Ansvarig utgivare: Öyvind Vågen; adress: Critical Point c/o Färgfabriken, Lövholmsvägen 12, 117 65 Stockholm.
Av Pantea Rinnemaa
Det var först nyligen som jag verkligen förstod vad Hannah Arendt menade med den banala ondskan. Fram till nyss hade jag inte insett hur tyst och effektivt banaliteten arbetade – inte bara genom byråkrater och system, utan genom utmattning, avstånd och ilskans långsamma urholkande.
Fortsätt läsa ”Hjälplöshetens banalitet? – att tolka Hannah Arendt genom den iranska diasporan”
Det här är den sjätte delen i den serie med utdrag vi publicerar ur Eli Getreus dagbok. Eli var Öyvind Vågens morfar och föddes på väg till Wien 1920 som son till judiska föräldrar som invandrat dit från dåvarande Galizien (i dagens sydöstra Polen och västra Ukraina). Väl där kom han att engagera sig i en judisk ungdomsrörelse som syftade till att utbilda sig till jordbrukare och sedan flytta till Israel för att odla upp det heliga landet – Eretz. Här får vi ta del av dagbokens allra första sidor och bland annat läsa om avskedet från hans ungdomskärlek, Vera, som reser i förväg till Palestina. De tidigare delarna finns att läsa här.
Av Eli Friedrich Getreu (1920–2005)
Fortsätt läsa ”Ögonblicksbilder från Wien 1938 – Eli Getreus dagbok del VI”
I sin nya krönika skriver Sonia Engström om när hon för första gången blev bjuden på borsjtj i Ukraina och hur stämningen tillfälligtvis sjönk när hon råkade kalla denna rödbetssoppa för rysk. Borsjtj är dock, som författaren också skriver, en kulturprodukt som från Ukraina snabbt spreds i öster- och söderled – och i samma veva omtolkades, eller utvidgades, maträttens kulturhistoria.
Vi ska inte här ytterligare sammanfatta Sonia Engströms text – den får ni istället gärna avnjuta i sin helhet i detta nummer. Däremot drar vi gärna parallellen mellan matkultur och hur vi tänker med Critical Point. Precis som maträtter ses som den kulturprodukt som har bäst förmåga att röra sig över gränser och blandas med nya ingredienser, strävar vi i Critical Point efter att låta tankarna, ämnena och artiklarna röra sig över vidsträckta områden. På så vis har vi funnit receptet till en form av kulturtidskrift och ämnessammansättning som svårligen låter sig finnas någon annanstans i Sveriges kulturtidskriftsflora. Några exempel:
I detta nummer tar Soly Erlandsson i en ytterligare essä sig an ett omfattande ämne, nämligen vårt ekosystem. Med utgångspunkt i Georg Henrik von Wrights filosofi samt hur människan genom historien förhållit sig till naturen som antingen läromästare och gud eller som något man bör tukta och ta kontroll över, diskuterar Erlandsson synen på utveckling, ekonomi, politik och vilka val och uppoffringar som krävs för att vi ska kunna rädda vår planet. En annan av våra flitiga författare, Petra Werner, återkommer i detta nummer med en essä där hon genom ett porträtt av filmaren Eric M. Nilsson ger fördjupande perspektiv på den svenska tv- och filmhistorien. Efter att i förra numret ha tittat närmare på den konstnärliga och ikonografiska utsmyckningen av några kyrkor i Stockholm, gräver Simon Carlfjord vidare där han står som konstruktör av pelare och valv i betong under jord, med en analys av stenen som kulturartefakt och meningsbärande element inom arkitekturhistorien.
Så tyvärr, vi har liksom inte plats för eller lust att diskutera vare sig Joakim Lundell, Epsteinbreven eller ge ett bidrag till diskussionen om ”indiekillens återkomst”. För detta hänvisar vi till dagstidningarnas kultursidor. Vårt mål har nämligen från första numret varit att presentera och fördjupa oss i allt det andra. Andra ämnen, nya röster, oväntade perspektiv. Några exempel:
I detta nummers konstblock diskuterar José Miguel Tur sin verksamhet och roll som museivärd. Vad innebär det att utföra sina arbetsuppgifter? På vilket sätt är man därmed medskapare till en ”teater-museologisk upplevelse” på den performativa plats som ett konstmuseum är? En museivärd är ständigt i dialog med besökarens och ens egna minnen, erfarenheter och upplevelser – och är således med och skapa dem. Och som en coda på konstblocket och sökandet vid sidan av allfarvägarna recenserar Andreas Engström en utställning och bok om konstnären Lars Fredrikson – en unik konstnär som tre decennier efter sin död med utställningen på Malmö Konsthall och Jonas (J) Magnussons bok kommit att inta en plats i den svenska konsthistorien.
