Aktuellt nummer - Critical Point

2026-10-112026-10-14

Utdrag ur István Molnárs ”Bilderbok”

Läkarens ordination om dagliga promenader fick István Molnár att se de välbekanta husfasaderna på nytt. I sprickor, fläckar och ojämnheter upptäckte han figurer och berättelser. Här visar vi ett urval ur hans ”Bilderbok”.

Av István Molnár

Min läkare ordinerade långa, dagliga promenader. Det skulle hjälpa mot min onda rygg. Motvilligt började jag spatsera upp och ner på gamla välbekanta gator i området där jag bor. Jag passerade hus och kvarter som jag hade sett tusentals gånger tidigare. Emellertid, av någon konstig anledning, började jag efter ett tag att byta fokus och se på ett annat sätt på dessa välkända husfasader. Det var som att upptäcka en ny värld, eller snarare en ny dimension i en välbekant värld. Jag stannade upp vid till synes blanka väggytor och började fotografera små sprickor, fläckar, missfärgningar och ojämnheter i murbruk och stensättning. Alla hus var olika! Varje steg förde mig till nya, spännande figurer, mönster, magiska tecken och mystiska meddelanden. Jag var tvungen att hitta dem, begrunda dem och tillskriva dem någon sorts mening.

Se fler av István Molnárs bilder här!

Klicka på pilarna i bildspelets övre högra hörn för att visa bildspelet i helskärmsläge.

”Det var som att upptäcka en ny värld, eller snarare en ny dimension i en välbekant värld”

Peter Myndes backe 18

Adjöfågel Byebyebird

Östermalmstorg 4

Bortglömd segelbåt Forgotten Sailing Boat

”Det var som att upptäcka en ny värld, eller snarare en ny dimension i en välbekant värld”

David och Ufher (Goliats storebror) Första Samuelsboken 17:59 David and Upher (Goliath's older brother) First Book of Samuel 17:59

Nathorstvägen 20

Dekadens Decadence

Kapellgränd 6

Den femte människan The fifth man

Äspholmsvägen 40

Den stora sömnen The big sleep

Jungfrugatan 7

Diffusa tider Blurry times

Boskapsvägen 34

Dörr Door

Buteljgatan 5

Näst sista dansen The dance before the last

Hallandsgatan 26

Enögd, enfaldig och ensam i vimlet (Detalj ur bilden "Självporträtt med balalajkaorkester") One-eyed, loony and alone in the crowd (Detail from the picture ”Self-portrait with a balalaika orchestra”)

Sockenv 370

Film noir (director's cut)

Rosenlundsgatan 38

Gula Trynet och Split-Fejs smider ränker i Blue City Yellow Snout and Split Face limping badly in Blue City

Vasagatan 1

Hugo Balls akvarium Hugo Ball's aquarium

Ringvägen 61

Hugo Balls verktygslåda Hugo Ball's toolbox

Klevgränd 6

Lucifer

Ynglingagatan 6

Långsamt samtal Slow conversation

Klädesvägen 15

Mina släktingar och alla andra människor My relatives and all other human beings

Bollgatan 11

Nattvandraren The night wanderer

Kungsholmsgatan 25

Patriotiskt eftermiddagste med deltagare från Malta, Peru, Kanada, Indonesien, Monaco, Japan, Österrike, Tonga, Schweiz och Polen Patriotic afternoon tea with participants from Malta, Peru, Canada, Indonesia, Monaco, Japan, Austria, Tonga, Switzerland and Poland

Kapellgränd 6

Preussiska baletten, Paris 1925 Prussian Ballet, Paris 1925

Enskedevägen 89

Romantiska övningar Romantic exercises

Slupskjulsvägen 42

"Sen kväll, bortom manegen" "Late evening, beyond the circus"; Guillermo Stábile, 1930. Museo Universitario Arte Contemporáneo, Mexico City

Uggleviksgatan 2

"Shall I compare thee to a summer’s day, a long time ago in a galaxy far, far away?" William Lucas

Uggleviksgatan 2

Självporträtt Self-portrait

Timmermansg 17

Torso

Wollmar Yxkullsg 31

Vita frun Lady in white

Torsgatan 11

Väntan Waiting

Fotografier i bildspelet: István Molnár.

