Flöjtmusik och förebilder på Vita käppens dag

När Eva Nilsson och Jing Wu spelar tillsammans möts musik från olika delar av världen. På Vita käppens dag berättar de också om vägarna till musiken, om hinder i yrkeslivet och om betydelsen av förebilder. Sara Shamloo Ekblad lyssnar till en konsert på Södermalm.

Av Sara Shamloo Ekblad

Den 15 oktober infaller den internationella Vita käppens dag. I USA instiftades dagen 1964, då president Lyndon B. Johnson proklamerade den 15 oktober som White Cane Safety Day.

I år uppmärksammades Vita käppens dag bland annat genom en flöjtkonsert i Synskadades Riksförbund Stockholms stads lokaler på Södermalm i Stockholm.

Medan åhörarna smuttade på kaffe och te och åt hembakade kärleksmums lyssnade de till en timmes konsert med blockflöjtisten Eva Nilsson och tvärflöjtisten Jing Wu. Repertoaren sträckte sig från den svenska Värmlandsvisan via en irländsk folkmelodi till den välkända kinesiska sången Månen representerar mitt hjärta (月亮代表我的心).

Tvärflöjtisten Jing Wu (t.v.) och blockflöjtisten Eva Nilsson (t.h.) varvade föredrag med ljuv musik. Foto: Öyvind Vågen

Två vägar till flöjten

Innan konserten presenterade Eva och Jing kort sina instrument: en soprantvärflöjt och två blockflöjter, en sopran och en tenor.

Eva, som växte upp i Sverige, började i likhet med många andra barn spela blockflöjt i väntan på att få börja spela ett ”riktigt” instrument.

– Så jag spelar inte ett riktigt instrument! sa Eva och demonstrerade några toner på sina flöjter. Hon fäste sig snabbt vid blockflöjten, inte minst tack vare en lärare som såg hennes musikalitet och absoluta gehör.

– Jag fick börja spela barockmusik för blockflöjt, berättar Eva som även har tagit lektioner i tvärflöjt, men det är blockflöjten som är hennes huvudinstrument.

Jing Wu, som växte upp i Kina, testade flera blåsinstrument innan hon i tolvårsåldern fastnade för tvärflöjten.

– När jag var åtta år började jag spela kinesisk bambuflöjt. I Kina finns det instrumenttävlingar för barn. Jag vann förstapris i min hemprovins och tredjepris i en nationell tävling. Jag blev jätteglad och inspirerad, berättar Jing, som även spelat klarinett och trumpet.

– Vi hade en orkester på skolan och jag valde trumpet eftersom det var det blåsinstrument som lät mest, säger hon och skrattar.

”Jag valde trumpet eftersom det var det blåsinstrument som lät mest.”

När Eva och Jing börjar spela blir det alldeles tyst i lokalen. Fingrarna byter skickligt grepp, det går undan och Eva och Jing andas in i samma millisekund, som om de aldrig gjort annat än spelat ihop.

Mellan styckena berättar de om betydelsen av den vita käppen i sina egna liv, men också om minnen från möten med människor runtom i världen. Eva minns hur hon under en resa till Tanzania deltog i firandet av Vita käppens dag. Firandet innehöll bland annat sånger tillägnade den vita käppen.

Jing berättar om när hon var i USA och deltog i en manifestation i Baltimore där 3 000 personer skanderade slagord för den vita käppen.

Eva Nilsson och Jing Wu spelar den välkända kinesiska sången Månen representerar mitt hjärta (月亮代表我的心). Foto: Öyvind Vågen

Att fortsätta utvecklas

Efter gymnasiet ville Jing studera musik på högskola. Hon sökte in och gjorde ett godkänt antagningsprov. Men skolan meddelade att de inte hade möjlighet att ta emot henne eftersom de inte kunde erbjuda noter i punktskrift. Jing valde då att lämna Kina och flytta till Stockholm, där hon har studerat på Lilla Akademien, Birkagården och Kungl. Musikhögskolan.

