Ansvarig utgivare: Öyvind Vågen; adress: c/o Vågen, Gotlandsgatan 44, 116 65 Stockholm.
Från och med nummer #1 2026, intervjuar vi också de poeter som medverkar med nyskrivna dikter i vår avdelning ”Nyskrivet”. I det här numret medverkar Mickaela Persson för fjärde gången med den nyskrivna Sapfisk strof till Lady Kait.
Av Sara Shamloo
Fortsätt läsa ”Sex frågor till Mickaela Persson om poesi”
I det här numret presenterar vi nyskrivna dikter av fyra poeter: Sam Carlquist, Emil Erdtman, Mickaela Persson och Øyvind Vågen.
Av Emil Erdtman
”Det händer att jag behöver åka till Bryssel i jobbet. Under en extradag tog jag spårvagnen till utkanten av stan för att besöka Kungliga Centralafrikanska museet. Dikten nedan bygger på tankar som for genom huvudet när jag gick genom de höga salarna – med det prekära belgiska kolonialarvet.”
Från och med nummer #1 2026, intervjuar vi också de poeter som medverkar med nyskrivna dikter i vår avdelning ”Nyskrivet”. I det här numret medverkar Emil Erdtman med en nyskriven långdikt med utgångspunkt i ett nyligt besök i Centralafrikanska museet i Bryssel.
Av Sara Shamloo
Fortsätt läsa ”Sex frågor till Emil Erdtman om poesi”
Av Sara Shamloo
Från och med nummer #1 2026, intervjuar vi också de poeter som medverkar med nyskrivna dikter i vår avdelning ”Nyskrivet”. I det här numret medverkar Øyvind Vågen med den nyskrivna långdikten Den store rorsmannen och årtullarna.
Fortsätt läsa ”Sex frågor till Øyvind Vågen om poesi”
I det här numret presenterar vi nyskrivna dikter av fyra poeter: Sam Carlquist, Emil Erdtman, Mickaela Persson och Øyvind Vågen.
Av Øyvind Vågen
Se hur rorsmannen
inte den store i mittens rike
utan den lille som ror
över glömskans flod
för den sista färden
lägger upp årorna
och låter dem vila i klykorna
och årtullarna
”Man kan inte göra omelett utan att knäcka ägg
som den store svältkonstnären sa”
Vad kan ett stenbord vid Dalälvens strand säga om N. P. Wetterlunds teologi före Andens lag? Denna text läser bordets gåtfulla symbolik genom predikningarna i Jesu Lära och föreslår att ristningarna utgör en tidig prolegomena till Wetterlunds senare religiösa universum: en dramatisk nådesordning där port, väg, kors och kärlek binds samman i en teologi om människans sår och dess läkning.
Av Simon Carlfjord
N. P. Wetterlund (1852–1928) har i svensk idéhistoria ofta förpassats till marginalen: som väckelsepredikant, religiös särling och apokalyptisk spekulant. En sådan klassificering fångar dock inte hans teoretiska egenart. Wetterlund kan inte reduceras till vare sig moralteolog eller allegorisk bibelutläggare. Tvärtom visar han fram, och kanske också uppfinner, ett genomarbetat symboliskt universum med hög grad av intern koherens.
Fortsätt läsa ”Mellan Stenbordet och Kvaldalen”
Vad händer med meningen när de stora berättelsernas skyddande kupoler spricker? Med Peter Sloterdijks sfärologi som utgångspunkt följer Simon Carlfjord en rörelse från moderlivets första bubbla via modernitetens glober till senmodernitetens skum. Framträder gör en samtid där symbolisk koherens inte längre är given, men där mindre, självskapade meningsvärldar fortfarande förmår ge skydd, orientering och sammanhang.
Av Simon Carlfjord
Symbolisk koherens kan definieras som en sammanhållande meningsstruktur som gör att former hänger ihop som uttryck för en gemensam helhet snarare än enskilda ting. Det går att argumentera för att symbolisk koherens i senmodernitet inte längre kan uppnås och symboler därmed inte kan agera meningsbärande. Denna slutsats utmanas dock genom de alternativa metaforiska strukturer som den tyska filosofen Peter Sloterdijk formulerar i sin monumentala Sphären-trilogi: I – Blasen, Mikrosphärologie (1998), I – Globen, Makrosphärologie (1999) II – Schäume, Plurale Sphärologie (2004). Med utgångspunkt i denna trilogi kanske nya teorier kan utvecklas för att förtydliga förutsättningarna för symbolisk koherens i senmoderniteten.