István Molnár fotograferar figurer och mönster på Stockholms husväggar och ger dem titlar och korta texter på svenska och ungerska.

Samtliga artiklar i Critical Point #14+15

Sofia Thoresdotter: Hur kan du veta det? Om språket, makten och det heliga seendet

Emil Erdtman: Freedom Drive i Bryssel – rätten att bestämma över sitt eget liv

Jakob Wood: Psykologens intellektuella ansvar att tänka själv

Channa Bankier: Bländad av det asiatiska ljuset – drömmen om (det maoistiska) Kina

Ulf B Andersson: Krigets långa skugga över Balkan

Chiara Gelmini: Emma Bonino’s Legacy: The Responsibility to Defend Rights and Freedom

Mira Horovitz: I släktens spår i Budapest

Mira Horovitz: Sörjbara liv och värdighet vid livets slut

Sonia Engström: Szymon Laks – musiken som räddade och återskapade liv

Massood Mafan: Så länge någon läser henne, finns Shahrnush Parsipur kvar

Simon Carlfjord: Fimbulvintern är gryningens svarta mjölk

Anna Celander: Ur tjänstedagboken – samtal kring papperskonservering

Sara Shamloo: Sex frågor om fotografi till István Molnár

István Molnár: Utdrag ur István Molnárs ”Bilderbok”

Petra Werner: Former av närvaro

Carolina Hindsjö: Mellan minne och utopi – Carolina Hindsjö på Platforms Project i Aten

Chiara Gelmini: Istria and the Price of Returning

Anna Wallsten: Ingen går i LA – utom jag

Henrik Johansson: Arbetarlitteratur mellan Sverige och Italien

Ulf B Andersson: Ellen Key – högaktuell hundra år efter sin död

Emil Erdtman: Nyskrivet: Folkhögskolan där vi formades – ett återbesök

Madeleine Engström Broberg: Musikalisk folkbildning i Ransäter

Tisdagspoeterna: Dikter från ett vardagsrum på Södermalm

Sam Carlquist: Om poetik

Sam Carlquist: Nyskrivet: Homage till Jean Genet

Carsten Schale: Romanen som tankerum

Carsten Schale: Språk och levd erfarenhet i modern filosofi

Simon Carlfjord: Språkmodeller som språkvärldar

Sara Shamloo: Sex frågor till Jonas Rasmussen om poesi

Jonas Rasmussen: Nyskrivet: Se men också röra

Soly Erlandsson: Samlade fågelobservationer i en trädgård

Eva Hildursmark (text) och Mickael Fredblad (foto): Fågelsång Sverige runt

2026-10-112026-10-14

Former av närvaro

Vad händer med skapandet när jaget träder åt sidan? Från barndomens varseblivning till måleri och fri improvisation söker Petra Werner former av närvaro där något ännu okänt kan ta gestalt.

Av Petra Werner

I mina tidigare texter har jag behandlat teve och film, musik och konst, men mitt egentliga akademiska huvudämne är estetik, detta så svårfångade ämnesområde. Estetik handlar om att även form har ett innehåll, och det gäller då att söka definiera detta formens innehåll. I nedanstående text försöker jag med avstamp i personliga erfarenheter och konstnärlig verksamhet av olika slag formulera en vardagens estetik, med förhoppningen att också bidra med ett perspektiv på begreppet estetik.

Fortsätt läsa

2026-10-112026-10-14

Mellan minne och utopi – Carolina Hindsjö på Platforms Project i Aten

Encounters-installation med en fåtölj framför en tv med bildbrus, omgiven av bärbara datorer och en måttsatt bokhyllevägg.

I en gammal tobaksfabrik i Aten möts konstnärsdrivna initiativ från flera länder. Carolina Hindsjö deltog i Platforms Project med Studio 44 och utställningen Utopia – och fann både nya samarbeten och en installation där besökaren blir en del av verket.

Av Carolina Hindsjö

Anteckningar från Platforms Project i Aten, 17–20 september 2026.

Jag är på Platforms Project, en oberoende konstmässa i Aten, Grekland. Mässan startade 2013 och har varit igång sedan dess. I år deltar flera svenska gallerier och samarbeten mellan Sverige och andra länder. Här finns utställare från bland annat Frankrike, Nederländerna och Storbritannien, liksom många gallerier från Grekland. För mig, som inte har så stor koll på grekisk samtidskonst, är det roligt att se verken.

Översikt över Platforms Project under tobaksfabrikens glastak, med konstverk och besökare.

Foto: Carolina Hindsjö

Utställningshall i den gamla tobaksfabriken i Aten, med konstmontrar och besökare.

Foto: Carolina Hindsjö

Besökare bland konstverken i en ljus utställningssal på Platforms Project.

Foto: Carolina Hindsjö

En besökare betraktar fotografier och bildserier på en utställningsvägg.

Foto: Carolina Hindsjö

Två besökare betraktar fotografier; en av dem pekar mot ett verk.

Foto: Carolina Hindsjö

Besökare i grön keps och svart tröja med texten A GIRL IS A GUN.

Foto: Carolina Hindsjö

Besökare samlas vid trappan och bland konstmontrarna i mässhallen.

Foto: Carolina Hindsjö

Vy från trappan över besökare och utställningsmontrar på Platforms Project.

Foto: Carolina Hindsjö

Fortsätt läsa

2026-10-112026-10-14

Istria and the Price of Returning

For generations, Istria was the holiday people returned to without a second thought. As prices rise, that familiarity faces a new test: what makes a place worth coming back to?

By Chiara Gelmini

I grew up in Trieste, a city in north-eastern Italy at the northern end of the Adriatic, only a few kilometres from the Slovenian border, where Istria has always occupied a peculiar place in people’s lives: unmistakably across a border, yet never entirely foreign. For much of the twentieth century, crossing that border was anything but casual. After the Second World War, the area around Trieste was divided between Allied-administered Zone A and Yugoslav-administered Zone B, while the post-war settlement was accompanied by the Istrian exodus, before the border arrangement was stabilised in 1954. Yet the land beyond it remained deeply familiar — through language, food, shared habits and family histories that long predated the political lines drawn across the region.

Istria is therefore not only part of Trieste’s geography of summer, but of its family geography too: many people from Trieste have parents, grandparents or earlier generations who were born there. And this culture of return extends far beyond Trieste. For generations, Croatians, Slovenians, Italians, Germans, Austrians and visitors from further north in Europe have made parts of the peninsula their second summer home, often returning to the same village, campsite, apartment or stretch of coast year after year.

Fortsätt läsa

2026-10-112026-10-14

Ingen går i LA – utom jag

Med värkande fötter och 18 412 steg i mobilen återvänder Anna Wallsten till hotellet i Los Angeles. En promenad genom bilstaden har fört henne till Sowden House och teorierna kring mordet på Elizabeth Short. Men vad är det egentligen som lockar oss till platser där andra människor har lidit?

Text och foto: Anna Wallsten

Fortsätt läsa

2026-10-112026-10-14

Arbetarlitteratur mellan Sverige och Italien

När Henrik Johanssons bageriroman Raya kommer ut på italienska möter den läsare med andra erfarenheter av klass, arbete och bröd. Från en litteraturfestival i en fabrik utanför Florens skriver han om arbetarlitteraturens skilda traditioner – och om hur en roman förändras när den läses i ett annat land.

