör och medgrundare av Critical Point – bort. Vi minns en skarp och nyfiken intellektuell, en varm vän och en outtröttlig kraft i det svenska och internationella musik- och kulturtidskriftslivet.
Av Sara Shamloo Ekblad & Øyvind Vågen
Det finns texter som man inte vill skriva. Den här texten är en sådan. Trots att det i skrivande stund har gått nästan två månader sedan vår vän och kollega – tillika medgrundare och redaktör för Critical Point – Andreas Engström avled, brottas vi fortfarande med frågan: Hur skriver man ens en sådan här text?
På förmiddagen den 1 maj lämnade Andreas oss. Det var en strålande sommardag. Bara några dagar tidigare satt vi på sjukhuset och planerade nästa nummer av Critical Point, med andra ord, det du läser nu.
MERLÄSNING: Här hittar du alla Andreas Engströms texter i Critical Point!
När dödsbeskedet offentliggjordes fylldes sociala medier av minnesord från både vänner och kollegor. Andreas var en person som värnade starkt om sin integritet. Därför fokuserar den här texten på hans professionella gärning – som musikvetare, kritiker, redaktör och pedagog – genom att bland annat återge ett urval av de minnesord som publicerats.
Andreas Engströms engagemang för kulturtidskrifter var långvarigt och hängivet, med Sverige och världen som arbetsfält.
I sin minnestext ger tidningen Journalisten en översikt över hans arbete. Där lyfts hans mångåriga uppdrag som styrelseledamot i Föreningen för Sveriges kulturtidskrifter (FSK), hans långvariga engagemang som redaktör för Nutida Musik samt grundandet av Critical Point.
Journalisten lyfter vidare fram hans internationella arbete, inte minst hans fleråriga redaktörskap för den tyska tidskriften Positionen och hans engagemang i Eurozine, ett nätverk för europeiska kulturtidskrifter.
”Som kritiker var hans horisont vid, hans kunskap bred och djup.”
Styrelsekollegorna i FSK beskriver Andreas som en noggrann och nytänkande tidskriftsredaktör: ”Som kritiker var hans horisont vid, hans kunskap bred och djup. Tveklöst tog han sig an såväl det mest experimentella som det traditionella, alltid intresserad av musikens, konstens och kritikens nya uttryck, utmaningar och former.”
Gjorde det till synes omöjliga möjligt
De skriver att Andreas förväntade sig storverk av både sig själv och andra och att han hade en förmåga att få till synes omöjliga projekt på rätt spår.
FSK lyfter även fram hans pedagogiska gärning. Under många år undervisade Andreas i musikkritik och kom därigenom att betyda mycket för generationer av musikkritiker: ”Inom FSK var Andreas en ovärderlig kraft i arbetet för kulturtidskrifternas villkor, ständigt redo att ta sig an angelägna frågor, projekt och debatter med klarsynta tankar och oväntade perspektiv.”
”Andreas var inte bara påläst och ständigt nyfiken på vad och hur andra länder fångar upp nya tongångar, han var en mästare på att skapa nätverk och korresponderade direkt med kritiker, tonsättare och konstnärer”
I en text på rankmusik.se lyfter den mångårige vännen och kollegan Johan Redin särskilt fram Andreas arbete med konstmusiktidskriften Nutida Musik. Redin skriver att Andreas förde in ljudkonsten och rumsligheten – företeelser som tidigare inte hade varit erkända inom konstmusikvärlden. Men Andreas hade även god kunskap om de äldre tonsättarna. När det gällde ny konstmusik blickade han ofta ut i världen och nöjde sig inte med att enbart ta upp europeiska tonsättare.
Nutida Musik gjorde bland annat uppmärksammade specialnummer om Ostasien, Sydostasien och Balkan: ”Andreas var inte bara påläst och ständigt nyfiken på vad och hur andra länder fångar upp nya tongångar, han var en mästare på att skapa nätverk och korresponderade direkt med kritiker, tonsättare och konstnärer och fick på så sätt reda på vad som var på gång i det internationella konstmusiklivet.”
I början av 2010-talet var Redin medredaktör för Nutida Musik. Han minns att de delade övertygelsen om att konstmusiken behöver en pluralitet, både i fråga om språk och blick.
Skarpögd redaktör och kritiker med internationell utblick
I många år var Andreas bosatt i Berlin. Han reste mycket och besökte en mängd musikfestivaler världen över. Där var han också engagerad i kulturlivet, inte minst som redaktör för den legendariska kulturtidskriften Positionen – Texte zur aktuellen Musik, som han drev tillsammans med Bastian Zimmermann. Han var även engagerad i tidskrifterna Seismograf (Danmark) och Glissando (Polen). I en gemensam minnestext skriver de nuvarande redaktörerna för de tre tidskrifterna:
“Andreas was a sharp and critical thinker who consistently dug beneath the surface. A natural-born editor, he was deeply devoted to the processes of commissioning, refining, and publishing texts. He was involved in numerous publications and generously shared his knowledge of music criticism through teaching and mentorship.”