Vi har också glädjen att välkomna ytterligare två nya skribenter: Maud Häger som återknyter till temat kultur på landsbygden i en artikel om folk- och hembygdsdräkter. Samt Mira Horovitz som normkritiskt närmar sig ämnet relationer. Slutligen bjuder vi som vanligt på ett avsnitt, det femte, ur Eli Getreus flyktingdagbok och på ett block med dikter, den här gången i översättning. Förutom en trio dikter av Ursula Le Guin presenteras tre samtida norska poeter – Rebecca Kjelland, Sigurd Helseth och Kjell Heggelund – med varsitt urval i översättning av Öyvind Vågen.
Med detta nummer inleder vi även en serie där vi presenterar några av den klassiska musikens mest berömda verk och verkformer för kyrkan. Lagom till jul inleder vi med ett av J. S. Bachs större verk, Juloratoriet.
Andreas Engström, Sara Shamloo Ekblad & Öyvind Vågen (ansv. utgiv.)
Andreas Engström var musikvetare, kritiker, redaktör och medgrundare av Critical Point. Han avled den 1 maj 2026. Läs fler artiklar av Andreas Engström här!
Sara Shamloo Ekblad är författare, etnolog och redaktör för Critical Point. Hon medverkar regelbundet med reportage i tidningen Perspektiv. Läs fler artiklar av Sara Shamloo Ekblad här!
Öyvind Vågen är redaktör och ansvarig utgivare för Critical Point. Han är också översättare från engelska, danska, tyska och norska till svenska och engelska, skribent och fotograf. Se en lista över hans översatta böcker eller ett galleri med hans fotografier. Läs fler artiklar av Öyvind Vågen här!
Sonia Engström: En rova i kokboken – borsjtjens spridning i söderled och österled
Soly Erlandsson: Ekosystem i kris – Vem tar ansvar för vår framtid och kan balansen återupprättas?
Petra Werner: Make it New – Eric M. Nilssons dokumentära värld
Simon Carlfjord: Är sten som medium budskapet? Kan en alternativ modernitet sammanföra hållbarhet och skönhet?
José Miguel Tur: De osynliga balanskonstnärerna – museivärdarna och deras inflytande på besökarens museiupplevelse
José Miguel Tur: Museivärden som performativ skådespelare i den teater-museologiska upplevelsen
Andreas Engström: Ständigt på andra sidan gränsen – Lars Fredrikson i utställning och bokform
Maud Häger: Sörmlandsdräktens renässans – hur ett hantverk förnyas
Mira Horovitz: Kärlekens irrgångar – en betraktelse över samtidssynen på sexualitet och relationer
Eli Getreu: Dagbok del V – julen 1938
Ursula Le Guin: Tre dikter – Fladdermöss, Förfäder & Blickar Bakåt
Rebecca Kjelland: Rebecca Kjelland ”Vinterkorn og vårtunger”
Sigurd Helseth: Sigurd Helseth ”Skuggar av glas”
Kjell Heggelund: Kjell Heggelund ”Samlede dikt” – ”2 dikter”
Kristna klassiska verk i kyrkorummet.
Soly Erlandsson: Ecosystems in crisis – Who takes responsibility for our future, and can the balance be restored?
Av Andreas Engström
I sin bok Andra våglängder, andra rymder för konsten. Om Lars Fredrikson (Oei Editör) formulerar Jonas (J) Magnusson det som att den i Sverige födde och i Frankrike verksamme konstnären Lars Fredrikson (1926–1997) hela tiden arbetat på gränsen. Detta ses som en av förklaringarna till varför Fredriksons verksamhet varit och förblivit mindre synlig för och inom en konstmarknad.
