Av Sara Shamloo Ekblad
Den 13 januari hölls årets Guldbaggegalan på Cirkus i Stockholm. Galan firar i år 60 år. I anslutning till galan uppmärksammades det att enbart en av de fem filmer som var nominerad till Bästa film hade ett syntolkningsspår. Syntolkning används för att förmedla visuella intryck till personer med synnedsättning.
Tomas Johansson är handläggare på Svenska Filminstitutet. Han arbetar med Stöd till ökad tillgänglighet inom spridning och visning. Av de filmer som Filminstitutet gav stöd till i fjol var det tio filmer som hade syntolkningsspår. Gemensamt för dem var att majoriteten också drog mest biopublik under 2024. Bland dem återfinns Den sista resan som på Guldbaggegalan både vann pris för Bästa dokumentär och Guldbaggens publikpris. Den sista resan är Sveriges mest sedda dokumentär på bio någonsin. Andra exempel på filmer som syntolkades 2024 var Jönssonligan kommer tillbaka och Sommartider liksom barnfilmerna Håkan Bråkan 2 och Lasse-Majas detektivbyrå.
Hur funkar det?
Att syntolka en film är kostnadsfritt för det bolag som producerar filmen. Det är filmens distributör som ansöker om medel för att täcka kostnaderna för att lägga till ett syntolkningsspår till filmen. Ansökan görs hos Svenska Filminstitutet. Distributören arbetar med att marknadsföra filmen.
”Jag törs inte lova något ännu, men hittills har vi fått positiv respons från distributörerna och vi hoppas att det innebär att mängden syntolkade filmer ökar under de närmaste åren” Thomas Johansson, Svenska Filminstitutet.
Svenska Filminstitutet arbetar för att fler filmer ska förses med syntolkningsspår. Det arbetet sker i dialog med distributörerna. Tomas Johansson säger att planen är att smala svenska filmer ska syntolkas men man vill även syntolka utländska filmer med hög publikpotential. Det handlar oftast om amerikanska filmer:
”Jag törs inte lova något ännu, men hittills har vi fått positiv respons från distributörerna och vi hoppas att det innebär att mängden syntolkade filmer ökar under de närmaste åren”, säger Tomas Johansson. I väntan på att fler filmdistributörer ansöker om syntolkningsstöd får filmintresserade med synnedsättning nöja sig med att se de få filmer som syntolkas. Men en som inte vill vänta är den filmintresserade journalisten Finn Hellman. I anslutning till årets Guldbaggegala skrev Hellman flera insändare som publicerades i olika dagstidningar. På Dagens Nyheters insändarsida skriver Hellman att det är nonchalant och en skam att så få tillgängliggör sina filmer i Sverige: ”NI kan ju till och med få ekonomiskt stöd för att göra det.”
Vidare ifrågasätter Finn Hellman dagens system där det är frivilligt att ansöka om medel för syntolkning. Han föreslår därför att det införs ett krav på att syntolka för att över huvud taget beviljas produktionsstöd från Svenska Filminstitutet.
I nästa nummer av Kokpunkten kommer vi att börja granska syntolkningen i Sverige.
Sara Shamloo Ekblad är författare, etnolog och skrivpedagog och medverkar regelbundet i bland annat tidningen Perspektiv och Kokpunkten I Critical Point