Nelly Sachs – sextio år efter Nobelpriset

I morgon tillkännages årets Nobelpris i litteratur. Sara Shamloo Ekblad återvänder till Nelly Sachs, som fick priset för sextio år sedan – och till ett författarskap präglat av flykt, sorg och förvandling.

Av Sara Shamloo Ekblad

Klockan 13.00 i morgon, den 8 oktober, kommer Svenska Akademien att tillkännage vem som tilldelas Nobelpriset i litteratur 2026. För sextio år sedan fick poeten Nelly Sachs världens mest prestigefyllda litteraturpris, som hon delade med Shmuel Yosef Agnon.

Med Selma Lagerlöf i bagaget

Nelly Sachs föddes 1891 i Schöneberg, i dagens Berlin. Hon växte upp som barn till Margarete och William Sachs i ett välbärgat, högborgerligt och sekulariserat judiskt hem. Den unga Nelly skrev alltifrån sagor till kärleksdikter. År 1921 debuterade hon med Legenden und Erzählungen, en samling legender och berättelser.

En viktig inspirationskälla var Selma Lagerlöfs Gösta Berlings saga. Sachs hade burit med sig boken sedan tonåren, då hon fick den i födelsedagspresent i tysk översättning. När hon 1940 tillsammans med sin mamma flydde till Sverige var det med Gösta Berlings saga i väskan. Det var i maj månad. Mor och dotter lämnade Berlin med flyg.

Nelly Sachs och Samuel Agnon tillsammans inför Nobelfestligheterna 1966.
Nelly Sachs och Samuel Agnon inför Nobelfestligheterna i Stockholm den 10 december 1966. Foto: okänd fotograf, via Wikimedia Commons. Public domain i Sverige enligt bildkällan.

”När hon 1940 tillsammans med sin mamma flydde till Sverige var det med Gösta Berlings saga i väskan.”

Redan innan flykten från Nazityskland brevväxlade Nelly Sachs med Selma Lagerlöf. För att få komma till Sverige behövde mor och dotter Sachs kunna intyga att deras uppehälle var tryggat. Lagerlöf och prins Eugen bidrog till att de fick en fristad. Tyvärr hann Nelly Sachs och Selma Lagerlöf aldrig träffas – den 16 mars 1940 dog Lagerlöf, bara ett par månader innan Sachs kom till Sverige.

Ett nytt poetiskt språk

Väl i Sverige lärde Nelly Sachs känna flera svenska författare, bland annat Erik Lindegren och Gunnar Ekelöf. Efter flytten till Stockholm dröjde det flera år innan hon skrev något sammanhängande. År 1947 publicerades In den Wohnungen des Todes. Diktsamlingen finns också på svenska med titeln I dödens boningar, i tolkning av Margaretha Holmqvist.

I sin modernistiska lyrik och dramatik skildrar Sachs den judiska erfarenheten. Hon skriver om skräck. Utfrysning. Trakasserier. Hat. Förintelsen. Död. Sorg. Sachs skildrar svåra upplevelser, inte minst ångest.

Nelly Sachs tolkade även svenskspråkiga poeter till tyska, bland andra Edith Södergran, Karin Boye och Dan Andersson.

Nobelpriset på födelsedagen

På sin 75-årsdag, den 10 december 1966, mottog Sachs Nobelpriset i litteratur. Prismotiveringen lyder på engelska:

”for her outstanding lyrical and dramatic writing, which interprets Israel’s destiny with touching strength”

Svenska Akademiens ständige sekreterare Anders Österling sade i presentationstalet vid prisutdelningen:

”Nelly Sachs’s writing is today the most intense artistic expression of the reaction of the Jewish spirit to suffering, and thus it can indeed be said to fulfill the humane purpose underlying Alfred Nobel’s will.”

Läs, lyssna och besök hennes rum

Den som vill läsa mer av och om Nelly Sachs kan söka sig till Svenskt översättarlexikon på Litteraturbanken, som ger bibliografiska ingångar till hennes verk i svensk översättning, bland annat av Gunnar Ekelöf och Erik Lindegren. För läsning och lyssning på tyska finns ett urval dikter hos Deutsche Lyrik. LiederNet förtecknar tonsatta texter med titlar och förstarader, bland annat ur Glühende Rätsel, In den Wohnungen des Todes och Sternverdunkelung, även om alla dikttexter inte är tillgängliga där. Den som vill fördjupa sig kan också läsa om Suche nach Lebenden på Planet Lyrik eller ta del av en analys av ”Ihr Zuschauenden” på Antikörperchen. I Kungliga bibliotekets arkivförteckning Arken finns dessutom samlingen Dikter av Nelly Sachs, med manuskript och maskinskrivna dikter, bland annat tidiga dikter från tiden före 1939.

Förutom Sachs egna böcker har det genom åren publicerats en mängd böcker om hennes författarskap. Ett exempel är Aris Fioretos Flykt och förvandling. Nelly Sachs, författare, Berlin/Stockholm – en bildbiografi. Ett annat är Bokstäverna jag färdas i – en antologi om Nelly Sachs, med litteraturforskaren Anders Olsson som redaktör. Ett tredje är vännen och författaren Olof Lagercrantz. Den pågående skapelsen – en studie i Nelly Sachs diktning.

Nelly Sachs avled i cancer 1970 i Stockholm.

Nelly Sachs park på Kungsholmen, med snö på marken och träd framför bostadshusen.
Nelly Sachs park på Kungsholmen i Stockholm, 2012. Foto: Holger Ellgaard, via Wikimedia Commons, CC BY-SA 3.0. Bilden är oförändrad.

I P1-dokumentären Nelly Sachs: Natten och Nobelpriset skildrar kulturjournalisten Katarina Wikars Sachs liv och verk. På Kungliga bibliotekets webbplats går det också att besöka Nelly Sachs-rummet digitalt.

Och framför allt, läs Nelly Sachs!

Sara Shamloo Ekblad

Sara Shamloo Ekblad är författare, etnolog och redaktör för Critical Point. Hon medverkar regelbundet med reportage i tidningen Perspektiv.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *