När musiken tänker hos Woody Allen – Manhattan, filmmusik, nutidsmänniska och kollektivt minne

I Woody Allens filmer är musiken inte ett dekorativt tillägg utan ett självständigt tankespår. Genom jazz, musikalnummer och äldre amerikansk populärmusik öppnar han upp sina berättelser mot en större kulturhistoria, där sångtitlar, melodier och musikaliska traditioner kommenterar rollfigurerna utan att alltid avslöja sig. I centrum står människan som känner mer än hon förmår uttrycka – och filmen som låter musiken säga det orden inte räcker till för.

Av Petra Werner

Fortsätt läsa ”När musiken tänker hos Woody Allen – Manhattan, filmmusik, nutidsmänniska och kollektivt minne”

Nyskrivet: Allt försvinner utom det förflutna

I det här numret presenterar vi nyskrivna dikter av fyra poeter: Sam Carlquist, Emil Erdtman, Mickaela Persson och Øyvind Vågen.

Av Emil Erdtman

Av Vinayaraj – Eget arbete, CC BY-SA 3.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=15214106
Fortsätt läsa ”Nyskrivet: Allt försvinner utom det förflutna”

Nyskrivet: Den store rorsmannen och årtullarna

I det här numret presenterar vi nyskrivna dikter av fyra poeter: Sam Carlquist, Emil Erdtman, Mickaela Persson och Øyvind Vågen.

Av Øyvind Vågen

Se hur rorsmannen
inte den store i mittens rike
utan den lille som ror
över glömskans flod
för den sista färden
lägger upp årorna
och låter dem vila i klykorna
och årtullarna

Fortsätt läsa ”Nyskrivet: Den store rorsmannen och årtullarna”

Mellan Stenbordet och Kvaldalen

Religiös text med korssymboler

Vad kan ett stenbord vid Dalälvens strand säga om N. P. Wetterlunds teologi före Andens lag? Denna text läser bordets gåtfulla symbolik genom predikningarna i Jesu Lära och föreslår att ristningarna utgör en tidig prolegomena till Wetterlunds senare religiösa universum: en dramatisk nådesordning där port, väg, kors och kärlek binds samman i en teologi om människans sår och dess läkning.

Av Simon Carlfjord

N. P. Wetterlund (1852–1928) har i svensk idéhistoria ofta förpassats till marginalen: som väckelsepredikant, religiös särling och apokalyptisk spekulant. En sådan klassificering fångar dock inte hans teoretiska egenart. Wetterlund kan inte reduceras till vare sig moralteolog eller allegorisk bibelutläggare. Tvärtom visar han fram, och kanske också uppfinner, ett genomarbetat symboliskt universum med hög grad av intern koherens.

Fortsätt läsa ”Mellan Stenbordet och Kvaldalen”

Bubblor och skum – senmodernitetens symboliska koherens

Vad händer med meningen när de stora berättelsernas skyddande kupoler spricker? Med Peter Sloterdijks sfärologi som utgångspunkt följer Simon Carlfjord en rörelse från moderlivets första bubbla via modernitetens glober till senmodernitetens skum. Framträder gör en samtid där symbolisk koherens inte längre är given, men där mindre, självskapade meningsvärldar fortfarande förmår ge skydd, orientering och sammanhang.

Av Simon Carlfjord

Symbolisk koherens kan definieras som en sammanhållande meningsstruktur som gör att former hänger ihop som uttryck för en gemensam helhet snarare än enskilda ting. Det går att argumentera för att symbolisk koherens i senmodernitet inte längre kan uppnås och symboler därmed inte kan agera meningsbärande. Denna slutsats utmanas dock genom de alternativa metaforiska strukturer som den tyska filosofen Peter Sloterdijk formulerar i sin monumentala Sphären-trilogi: I – Blasen, Mikrosphärologie (1998), I – Globen, Makrosphärologie (1999) II – Schäume, Plurale Sphärologie (2004). Med utgångspunkt i denna trilogi kanske nya teorier kan utvecklas för att förtydliga förutsättningarna för symbolisk koherens i senmoderniteten.

