I släktens spår i Budapest

Adresserna i mammas fotoalbum leder oss tillbaka till släktens hus i Budapest. Under en resa med mina bröder och vår pappa väcks frågor om flykten, det judiska arvet och vårt ansvar för varandras liv.

Av Mira Horovitz

Jag tillbringade midsommardagarna i Budapest i juni 2026 tillsammans med mina bröder och vår pappa. Mamma gick dessvärre bort för över ett år sen. Under vår uppväxt gjorde familjen en resa till Ungern då vi passade på att göra en dagsutflykt till Budapest. Min yngsta bror minns dock ingenting av den resan. Min andra bror, som är några år äldre, har enstaka minnen av den. Själv minns jag desto mer eftersom jag är äldst av oss syskon. Jag har även återkommit till Budapest i vuxen ålder, men denna gång återupptäckte jag staden tillsammans med mina bröder och vår pappa.

Fortsätt läsa ”I släktens spår i Budapest”

Sörjbara liv och värdighet vid livets slut

Vid min mammas dödsbädd blev frågan om människans värde konkret. Omsorgen om henne, familjens flykthistoria och samtidens krig för mig till frågan om vilka liv vi erkänner som värdefulla – och vilka förluster vi förmår sörja.

Av Mira Horovitz

Vi lever otvivelaktigt i en skakig och orolig tid. Vi stretar vidare i våra liv medan samtiden kan framstå som fragmentarisk och polariserad. Tempot är ofta högt och olika världsbilder krockar med varandra. Det är också starkt oroväckande att auktoritära tendenser vinner alltmer gillande i samhället och på den globala arenan. Som om inte det vore nog, pågår krig och hotar människors existens på olika håll i världen. Det väcker frågan om hur vi förhåller oss till tiden och vad vi gör av den, liksom vad mänskligt liv och värde egentligen har för betydelse – och hur detta förmodade värde kan förstås och artikuleras. Dessa tankegångar förstärktes för mig då min mamma befann sig i livets slutskede.

Fortsätt läsa ”Sörjbara liv och värdighet vid livets slut”

Barns rätt till kultur och det substantiella medborgarskapet i en orolig samtid 


Barns rätt till kultur är inte en guldkant, utan en demokratisk grundfråga. I en orolig samtid handlar den om barns möjlighet att skapa mening, göra sina röster hörda och bli erkända som fullvärdiga medborgare här och nu. Barns rätt till kultur är avgörande för att stödja dessa processer. Något som till exempel Clowner utan gränser strävar efter att förverkliga.

Av Mira Horovitz

I mitten av mars var jag, som medlem i barn- och ungdomsscenen Unga Klaras vänner, inbjuden till utdelningen av det nyinstiftade Suzanne Osten-priset i Unga Klaras lokaler. Den första pristagaren blev Clowner utan gränser, som belönades för sina betydande insatser för barn i krigsdrabbade och utsatta områden runt om i världen. En av clownerna höll ett starkt tacktal där han betonade kulturens bärande kraft för barn. Han berättade om barn till prostituerade kvinnor i Indien som av vana brukade gömma sig under sina mammors sängar medan de tog emot kunder. I mötet med Clowner utan gränser förändrades deras liv märkbart.

Fortsätt läsa ”Barns rätt till kultur och det substantiella medborgarskapet i en orolig samtid ”

Barn i kulturen – om värdet av skapande, etik och utbildning sett genom Suzanne Osten, Martha Nussbaum, bell hooks och Elisabeth Young-Bruehl

Av Mira Horovitz

Barn och unga växer idag upp i en orolig samtid. Många vittnar om psykisk ohälsa och bristande framtidstro. På flera håll i världen nedmonteras demokratin vilket också innebär att kulturlivet och vilket slags kultur medborgarna får tillgång till påverkas. Hur unga människors förmågor kan väckas och hur barn och unga blir delaktiga och får inflytande i samhälls- och kulturlivet är en av vår tids stora frågor. Mira Horovitz ger exempel på några kulturarbetare och författare och redogör för deras syn på hur unga tankar kan ta form, börja växa och få vingar.

Fortsätt läsa ”Barn i kulturen – om värdet av skapande, etik och utbildning sett genom Suzanne Osten, Martha Nussbaum, bell hooks och Elisabeth Young-Bruehl”

Kärlekens irrgångar – en betraktelse över samtidssynen på sexualitet och relationer

Frågan vad en kvinna är, hennes roll i samhället och hur kärlekslivet kan formas har sysselsatt många tänkare genom tiderna. Även kvinnans sexualitet och möjligheten att uppnå sexuell agens har varit och är ett återkommande ämne i litteratur, akademiska texter och i kultur- och samhällsdebatten. Men frågan behöver utvecklas och vidgas ytterligare. Så låt oss börja från grunden.

Av Mira Horovitz

Vad är en kvinna? Hur blir hon mänsklig och därmed mångfacetterad just därför att hon framställs som sådan genom filmproduktion, i media, skönlitteratur och andra texter och berättelser som gör anspråk på att förmedla något om mänskligt liv och sex- och kärleksrelationer?

Fortsätt läsa ”Kärlekens irrgångar – en betraktelse över samtidssynen på sexualitet och relationer”