Hur kan filosofin göra oss mer uppmärksamma på det vi säger, erfar och lever? Från Moore och Russell till Wittgenstein och Husserl följer jag några av 1900-talets tankesteg. Vägen går vidare genom Heidegger och Merleau-Ponty till de Beauvoir och Toril Moi – och till frågan om vad som går förlorat när människan delas upp i alltför prydliga kategorier.
Fortsätt läsa ”Språk och levd erfarenhet i modern filosofi”Romanen som tankerum
Från fransk introspektion till svensk samhällsblick, via engelskspråkiga och spanskspråkiga romaner, söker jag efter litteraturens sätt att tänka. Med 2026 som utgångspunkt framträder både släktskap och dissonanser – och en fråga om vad den svenska offentligheten faktiskt låter oss se.
Fortsätt läsa ”Romanen som tankerum”Klimatfrågan en gång för alla: vad forskningen faktiskt visar
Klimatförändringarna diskuteras ofta som om forskningen vore osäker eller splittrad. Men flera oberoende kunskapskällor pekar åt samma håll: den globala uppvärmningen är verklig, accelererande och huvudsakligen orsakad av människans utsläpp av växthusgaser.
MERLÄSNING: Läs också Soly Erlandssons långessä Ekosystem i kris – Vem tar ansvar för vår framtid och kan balansen återupprättas?
Vad säger klimatforskningen?
Tre stora, oberoende kunskapskällor visar samma sak:
• 97–99 procent av klimatforskarna är överens om att uppvärmningen är antropogen, det vill säga orsakad av människan.
• Direkta mätningar – med termometrar och satelliter samt av havstemperaturer – visar en tydlig och accelererande uppvärmning.
• Paleoklimatdata från iskärnor, sediment och trädringar visar att dagens förändring är snabbare och större än de naturliga variationer vi känner till.
Det finns alltså ingen alternativ, sammanhängande vetenskaplig teori som förklarar den observerade uppvärmningen bättre än människans utsläpp.
Fortsätt läsa ”Klimatfrågan en gång för alla: vad forskningen faktiskt visar”