Fortsätt läsa ”Bubblor och skum – senmodernitetens symboliska koherens”

Staffan Westerberg och barnets magiska allvar 

Med utgångspunkt i barndomens möten i dockmakarverkstaden och 1960-talets experimentella teater minns Petra Werner en konstnär som var allt annat än vilse i pannkakan – och som talade till barn utan att någonsin förenkla världen. 

Av Petra Werner 

Staffan Westerberg är död. Den 23 juni lämnade han jordelivet, 92 år gammal. Som om det vore möjligt. 

Han har alltid haft en sorts odödlighet över sig. Dels som kulturpersonlighet, som teatermänniska och berättare. Dels som barnens röst.  

Fortsätt läsa ”Staffan Westerberg och barnets magiska allvar ”

Welcome to Art Basel 2026? Inside and Outside the Fair

Art Basel gives the public rare physical proximity to the places where contemporary art is priced, ranked, and consecrated. The harder question is whether that proximity also becomes access.

By Chiara Gelmini

Seeing the market, encountering art, crossing the city

During its preview days (16-17 June) and public days (18-21 June), Art Basel 2026 attracted 90,000 visitors. In the halls of Messe Basel, 290 galleries from 43 countries and territories gathered alongside collectors, curators, museum directors, artists, and representatives of more than 270 international institutions. During the fair’s opening hours, Hauser & Wirth sold Pablo Picasso’s Le peintre et son modèle dans un paysage (1963), offered with an asking price of $35 million.

Read more of our English Content here and more of our Art Content here.

Fortsätt läsa ”Welcome to Art Basel 2026? Inside and Outside the Fair”

Vem tjänar på all denna AI-stöld? 

I princip överallt i våra medier förs en debatt om användningen av massiva språkmodeller (LLM), en form av generativ AI. Vi kan läsa om hur översättarskrået fasar för undermåliga AI-översättningar och hur bildskapare och fotografer förlorar mot de snabbt framställda bildkopior som AI-system kan generera. När språkmodeller tränas på författares, journalisters och tänkares arbete utan samtycke eller ersättning kallas det samtidigt för teknisk utveckling. Men bakom den påstådda tekniska revolutionens löften finns en äldre logik: de många skapar värdet, medan de få tar det. 

Freke Räihä 

Stöld och exploatering av resurser är en av de historiska grundförutsättningarna för det samhälle som byggts upp under de senaste årtusendena. Den logiken har inte försvunnit. Den har bara bytt skepnad. Jag tänker på det när jag ser hur dagens massiva språkmodeller byggs upp och marknadsförs som framtidens teknik. 

Fortsätt läsa ”Vem tjänar på all denna AI-stöld? ”

Historien som slagfält: Polen, Ukraina och UPA:s långa skugga

En ukrainsk militär utmärkelse har åter öppnat ett av de mest smärtsamma kapitlen i relationen mellan Polen och Ukraina. När president Volodymyr Zelenskyj gav ett ukrainskt specialförband ett hedersnamn efter Ukrainska upprorsarmén, UPA, svarade Polens president Karol Nawrocki med att frånta honom Vita örnens orden. Konflikten visar hur snabbt historien kan förvandlas från ett forskningsfält till ett politiskt vapen.

Av Sonia Engströ,

På båda sidor om den polsk-ukrainska gränsen kokar det. Inte av det högtrycksbetonade väderläget, utan av ett sorgligt och oroande exempel på historiebruk.

Fortsätt läsa ”Historien som slagfält: Polen, Ukraina och UPA:s långa skugga”

Klara, färdiga … nästan klara – redaktionen lägger sista handen vid nya numret, #2 2026, som släpps nu på onsdag, den 15 juli …

Och blir vårt mest fullspäckade nummer någonsin med artiklar av: Simon Carlfjord, Chiara Gelmini, Freke Räihä, Petra Werner, Sam Carlquist, Emil Erdtman, Sofia Thoresdotter, Mickaela Persson, Øyvind Vågen, Carolina Hindsjö, Sara Shamloo Ekblad, Sonia Engström och Mira Horowitz.

Väl mött och god läsning önskar,

Sara Shamloo Ekblad & Øyvind Vågen

Fortsätt läsa ”Klara, färdiga … nästan klara – redaktionen lägger sista handen vid nya numret, #2 2026, som släpps nu på onsdag, den 15 juli …”