Till skillnad från Jing har Eva spelat flöjt parallellt med studier i psykologi och arbete. Men 1996 hade hon kommit till en punkt då hon kände att hon behövde bestämma sig. Antingen skulle hon fortsätta spela eller så skulle hon sluta. Om hon skulle fortsätta behövde hon utveckla sitt spel och sin förmåga att tolka musiken.

Eva valde att fortsätta. Vid sidan av sin heltidsanställning började hon ta lektioner och uppträda i kyrkor. I dag är hon en avancerad amatör med blockflöjten som sitt stora fritidsintresse.

– Det var mycket lättare att få spelningar när jag bodde i Örebro. I Stockholm måste man vara proffs, berättar Eva Nilsson, som numera är bosatt i Stockholm. Tillsammans med en annan musiker som bland annat spelar cambalo, piano och orgel framför hon regelbundet klassisk musik vid andakter för hemlösa i S:t Pauls kyrka på Södermalm. Hon är även med i en folkmusikgrupp som spelar engelsk och fransk folkmusik. Varannan vecka repeterar gruppen och en gång i månaden uppträder de på Folkmusikhuset Skeppis.

– Det mesta jag gör är ideellt. Jag spelar inte för pengarna. Jag gillar att utmana mig och att utvecklas som flöjtist. Att spela med Jing är väldigt utmanande!

”Jag gillar att utmana mig och att utvecklas som flöjtist.”

Drömmen om en orkester

Jing drömde länge om att spela med en orkester. År 2016 fick hon tack vare en ny teknik möjlighet att spela med Kungliga Filharmonikerna. SVT sände dokumentären Wu Jings omöjliga dröm om Jing och projektet.

I dag pendlar Jing mellan Sverige och Kina, där hon regelbundet bokas in för konserter. Som flöjtsolist spelar hon helst glad musik. Wolfgang Amadeus Mozart är en favorit.

– Det var väldigt utmanande att spela med en orkester. Det var svårt eftersom jag inte kan läsa noter samtidigt som jag spelar, utan jag måste lära mig allt innantill.

Jing menar att det är svårare för en musiker med synnedsättning än för en utan.

– Förutom att man måste kunna styckena innantill är det svårt att åka runt och komma till nya lokaler hela tiden. Om jag inte hittar behöver jag fråga någon. Det är stressande och tar energi, säger Jing Wu.

För Eva har hennes absoluta gehör varit till glädje. När hon ska lära sig ett nytt stycke börjar hon med att göra en mp3-fil av notern så att hon sedan kan lyssna på det. Jing läser punktskriftsnoter men enklare stycken tar hon ut på gehör.

Varken Eva eller Jing känner till någon fastanställd orkestermusiker med synnedsättning.

– Jag tror att det är jätteviktigt att ha förebilder. Personer som man ser upp till, säger Eva. Jing instämmer och berättar att hon har förstått att många med synnedsättning har henne som förebild.

– Jag har flyttat utomlands och jag har studerat på integrerade skolor och så har jag visat att det går att försörja sig som frilansande musiker.

”Jag tror att det är jätteviktigt att ha förebilder.”

Efter konserten strömmar publiken fram för att tacka Eva och Jing. På frågan om nästa konsert berättar de att de i dagsläget inte har någon inbokad, men att de är öppna för bokningar, både i Stockholm och i andra städer. Kanske kommer de att åka till Kina ihop och spela.

Den som vill boka Jing Wu som solflöjtist kan du mejla till wujingflute@outlook.com och den som vill boka Eva och Jing tillsammans kan kontakta Eva Nilsson evni58@outlook.com eller ringa 070-32 51 443.

Sara Shamloo Ekblad

Sara Shamloo Ekblad

Sara Shamloo Ekblad är författare, etnolog och redaktör för Critical Point. Hon medverkar regelbundet med reportage i tidningen Perspektiv. Läs fler artiklar av Sara Shamloo Ekblad här!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *