En kyrka för alla? Ny antologi ger en lägesbild över tillgängligheten inom Sveriges kristna kyrkor

Av Sara Shamloo Ekblad

I fjol utkom en antologi på temat gudstjänst ur ett funktionshinderperspektiv. Antologin När ni samlas har var och en något att bidra med. Funktionshinder, gudstjänster och församlingsliv (Libris bokförlag, 2024) är utgiven av Sveriges kristna råd; en ekumenisk samling av kristna trossamfund med i dag 27 medlemskyrkor.

Sedan några år tillbaka har rådet en arbetsgrupp, Kyrka-funktionshinder. Syftet med arbetsgruppen är att belysa situationen för personer med funktionsnedsättning samt att påverka kyrkan till att bli välkomnande för personer med funktionsnedsättning. Genom åren har arbetsgruppen gett ut skrifter och instruktionstexter. Man har även arrangerat seminarier.

Fortsätt läsa ”En kyrka för alla? Ny antologi ger en lägesbild över tillgängligheten inom Sveriges kristna kyrkor”

Dåtid, nutid, framtid möts – kyrkorummets symboliska universum så som det gestaltas av Ulla Nilsson, Edward Brambäck, Bengt-Olof Kälde och Olle Hjortzberg

Av Simon Carlfjord

Markuskyrkan i Björkhagen. Foto Carolina Carlfjord

Kyrkor är inte bara bara fysiska byggnader i sten och trä. De kan också ses som platser där tid och mening möts, där konst och tradition tillsammans öppnar rum bortom det vardagliga. I den här artikeln utforskas hur kyrkorummet kan förstås som ett symboliskt universum – en konstnärlig helhet där dåtid, nutid och framtid tillåts existera sida vid sida, och besökaren bjuds att spegla sitt eget liv i denna tidlösa dimension.

Fortsätt läsa ”Dåtid, nutid, framtid möts – kyrkorummets symboliska universum så som det gestaltas av Ulla Nilsson, Edward Brambäck, Bengt-Olof Kälde och Olle Hjortzberg”

Mitt liv som präst – 21 juli till 15 augusti 2025

I juni prästvigdes Lukas Appelqvist i Uppsala domkyrka. Kort därefter tillträdde han sin tjänst som pastorsadjunkt i Danmark-Funbo församling i Uppland. Här får vi följa hans första veckor i det mångfacetterade arbetet inom Svenska kyrkan.

Av Lukas Appelqvist

Foto: Privat.

21 juli – första samtalen

Idag har jag haft mina första förrättningssamtal som präst. Det är samtal som förbereder inför dop, begravning och vigsel där jag träffar familjer, anhöriga och vigselpar. Man pratar både om vilka de är, personerna för vilka ceremonin ges, och om den ceremoniella ordningen. Det kändes nervöst att göra det för första gången. Nu är det jag som ska ha koll på saker, gå in i rollen som präst och leda samtalet. Jag måste få svar på saker och samtidigt skapa kontakt med och trygghet hos människor inför nånting jag själv aldrig gjort.

Fortsätt läsa ”Mitt liv som präst – 21 juli till 15 augusti 2025”

Folkbildning och kulturhistoria eller patriarkaliskt och konservativt? – de bortglömda svenska barnprogrammens tidiga historia

Av Petra Werner

När man frågar människor vad de minns av tidiga svenska barnprogram svarar de ofta Andy Pandy, Anita och Televinken och Humle och Dumle. Det är kanske inte så konstigt då de alla är särpräglade karaktärer som regelbundet återkom i tablån. Men det är heller inte helt fel att minnas just dessa tre programserier, då de faktiskt ingår i de allra första barninriktade produktionerna, även om den förstnämnda inte är svenskproducerad. De första svenska programmen med inriktning för barn har i likhet med Andy Pandy just dockor som huvudpersoner, som till exempel Felindaskolan (1957), och så en variant av denna programform, Anita och Televinken som startar 1964 och fortsätter långt in på sjuttiotalet. Även om Humle och Dumle i Kapten Bäckdahl, visad från 1958, egentligen är upp- och nedvända mänskliga ansikten med målade hakor, får de räknas in i denna grupp då de påminner mer om dockor än människor.

Fortsätt läsa ”Folkbildning och kulturhistoria eller patriarkaliskt och konservativt? – de bortglömda svenska barnprogrammens tidiga historia”

Landsbygden levererar – bygdespelet Tänger Tull i Enviken

Av Andreas Engström

Foto: Sören Jonsson.

Bygdespelet har inte minst i Dalarna en lång historia. Mest känt är kanske Rune Lindströms Himlaspelet – ett spel om en Wäg som till Himla bär, som efter 1941 års premiär spelats nästan varje år, för det mesta i Leksand. Men bygdespelen har också en aktiv samtid. Under sommaren engagerar bygdespelen amatörer från bygden och är inte sällan en viktig turistattraktion.

Fortsätt läsa ”Landsbygden levererar – bygdespelet Tänger Tull i Enviken”

Lita på processen! – Haydns Nelsonmässa vid Internationella musikveckan i Ransäter

Av Madeleine Engström Broberg

Repetitionsarbetet pågår för fullt. Foto: Madeleine Engström Broberg

Den internationella musikveckan på Geijerskolan i Ransäter har sedan mitten av 50-talet lockat aktiva korister och musiker från Sverige och utomlands. Under en intensiv vecka i juli studerar man in och repeterar framförallt ett större klassiskt verk som framförs vid en offentlig konsert. I år gavs konserten i Sunne kyrka. I Musikveckan deltar korister, stråkmusiker och blockflöjtister från flera länder, framförallt från Tyskland och Sverige, i år också från Norge, England och Österrike. Vissa återkommer och har deltagit under många år, men varje musikvecka fylls även på med förstagångsmedverkande. Årets vecka som var fulltecknad rymde 140 deltagare.

Fortsätt läsa ”Lita på processen! – Haydns Nelsonmässa vid Internationella musikveckan i Ransäter”

En orkan från Karpaterna – författaren Władysław Orkan

Av Sonia Engström

Władysław Orkan som 20-åring. Foto: WIkimedia Commons.

Uppför berget vid Rabka Zdrój i Lillpolens vojvodskap, över kullarna och vidare in mot skogen ligger ett litet hus som nästan ständigt behöver repareras. Ja, huset har alltsedan dess att det byggdes varit eländigt, eftersom det aldrig blev helt färdigt och byggt på fuktig mark. Huset kallas Orkanówka, eller Dom W. Orkana, ty det var här som poeten, författaren, journalisten och dramatiken Władysław Orkan (1875–1930) bodde.

Fortsätt läsa ”En orkan från Karpaterna – författaren Władysław Orkan”

Ett reningsbad efter sopstationen – Mike Kelley och Birgitta Marakatt-Labba på Moderna Museet, Stockholm

Av Andreas Engström

Birgitta Marakatt-Labba på Moderna Museet i Stockholm. Foto Øyvind Vågen

Visserligen skulle man kunna hävda att Moderna Museet inte är särskilt modernt längre. De breda utställningar som för decennier sen tog temperaturen på samtiden skymtar allt mer sällan fram. Istället ligger fokus på omhängningar av den stora samlingen (som Surrealistutställningen nyligen) eller på omfattande retrospektiva utställningar av sedan länge kanoniserade, på gränsen till klassiska konstnärer. Modernism och modern konst tenderar att med tiden bli omodern. Fördelarna med dessa – och där problematiken med det omodernt moderna blir mindre relevant – är dock att de verkligen presenterar hela konstnärskap i helfigur med all den dynamik, mångfald och stilistiska kontraster det kan innebära. Utställningarna med Laurie Anderson och Katalin Ladik är två lyckade exempel från de senaste åren.

Fortsätt läsa ”Ett reningsbad efter sopstationen – Mike Kelley och Birgitta Marakatt-Labba på Moderna Museet, Stockholm”

Dikter – ur Videfläta (del 2 av 2)

Här publicerar vi det andra av två utdrag ur diktsviten Videfläta. Det första utdraget kan du läsa här! Fler dikter av samma poet hittar du här.

Mickaela Persson


Dofter av en storm  

När vi möts händer något med luften. 
Molekylerna söker sig samman 
och det blir tungt att andas. 

Irisering i skyn, liljor slår ut. 
Silverpopplar sprider ljus 
som vore luften en spegel av pärlemor. 

I vår cirkel är vi blommor 
vackra som dofter av en storm.
Där får vi dansa tätt tillsammans 
två blomster vars rötter växt ihop. 
Du min amarant 
och jag ditt körsbärsträd om våren. 