Av Henrik Johansson

Det är fredagen den 10 april 2026. Alla vita plaststolar är framme. Scenen är riggad och bokborden är dukade. Men till skillnad från Bokmässan i Göteborg har Festival di Letteratura Working Class, i Campi Bisenzio utanför Florens, ännu inte börjat trots att klockan är 16.30 på öppningsdagen. Allt drar igång om en timme och sista programpunkten är schemalagd att starta 22.00 (spoiler: den startar senare). Alla stolar är tomma utom en. En ensam ARCI-gumma (Italiens motsvarighet till ABF-gubben) har bänkat sig i skuggan på tredje raden och paxat två stolar till. Hon har page och en lila munkjacka med texten #insorgiamo, ”Vi reser oss”.

Fortsätt läsa

2026-10-112026-10-14

Ellen Key – högaktuell hundra år efter sin död

Hundra år efter Ellen Keys död väcks intresset för hennes liv och idéer på nytt. Nya böcker, radioprogram, opera och teater aktualiserar en tänkare vars inflytande sträcker sig från pedagogik och kvinnors rättigheter till Astrid Lindgren – och till det hem vid Vättern som hon själv skapade.

Av Ulf B Andersson

Ellen Key föddes 1849 i Västervik. Den 25 april 1926 dog hon i sitt hem Strand vid Vättern. Då var hon en av samtidens viktigaste intellektuella. Hennes författarskap och verksamhet som pedagog, debattör, folkbildare och agitator i många frågor, däribland rösträtt, sexualitet och relationer, gav henne uppmärksamhet långt utanför Sveriges gränser.

”Ellen Key är den osynliga handen i svenskt kulturliv under mer än ett sekel.” – Ulrika Knutson

Fortsätt läsa

2026-10-112026-10-14

Nyskrivet: Folkhögskolan där vi formades – ett återbesök

Folkhögskolan har alltid varit mer än en plats för undervisning. Sveriges 152 folkhögskolor är täta och porlande gemenskaper – men var det ännu mer på den tid då elever, lärare och barn levde nära varandra i en liten lokal värld – ofta på idylliska platser ute på landsbygden. Lärande och liv vävdes samman i en vardag. Med vår tids debatt om folkbildningens legitimitet som fond återvänder denna dikt av Emil Erdtman till en uppväxtplats där bildningens och barnets perspektiv möts. Där briserar en tidlös erfarenhet av förlust och återskapande som ett omvälvande kretslopp.

Av Emil Erdtman

Fortsätt läsa

2026-10-112026-10-14

Musikalisk folkbildning i Ransäter

Kör och orkester framför kyrkans kor under Internationella musikveckan.

Av Madeleine Engström Broberg

Madeleine Engström Broberg skriver om det folkbildande med musikinternat och om sommarkursen som ett slags komprimerat folkbildningsrum.

Folkbildningen har fått stor uppmärksamhet under året. Vi kikar på vad som händer på folkhögskolan sommartid och återvänder till Internationella musikveckan på Geijerskolan och den form av musikalisk folkbildning som bedrivs där.

Fortsätt läsa

2026-10-112026-10-14

Tisdagspoeterna – dikter från ett vardagsrum på Södermalm

Sex tisdagspoeter sitter kring cafébord i en grönskande trädgård.

Varannan tisdag blir ett vardagsrum på Södermalm en plats för nya dikter och gemensam läsning. Sedan 2005 har Tisdagspoeterna delat texter, synpunkter och skrivarlust. Här presenterar vi gruppen och ett urval dikter av åtta av dess medlemmar.

Presentation och urval: Jon Kahn. Dikter: Tisdagspoeterna.

Fortsätt läsa

2026-10-112026-10-14

Om poetik

Sam Carlquist skriver om behovet att berätta, om läsningens inflytande och om gränsen mellan diktjaget och det privata. I en personlig poetik prövar han diktens frihet, minnets bilder och tilliten till läsarens fantasi. Läs också hans dikter De fyra hästarna och Sommarhuset, samt intervjun med honom.