Av Eli Friedrich Getreu (1920–2005)
Översättning från tyska av Öyvind Vågen
Det är här den femte delen i den serie med utdrag vi publicerar ur Eli Getreus dagbok och här får vi följa med när dagboksförfattaren som nyanländ jordbruksmedarbetare för första gången firar jul på en dansk bondgård. Eli var Öyvind Vågens morfar och föddes på väg till Wien 1920 som son till judiska föräldrar som invandrat dit från dåvarande Galizien (i dagens sydöstra Polen och västra Ukraina) och kom att engagera sig i en judisk ungdomsrörelse som syftade till att utbilda sig till jordbrukare och sedan flytta till Israel – Eretz – för att odla upp det heliga landet. De två första delarna – som skildrar Kristallnatten/Novemberpogromerna respektive en tågresa genom Tyskland och Danmark precis innan krigsutbrottet – går att läsa här och här. Den tredje delen som skildrar hur han strax före andra världskrigets utbrott reser från Danmark, där han arbetade som dräng för att lära sig jordbruk hos en jysk bonde, till England för att hälsa på sina föräldrar som flytt dit undan judeförföljelserna i det av Tyskland annekterade Österrike finns att läsa här. Den fjärde delen som skildrar själva arbetet på gården i Danmark går att läsa här. Hela dagboken finns att läsa (i faksimil på tyska) på Förintelsemuseets hemsida där finns också ett album med foton som han tog under tiden han skrev dagboken. BBC gjorde nyligen ett inslag om Englandsvistelsen som står att finna till exempel här.
Här bjuder vi på tre aldrig tidigare till svenska översatta dikter.
Översättning från engelskan av Öyvind Vågen
Fladdermöss [Bats]
i
När jag brukade se fladdermöss
flyga i den kaliforniska skymningen
flimrade deras intrikata
sicksackröster med dem
men med åren tystnade de
och utan det där lilla sonarbruset
är att se dem fladdra
in och ut ur varandet
ett slags blindhet
Översättning från norskan av Öyvind Vågen
SANDKARTORNA
*
Jag vet inte vad jag älskade mest: att jag inte förstod språket, att jag bara kunde höra rytmen, skriken, rösterna, strängheten som säkert var lössläppt. Eller att vi var främlingar, att de inte förstod oss. Vi satt på torget och hörde mödrarna skälla ut sina barn. Lika dramatiskt som när man sopar ner pappershögen på golvet eller välter ett bord under ett gräl, lika tydliga var de här kvinnorna.
Fortsätt läsa ”Rebecca Kjelland ”Vinterkorn og vårtunger””Översättning från norskan av Öyvind Vågen
Andas in i dig
pärlfärgad syrendoft
Budbärarens sång
*
Stjärnbilder
Froströk över myrarna
Runorna glittrar
*
Namnlös så länge
hon är synlig på jorden
Sår på fötterna
*
Fortsätt läsa ”Sigurd Helseth ”Skuggar av glas””Översättning från norskan av Öyvind Vågen
LOWLANDS
Ljuset avtar. Jag försvinner ute på slätterna. (Se upp för naturen!). Självklart kunde jag ha hållit mig för mig själv, då hade allt varit lugnt. Vad är det med marken? Smälter den? Smälter den? Nej, men dagarna går, den ena efter den andra.
Kom så sticker vi, sa jag. Men inte ett jävla ljud vågade hon. Smal kropp. Kunde simma.
Tillbaka till naturen. Ljuset avtar. Spårvagnarna försvinner, en efter en.
Det här är om vintern.
Jag reste hemåt. Det snöade. Bara en pytteliten låga. Flöt upp i bussen. Passagerarna hälsade vänligt på mig. Fina människor.
Senare en kväll när jag flög lågt över sjön för att inte väcka misstankar, fick jag syn på henne.
Fortsätt läsa ”Kjell Heggelund ”Samlede dikt” – ”2 dikter””
För knappt sju år sedan startade vi Critical Point med ambitionen att lyfta fram några ämnesområden som vi särskilt vurmade för. Vi ville uppmärksamma konst i vid mening, och gärna konst och kreativt skapande vid sidan av allfarvägarna. Dels bildkonst, musik, litteratur, teater, arkitektur, film med mera som är radikal, alternativ, subversiv eller till uttrycket experimentell. Och dels sådant som oförtjänt hamnat i radioskugga eller förbisetts i jakten på snabba klick.