Lisa Benjes från initiative neue musik berlin och Bastian Zimmermann från Positionen – Texte zur aktuellen Musik betonar även den centrala roll han spelade inom Berlins samtida konstmusikliv: ” In Berlin, he not only played a formative role at Positionen but was also one of the founders and curators of the concert series KONTRAKLANG. Its discontinuation due to a lack of funding has left a noticeable gap in the city’s musical life. Thanks to his deep knowledge of the Berlin music scene, he was also a valued member of various juries, including at inm – initiative neue musik berlin.”
I flera år levde Andreas med sin sjukdom. Även om sjukdomens inverkan var märkbar för oss som levde nära honom, överskuggades den länge av hans kärlek till att skriva musikkritik. När Andreas och Öyvind drog i gång Critical Point 2018 kunde vi inte ana att tidskriften, nästan ett decennium senare, skulle finnas kvar, starkare än någonsin. Det är bara ett av många exempel på de till synes omöjliga projekt som Andreas fick på rätt spår.
”Det hände att han kom sent till redaktionsmöten med motiveringen att katten inte ville hoppa ned från hans knä.”
Vännen Andreas
Vi vill också skriva om vår nära vänskap med Andreas. När han i början av pandemin flyttade tillbaka till Stockholm och allt fler verksamheter stängde ned, bodde vi i samma kvarter. Ett tag träffade vi nästan bara varandra. Vi åt lunch tillsammans, med kaffe och kaka efteråt. Vi minns Andreas som en varm och omtänksam person som i handling visade hur mycket han värdesatte kontakten med familj och vänner. Katterna var också viktiga för Andreas. Det hände att han kom sent till redaktionsmöten med motiveringen att katten inte ville hoppa ned från hans knä.
Andreas var aktiv in i det sista. Förutom att planera nästa nummer av Critical Point från sjukhussängen var han engagerad i en nystart av tidskriften Kritiker. Bara några månader tidigare hade han färdigställt en fördjupande musikrecension av Dror Feilers samlade verk i Ord&Bild. Och han var på sluttampen av arbetet med en monografi om tonsättaren Karin Malmlöf-Forssling i samarbete med Kungliga Musikaliska Akademien. Det fanns så mycket mer som Andreas ville uppleva och skriva om.
”Det fanns så mycket mer som Andreas ville uppleva och skriva om.”
Föreningen för Sveriges kulturtidskrifter skriver: ”Vi kommer att sakna hans vakna intellekt, nyfikenhet och entusiasm. Liksom hans värme, humor och skarpa, kritiska analyser.”
Johan Redin skriver: ”Nu är Andreas Engström borta och musikkritiken har förlorat de två vokaler A och E.”
Vi kan bara instämma i detta, liksom i sångerskan Sofia Jernbergs avslutande ord: ”I will never forget you and will miss you forever. We needed you with us longer. A beautiful person and the most sharp music critic I’ve ever encountered. Thank you for everything you have given us, thank you!”
Sara Shamloo Ekblad & Øyvind Vågen
SAMTLIGA ARTIKLAR I CRITICAL POINT #2 2026 : Sara Shamloo Ekblad & Øyvind Vågen Critical Point: Ledare #13 – The tidskrift must go on I Sara Shamloo Ekblad & Øyvind Vågen Andreas Engström – en outtröttlig kraft i konstmusikens och kulturtidskrifternas värld I Petra Werner Staffan Westerberg och barnets magiska allvar I Mira Horowitz Barns rätt till kultur och det substantiella medborgarskapet i en orolig samtid I Øyvind Vågen It’s Written on the Wall I – Street Art The Riga Edition I Chiara Gelmini Welcome to Art Basel 2026? Inside and Outside the Fair I Sofia Thoresdotter Boken om det jag aldrig skrev i journalen I Sofia Thoresdotter Bokutdrag:Julgransplundringen eller den döde chefen I Carolina Hindsjö Bokutdrag: Solboken I Sara Shamloo Ekblad ”Gå till änglarna när du har det svårt’”– intervju med konstnären Carolina Hindsjö I Sonia Engström Jarema i Kraków – en mångfacetterad polsk konstnär på tvärs mot konventionerna och genrekraven I Chiara Gelmini House of Nisaba: New Stories of Painting I Freke Räihä Vem tjänar på all denna AI-stöld? I Petra Werner När Filmarkivet släcks – Petra Werner om en digital kulturskatt som försvinner I Petra Werner När Kubrick låter musiken öppna avgrunden – filmmusik, övermänniska och det kosmiskt okända I Petra Werner När musiken tänker hos Woody Allen – filmmusik, nutidsmänniska och kollektivt minne I Sam Carlqvist Nyskrivet: De fyra hästarna I Mickaela Persson Nyskrivet: Sapfisk strof till Lady Kait I Mickaela Persson Intervju – sex frågor till om poesi I Emil Erdtman Nyskrivet: Allt försvinner utom det förflutna I Emil Erdtman Intervju – sex frågor till om poesi I Øyvind Vågen Nyskrivet: Den store rorsmannen och årtullarna I Øyvind Vågen Intervju – sex frågor till om poesi I Simon Carlfjord Mellan Stenbordet och Kvaldalen I Simon Carlfjord Bubblor och skum – senmodernitetens symboliska koherens I Sonia Engström Historien som slagfält: Polen, Ukraina och UPA:s långa skugga
7 svar på ”Andreas Engström – en outtröttlig kraft i konstmusikens och kulturtidskrifternas värld”