Fortsätt läsa ”Dikter – ur Videfläta (del 2 av 2)”

Tre nya dikter

Av Xénie Bertell

Vi publicerar ytterligare ett knippe nyskrivna dikter av Xénie Bertell. Ett tidigare urval finns att läsa här.

Sökarna

Handen söker den andra 
liv letar efter liv. 
Såsom musiken söker sången 
törstar själen efter tröst. 
Sagan vill bli läst 
barnet söker sin bästis. 
Leksakerna söker sin barnkammare
natten längtar efter dag. 
Hunden söker sin människa
katten söker sitt hem.
Fågeln frågar efter våren
vargen vill ha sin flock.
Sommaren söker sina blommor 
middagen söker sitt sällskap.
Orden söker sin röst
ansiktet letar ett leende.
Såsom stjärnorna söker månen
letar de levande efter de sina
och du är också en sökare.

Fortsätt läsa ”Tre nya dikter”

En populärkulturell resa till Los Angeles

I den här artikeln får ni följa med till det stora landet i väst, närmare bestämt The Golden State, Kalifornien och Los Angeles med omnejder. Här väntar musik- och filmhistoria, kitsch och en nypa romantik. Det blir också en berättelse om hur en nitiskt planerad resa kan bli något helt annat. 

Av Anna Wallsten

La La Land från ovan. Foto Anna Wallsten

Första mötet med Los Angeles

På planet som lyfte från Arlanda skickade jag en bild av mitt schema till en vän. I detta fanns hållpunkter såsom ”lunch på Santa Monica Pier”, ”solnedgång 20.10 vid Griffith Observatory” samt adresser och öppettider till alla de goth- och rockklubbar vi kikat på. Vännen erkände att han blev lite kär i mig för min otroliga struktur. Men schemat skulle komma att rubbas. När vi landat på Los Angeles International Airport börjar resan på allvar med en taxiresa från flygplatsen till Sherman Oaks för att återse min kära ”kusin” Johanna. Vi träffades första gången sex månader tidigare, när jag förälskade mig både i henne och staden.

Fortsätt läsa ”En populärkulturell resa till Los Angeles”

Eli Getreus Dagbok del IV – Danmark 8–29 januari 1939

Av Eli Friedrich Getreu (1920–2005)

Det är här den fjärde delen i de serie med utdrag vi publicerar ur Eli Getreus dagbok och. Eli var Øyvind Vågens morfar och föddes på väg till Wien 1920 som son till judiska föräldrar som invandrat dit från dåvarande Galizien (nuvarande västra Polen/östra Ukraina) och kom att engagera sig i en judisk ungdomsrörelse som syftade till att utbilda sig till jordbrukare och sedan flytta till Israel – Eretz – för att odla upp det heliga landet. De två första delarna – som skildrar Kristallnatten/Novemberprogromerna respektive en tågresa genom Tyskland och Danmark precis innan krigsutbrottet – går att läsa här och här. Den tredje delen som skildrar hur han strax före andra världskrigets utbrott reser från Danmark, där han arbetade som dräng för att lära sig jordbruk hos en jysk bonde, till England för att hälsa på sina föräldrar som flytt ditt undan judeförföljelserna i det av Tyskland annekterade Österrike finns att läsa här. Hela dagboken finns att läsa (i faksimil på tyska) på Förintelsemuseets hemsida där finns också ett album med foton som han tog under tiden han skrev dagboken. BBC gjorde nyligen ett inslag om Englandsvistelsen som står att finna till exempel här.

Fortsätt läsa ”Eli Getreus Dagbok del IV – Danmark 8–29 januari 1939”

Kritikerna av kulturkanonens kritiker skjuter bredvid målet

Av Andreas Engström

”Jag tror det ligger väldigt mycket i människans natur att älska listor.” Så inledde Lars Trägårdh sitt anförande under presskonferensen där kulturkanonen offentliggjordes. Jag med, ska sägas. Kan då listorna vara till mer nytta än något som man tjötar om tillsammans med några kompisar över en öl? Ja det menar Dmitri Plax som i en kort kommentar på Expressen skriver att han som invandrad svensk absolut kan ha nytta av detta. Han ”vill gärna veta vad en del svenskar anser vara svensk kultur och – utifrån det – vad andra svenskar inte anser vara svensk kultur och i så fall varför.”

Fortsätt läsa ”Kritikerna av kulturkanonens kritiker skjuter bredvid målet”