Vid sidan av allfarvägarna, skulle man kunna säga och låter sig väl sägas. För det ska faktiskt delvis tolkas bokstavligt: för de som läser dagstidningarnas kultursidor blir det allt tydligare att likriktningen när det gäller vad man skriver om – och framförallt inte skriver om – blivit allt starkare. Samtidigt görs så mycket konst och kultur i hela landet (och utomlands) som trots minimalt med uppmärksamhet kan vara väl så kvalitativ och intressant. Vi ville vara där det sker, och belysa det man sällan hör talas om. Om sådant som bara alltför ofta hamnar i radioskugga och utanför det mediala rampljuset. Critical Point vill vara ett alternativ till kanoniserande av konst och kultur.
För att gå in på ämnesval: Ett tema som ligger oss varmt om hjärtat är frågor rörande livsåskådning, religion och tro – och detta gärna i relation till just konst och skapande i vid mening. Ytterligare en röd tråd i Critical Point är kultur och skapande kopplat till frågor om tillgänglighet och allas möjlighet att inte bara kunna ta del av kultur som mottagare utan också själv skapa och därmed inte bara delta i utan också vara med och forma det offentliga samtalet.
När vi nu släpper vårt tredje nummer för året, som också är vårt hittills matigaste och mest ambitiösa, ser vi hur dessa teman eller trådar flätas ihop inte bara i detta nummer utan i vår samlade utgivning: livsåskådning och kyrkan; punktskrift och tillgänglighet; folkkultur och barnkultur; konstmusik, tv-mediet, amatörteater, reseskildringar, körinternat… De här ämnena är knappast unika för Critical Point. Men unikt är att de samlas på samma ställe, i denna tidskrift. Vi gläder oss åt att vi med tiden fått en rad enastående fasta skribenter som återkommer regelbundet men också åt att hela tiden få välkomna nya krafter som medverkar för första gången. Inte minst i detta nummer. Också på den redaktionella sidan har vi fått förstärkning – Sara Shamloo Ekblad är numera redaktör inte bara till gagnet, utan också till namnet.
Med avstamp i ett engagemang för judarnas situation efter Förintelsen som funnits sedan ungdomsåren skriver Soly Erlandsson en personlig essä om den lika hopplösa som fruktansvärda situationen för palestinierna i Gaza. Går det att gå vidare efter Förintelsen? – så lyder den retoriska frågan.
Ämnena kyrka, tillgänglighet och konst och hur dessa hänger samman belyses i ett block som inleds med Sara Shamloo Ekblads översiktsartikel över den svenska psalmboken, som också är starten på en artikelserie som löper vidare i kommande nummer. Detta följs av Sofia Thoresdotters berättelse om processen kring att skriva och skicka in ett förslag på en ny psalm till den kommande nya psalmboken. Shamloo Ekblad fortsätter med en artikel om en nyutkommen antologi om tillgängligheten inom Sveriges kristna kyrkor. Simon Carlfjord skriver om konst i kyrkorummet som här är ett minst lika mycket andligt som fysiskt rum, och Lukas Appelqvist om de första veckornas arbete som nyvigd präst.
En av våra återkommande skribenter Petra Werner fortsätter sin essäserie om tv-historia, denna gång om de bortglömda svenska barnprogrammens tidiga historia.
På temat konst (vid sidan av allfarvägarna) har Andreas Engström besökt ett bygdespel i Enviken och Madeleine Engström Broberg intervjuar Hanna Sandman som ledde ett veckolångt körinternat i Ransäter där Haydns Nelsonmässa stod på programmet. Sonia Engström skriver i sin återkommande spalt om den på svenska breddgrader i det närmsta helt okände polske författaren Władysław Orkan. Andreas Engström avslutar så temablocket med en recension av utställningarna med Mike Kelley och Birgitta Marakatt-Labba.
Vi har glädjen att ännu en gång presentera varsitt knippe nyskrivna dikter av Xénie Bertell och Mickaela Persson.
Anna Wallsten tar oss med på en resa i populärkulturens tecken i Los Angeles. Och slutligen presenterar vi fjärde utdraget ur Eli Getreus dagbok, som den här gången utspelar sig på den danska landsbygden 1939, och skildrar hur han försöker lära sig jordbruk för att åka till Eretz och bruka jorden.
Så sluts det här numrets cirkel och därmed önskar redaktionen för Critical Point god läsning!
Andreas Engström, Sara Shamloo Ekblad & Öyvind Vågen (ansv. utgiv.)