Av Sam Carlquist

Vi har lärt oss att betrakta det osynliga
genom att avlägsna det synliga.
I detta uteslutandets mikroskop
studerar vi utstryksprov av poesins förmåga.

Berättarbehovet.
Det nästan omöjliga i att glädjas åt att se en hund om ingen finns att visa den för.
Sådant får en att uppfinna vänner att tala med.

Fortsätt läsa

2026-10-112026-10-14

Nyskrivet: Homage till Jean Genet

Sam Carlquist återkommer till Critical Points avdelning Nyskrivet med en dikt om fångenskap, begär, skam och minnets förvandlande kraft – en hommage till Jean Genet. Läs också Carlquists tidigare dikter De fyra hästarna och Sommarhuset, samt intervjun med honom.

Av Sam Carlquist

CELL 2 -758

Dörrarna i sömn;
männen nyckeltyngda.
Röster dämpade av natt.
Den monotona visslingen på inandning;
instrumentklangen från nyckelknippan.
Vaktens söndagssteg mot korridorens slut.

Ljuset släckt – ögon passerar självmordsgluggen.
Ensamdoften;
smaken av mig själv i mörker.
Den förnekade förnekar världen.
Mörkret tänds – ett kröningsljus som visar
den upphöjde i cell av marmor.

Fortsätt läsa

2026-10-112026-10-14

Språkmodeller som språkvärldar

Kan språkmodeller bli världar att läsa och skriva i? Med utgångspunkt i David O’Reillys spel, Nicolaus Cusanus filosofi och Ted Nelsons hypertextvision föreställer sig Simon Carlfjord nya vägar genom vårt gemensamma språkliga arv.

Av Simon Carlfjord

Indiespelet Everything släpptes 2017 av konstnären David O’Reilly. Syftet med spelet var inte att spelaren skulle följa en utstakad bana, men inte heller att det enbart skulle vara en öppen värld att utforska. David O’Reilly utgår från filosofen Alan Watts tankar om universum som ett oändligt antal perspektiv. Han ser i spelmotorn Unity en möjlighet att bygga ett syntetiskt universum där varje sådant perspektiv är möjligt att se världen igenom. I hans tidigare spel Mountain existerade spelaren i ett förhållande till ett berg, medan spelaren i Everything blir berget och existerar sedan i relation till universum på bergets tids- och storleksskala. Everything är därför varken ett första- eller tredjepersonsspel i vanlig mening. Det förskjuter snarare spelarens perspektiv mellan olika former av liv, materia och skala, så att det linjära och vardagliga perspektivet inte försvinner men upphör att vara världens självklara centrum.

Fortsätt läsa

2026-10-112026-10-14

Sex frågor till Jonas Rasmussen om poesi

Från och med nummer #1 2026 intervjuar vi också de poeter som medverkar med nyskrivna dikter i vår avdelning ”Nyskrivet”. I det här numret medverkar Jonas Rasmussen med det diktsatta bildspelet ”Se men också röra”.

Av Sara Shamloo

Hur skulle du beskriva din poesi?

Formmedveten. Ibland rent konceptuell och systemdiktliknande. För mig är språkljuden, rytmen och formen/strukturen väsentliga bärare av mening. Allt detta kan hjälpa till att gestalta det man försöker formulera. Och i lyrik är ju ordens vedertagna ”innebörder” ofta (om inte satta ur spel, så i alla fall) lite förvridna. För mig tar dikten vid där det begripliga språket (eller vetenskapen) inte räcker till för att beskriva känslor, tankar, erfarenheter eller andra fenomen.

Fortsätt läsa

2026-10-112026-10-14

Nyskrivet: Se men också röra

I vår serie med nyskriven svensk samtidspoesi har vi i det här numret äran och glädjen att kunna presentera ett diktsatt bildspel av författaren och översättaren Jonas Rasmussen.

Av Jonas Rasmussen