Fortsätt läsa ”Bubblor och skum – senmodernitetens symboliska koherens”
Art Basel gives the public rare physical proximity to the places where contemporary art is priced, ranked, and consecrated. The harder question is whether that proximity also becomes access.
By Chiara Gelmini
During its preview days (16-17 June) and public days (18-21 June), Art Basel 2026 attracted 90,000 visitors. In the halls of Messe Basel, 290 galleries from 43 countries and territories gathered alongside collectors, curators, museum directors, artists, and representatives of more than 270 international institutions. During the fair’s opening hours, Hauser & Wirth sold Pablo Picasso’s Le peintre et son modèle dans un paysage (1963), offered with an asking price of $35 million.
Read more of our English Content here and more of our Art Content here.
Fortsätt läsa ”Welcome to Art Basel 2026? Inside and Outside the Fair”
I princip överallt i våra medier förs en debatt om användningen av massiva språkmodeller (LLM), en form av generativ AI. Vi kan läsa om hur översättarskrået fasar för undermåliga AI-översättningar och hur bildskapare och fotografer förlorar mot de snabbt framställda bildkopior som AI-system kan generera. När språkmodeller tränas på författares, journalisters och tänkares arbete utan samtycke eller ersättning kallas det samtidigt för teknisk utveckling. Men bakom den påstådda tekniska revolutionens löften finns en äldre logik: de många skapar värdet, medan de få tar det.
Freke Räihä
Stöld och exploatering av resurser är en av de historiska grundförutsättningarna för det samhälle som byggts upp under de senaste årtusendena. Den logiken har inte försvunnit. Den har bara bytt skepnad. Jag tänker på det när jag ser hur dagens massiva språkmodeller byggs upp och marknadsförs som framtidens teknik.
Fortsätt läsa ”Vem tjänar på all denna AI-stöld? ”
En ukrainsk militär utmärkelse har åter öppnat ett av de mest smärtsamma kapitlen i relationen mellan Polen och Ukraina. När president Volodymyr Zelenskyj gav ett ukrainskt specialförband ett hedersnamn efter Ukrainska upprorsarmén, UPA, svarade Polens president Karol Nawrocki med att frånta honom Vita örnens orden. Konflikten visar hur snabbt historien kan förvandlas från ett forskningsfält till ett politiskt vapen.
Av Sonia Engströ,
På båda sidor om den polsk-ukrainska gränsen kokar det. Inte av det högtrycksbetonade väderläget, utan av ett sorgligt och oroande exempel på historiebruk.
Fortsätt läsa ”Historien som slagfält: Polen, Ukraina och UPA:s långa skugga”
Och blir vårt mest fullspäckade nummer någonsin med artiklar av: Simon Carlfjord, Chiara Gelmini, Freke Räihä, Petra Werner, Sam Carlquist, Emil Erdtman, Sofia Thoresdotter, Mickaela Persson, Øyvind Vågen, Carolina Hindsjö, Sara Shamloo Ekblad, Sonia Engström och Mira Horowitz.
Väl mött och god läsning önskar,
Sara Shamloo Ekblad & Øyvind Vågen
Fortsätt läsa ”Klara, färdiga … nästan klara – redaktionen lägger sista handen vid nya numret, #2 2026, som släpps nu på onsdag, den 15 juli …”
På redaktionen råder det fortsatt högtryck. Det görs research från Riga inför kommande nummer, samtidigt som vi lägger sista handen vid årets andra nummer av Critical Point, som släpps den 15 juli.
Av Redaktionen
Vi noterar med glädje det stora intresset och antalet visningar för våra fyra senaste inlägg här på bloggen av två sedan länge återkommande skribenter – Sonia Engström och Petra Werner – och två av våra nytillkomna men förhoppningsvis återkommande skribenter – Chiara Gelmini och Freke Räihä.
Fortsätt läsa ”Sommarläsning ur Critical Points arkiv – från Ukraina och Art Basel till AI, Arendt och svensk tevehistoria”