Andreas Engström var musikvetare, kritiker, redaktör och medgrundare av Critical Point. Han avled den 1 maj 2026. Läs fler artiklar av Andreas Engström här!
Sara Shamloo Ekblad är författare, etnolog och redaktör för Critical Point. Hon medverkar regelbundet med reportage i tidningen Perspektiv. Läs fler artiklar av Sara Shamloo Ekblad här!
Öyvind Vågen är redaktör och ansvarig utgivare för Critical Point. Han är också översättare från engelska, danska, tyska och norska till svenska och engelska, skribent och fotograf. Se en lista över hans översatta böcker eller ett galleri med hans fotografier. Läs fler artiklar av Öyvind Vågen här!
Soly Erlandsson: Går det att gå vidare efter Förintelsen? Ett psykologiskt perspektiv på den pågående katastrofen i Gaza
Sara Shamloo Ekblad: Den svenska psalmboken – en kort historik
Sofia Thoresdotter: Kan Skapelsens krona bli för tung? – processen med att skriva en ny psalm
Sara Shamloo Ekblad: En kyrka för alla? Ny antologi ger en lägesbild över tillgängligheten inom Sveriges kristna kyrkor
Simon Carlfjord: Dåtid, nutid, framtid möts – kyrkorummets symboliska universum
Lukas Appelqvist: Mitt liv som präst
Petra Werner: Folkbildning och kulturhistoria eller patriarkaliskt och konservativt? – de bortglömda svenska barnprogrammens tidiga historia
Andreas Engström: Landsbygden levererar – bygdespelet Tänger Tull i Enviken
Madeleine Engström Broberg: Lita på processen – Haydns Nelsonmässa vid Internationella musikveckan i Ransäter
Sonia Engström: En orkan från Karpaterna – författaren Orkan
Andreas Engström: Ett reningsbad efter sopstationen – Mike Kelley och Birgitta Marakatt-Labba
Mickaela Persson: Dikter – ur Videfläta (del 2 av 2)
Xénie Bertell: Tre nya dikter
Anna Wallsten: En populärkulturell resa till Los Angeles
Eli Getreu: Dagbok del IV – Danmark 8–29 januari 1939
Soly Erlandsson: Is it possible to move on after the Holocaust? A psychological perspective on the ongoing disaster in Gaza.
Av Eli Friedrich Getreu (1920–2005)
Det här är den fjärde delen i den serie med utdrag vi publicerar ur Eli Getreus dagbok. Eli var Öyvind Vågens morfar och föddes på väg till Wien 1920 som son till judiska föräldrar som invandrat dit från dåvarande Galizien (i dagens sydöstra Polen och västra Ukraina) och kom att engagera sig i en judisk ungdomsrörelse som syftade till att utbilda sig till jordbrukare och sedan flytta till Israel – Eretz – för att odla upp det heliga landet. De två första delarna – som skildrar Kristallnatten/Novemberpogromerna respektive en tågresa genom Tyskland och Danmark precis innan krigsutbrottet – går att läsa här och här. Den tredje delen som skildrar hur han strax före andra världskrigets utbrott reser från Danmark, där han arbetade som dräng för att lära sig jordbruk hos en jysk bonde, till England för att hälsa på sina föräldrar som flytt dit undan judeförföljelserna i det av Tyskland annekterade Österrike finns att läsa här. Hela dagboken finns att läsa (i faksimil på tyska) på Förintelsemuseets hemsida där finns också ett album med foton som han tog under tiden han skrev dagboken. BBC gjorde nyligen ett inslag om Englandsvistelsen som står att finna till exempel här.
Av Öyvind Vågen
Öyvind Vågen är chefredaktör och ansvarig utgivare för Critical Point, översättare, författare och fotograf. Läs fler artiklar av Öyvind Vågen här!
Av Öyvind Vågen
Öyvind Vågen är chefredaktör och ansvarig utgivare för Critical Point, översättare, författare och fotograf. Läs fler artiklar av Öyvind Vågen här!
Av Öyvind Vågen
Öyvind Vågen är chefredaktör och ansvarig utgivare för Critical Point, översättare, författare och fotograf. Läs fler artiklar av Öyvind Vågen här!
Av Öyvind Vågen
Öyvind Vågen är chefredaktör och ansvarig utgivare för Critical Point, översättare, författare och fotograf. Läs fler artiklar av Öyvind Vågen här!