Samlade fågelobservationer i en trädgård

Från köksfönstret och trädgården på Orust följer Soly Erlandsson fåglarnas vardag genom årstiderna. Mötena väcker tankar om nyfikenhet, revir, spegelbilder och människans plats bland andra arter.

Av Soly Erlandsson

Texten här tillägnas Andreas Engström, min bortgångne vän, och en av initiativtagarna till kulturtidskriften Critical Point. Fram till den 1 maj 2026 bidrog han även som redaktör för tidskriften. Andreas stora engagemang och djupgående kunskap inom musik, konst, ja allt det som vi menar med kultur har sporrat mig att skriva om ämnen som berör mig på ett djupare plan.

När jag ser ut genom fönstret vid halvniotiden en morgon i mars har eken fått besök av en Nötväcka, en Talgoxe och en Blåmes. Även skogsmusen vågar sig fram, innan den snabbt försvinner in mellan några hål i stengärdsgården. Nötväckor, Talgoxar, Blåmesar och Grönfinkar är trogna gäster kring fågelmaten i den stora eken intill huset vid den här tiden på året. I mars när vintersäsongen ännu inte helt övergått i vår, är de övervintrande fåglarnas behov av mat fortsatt stort. Men det är fler arter som gärna förser sig av maten som serveras i eken. I början av april har ekorrarna hittat hit. De har upptäckt att det går att komma åt godsakerna genom att klättra upp i trädet och därifrån ta ett skutt fram till målet, där de sedan hänger med framfötterna runt mataren med talgbollar och den långa svansen stående rakt upp i luften. En av dem har en typiskt rödbrun färg, den andra är mer grå, så som jag minns färgen på amerikanska ekorrar. Den grå verkar både orädd och nyfiken. Ekorrarna hälsar ofta på under våren, och de är förstås lika välkomna som alla andra besökare med förbehållet, att de lämnar ägg och fågelungar i fred.

Fortsätt läsa ”Samlade fågelobservationer i en trädgård”

Fågelsång Sverige runt

Här kommer några smakprov från våra underbara besök bland fåglarna i skogen, vid havet och på fjället.

Av Eva Hildursmark (text) & Mickael Fredblad (foto)

Flatruet. Det är mitt i natten. Vi ligger på rygg i krypljungen på kalfjället, just nu varken regn eller blåst. Humlan är fortfarande vaken och surrar omkring bland blommorna. Bråttom, bråttom! Sommaren är så kort här på fjället.

Fortsätt läsa ”Fågelsång Sverige runt”

Marcyś – den lilla kaninen som fick Polen att hålla andan

En svårt misshandlad kanin i Kraków fick människor över hela Polen att följa kampen för hans liv. Sonia Engström skriver om Marcyś, om hoppet och sorgen – och om ett djuröde som väckt debatt om djurskyddet i Polen.

Av Sonia Engström

Det var i februari i år som hela Kraków, ja, faktiskt hela Polen, med förskräckelse fick kännedom om en gruvlig upptäckt. I en park i centrala Kraków hittade några förbipasserande en liten kanin som var illa däran. Det stod klart för upphittarna att kaninen hade utsatts för misshandel och tortyr. De beslutade sig därför för att ta kaninen till djurskyddet, där man snart kunde konstatera att den lilla kaninen svävade mellan liv och död. Den hade fått sina öron avskurna. Den hade bränts och fått flera sticksår över hela kroppen.

Fortsätt läsa ”Marcyś – den lilla kaninen som fick Polen att hålla andan”

Klimatfrågan en gång för alla: vad forskningen faktiskt visar

Klimatförändringarna diskuteras ofta som om forskningen vore osäker eller splittrad. Men flera oberoende kunskapskällor pekar åt samma håll: den globala uppvärmningen är verklig, accelererande och huvudsakligen orsakad av människans utsläpp av växthusgaser.

Av Carsten Palmer Schale

MERLÄSNING: Läs också Soly Erlandssons långessä Ekosystem i kris – Vem tar ansvar för vår framtid och kan balansen återupprättas?

Vad säger klimatforskningen?

Tre stora, oberoende kunskapskällor visar samma sak:

• 97–99 procent av klimatforskarna är överens om att uppvärmningen är antropogen, det vill säga orsakad av människan.

• Direkta mätningar – med termometrar och satelliter samt av havstemperaturer – visar en tydlig och accelererande uppvärmning.

• Paleoklimatdata från iskärnor, sediment och trädringar visar att dagens förändring är snabbare och större än de naturliga variationer vi känner till.

Det finns alltså ingen alternativ, sammanhängande vetenskaplig teori som förklarar den observerade uppvärmningen bättre än människans utsläpp.

Fortsätt läsa ”Klimatfrågan en gång för alla: vad forskningen faktiskt visar”

Ecosystems in crisis – Who takes responsibility for our future, and can the balance be restored?

How do our choices and political decisions affect the balance of nature? What does sustainable development mean in practice – and are we prepared to make the choices and sacrifices required to save our planet? Soly Erlandsson discusses our contemporary relationship to the environment, drawing on Georg Henrik von Wright’s eco-philosophy.

By Soly Erlandsson

Humans’ role in nature is pale and not at all prominent. Surely it is meant that we should, to some extent, merge with our origins? In ourselves, we are not strong. Therefore, we take our strength from the surrounding elements – a kind of human chlorophyll, which gives us colour and nourishment (Foto: privat. Text: Soly Erlandsson, 1973).
Fortsätt läsa ”Ecosystems in crisis – Who takes responsibility for our future, and can the balance be restored?”

Ekosystem i kris – Vem tar ansvar för vår framtid och kan balansen återupprättas?

Hur påverkar våra val och politiska beslut naturens balans? Vad innebär hållbar utveckling i praktiken – och är vi beredda att göra de val och uppoffringar som krävs för att rädda vår planet? Soly Erlandsson diskuterar med avstamp i Georg Henrik von Wrights ekofilosofi vår tids förhållande till miljön.

Av Soly Erlandsson

Människans roll i naturen, blek och inte alls framträdande. Visst är det väl meningen, att vi till en del ska smälta samman med vårt ursprung? I oss själva är vi inte starka. Därför tar vi vår styrka från omgivande element – ett slags mänskligt klorofyll, som ger oss färg och näring. Foto: privat. Text: Soly Erlandsson, 1973
Fortsätt läsa ”Ekosystem i kris – Vem tar ansvar för vår framtid och kan balansen återupprättas?”

Är sten som medium budskapet? Kan en alternativ modernitet sammanföra hållbarhet och skönhet?

Stenen är i sig ett medium för sin tillkomsthistoria och sitt kemiska innehåll. Hur kan då sten genom bearbetning också bli ett meningsbärande element?  Genom sin hårdhet och styrka kan sten skulpteras till ett medium för att kanalisera eller förkroppsliga en civilisations värderingar.

Av Simon Carlfjord

Konstakademin Stockholm från ”Stenen i Tiden”, Riksantikvarieämbetet

Greker och egyptier använde inte sten enbart som dekoration; deras religiösa kulturer strävade efter att manifestera någonting i relation till gudarna och döden. Kan vi använda sten som medium för kulturella värden än idag? Hur skulle detta ta sig uttryck? Jag menar att en sådan arkitektur är möjlig, och att striden kanske inte står mellan postmodernitet och klassiska ideal, utan om att försöka formulera en alternativ modernitet som sammanför både hållbarhet och skönhet.

Fortsätt läsa ”Är sten som medium budskapet? Kan en alternativ modernitet sammanföra hållbarhet och skönhet?”