Sam Carlquist återkommer till Critical Points avdelning Nyskrivet med en dikt om fångenskap, begär, skam och minnets förvandlande kraft – en hommage till Jean Genet. Läs också Carlquists tidigare dikter De fyra hästarna och Sommarhuset, samt intervjun med honom.
Av Sam Carlquist
CELL 2 -758
Dörrarna i sömn;
männen nyckeltyngda.
Röster dämpade av natt.
Den monotona visslingen på inandning;
instrumentklangen från nyckelknippan.
Vaktens söndagssteg mot korridorens slut.
Ljuset släckt – ögon passerar självmordsgluggen.
Ensamdoften;
smaken av mig själv i mörker.
Den förnekade förnekar världen.
Mörkret tänds – ett kröningsljus som visar
den upphöjde i cell av marmor.