Kategori: Huvudämne – Historia och minne

Publicerat

Lasse Holmqvist och rapsoderna – berättelsen om muntlig tradition i tidig television

Av Petra Werner

Teve har ibland beskrivits som ett flyktigt medium, där en person kan vara vida berömd den ena dagen och helt bortglömd den andra. Teve kan onekligen peka på hur kort minnet är, och hur något kan framstå som daterat bara ett decennium senare. Lasse Holmqvist är ett exempel på en tevepersonlighet som under sin verksamma tid var en av Sveriges mest välkända människor, men som idag torde vara helt bortglömd av alla som är under femtio år. Det är inte säkert att alla över femtio heller har någon tydlig bild av honom, åtminstone inte av hans omfattande programproduktion. De flesta brukar på sin höjd kunna nämna Här är ditt liv om man frågar om Holmqvist, och den teveserien gjordes på åttiotalet. Som så ofta när det gäller tidig svensk television har en hel ymnighet av information och produktion fallit i ohjälplig glömska. Föreliggande text är ett försök att bringa liv i något av detta.

Fortsätt läsa ”Lasse Holmqvist och rapsoderna – berättelsen om muntlig tradition i tidig television”
Publicerat

Is it possible to move on after the Holocaust? A psychological perspective on the ongoing disaster in Gaza.

By Soly Erlandsson

Soly Erlandsson, Untitled, 1983. Chalk on watercolour canvas. Inspired by the author’s
Involvement in Amnesty. 

“Why can we never stop worrying about Nazism?” That question begins Birgitta Almgren’s highly readable book about Sweden and Nazi Germany: The Dream of North. Nazi infiltration 1933–1945 (Carlssons, 2005). Her question is justified and relevant to me, since Nazi Germany’s crimes against the Jews of Europe have never left me unmoved, despite the years that have passed. On my bookshelf are rows of books about the Second World War, about Hitler’s grandiose ideas of a thousand-year empire, about how people who were considered inferior and did not belong to the Aryan race were forcibly transferred to concentration and labour camps in Germany and occupied Austria, France and Poland. Despite reading detailed, expert and deeply shocking accounts of Nazi Germany, and the unforgivably cruel treatment of European Jews, I have never been able to fully understand how this could continue – in full view, in front of an open curtain – for so many years. 

Fortsätt läsa ”Is it possible to move on after the Holocaust? A psychological perspective on the ongoing disaster in Gaza.”
Publicerat

En rova i kokboken –  borsjtjens spridning i söderled och österled

Tänk dig en trång buss i Kyjivs utkanter någon gång i början på detta sekel. Mot bussens fönsterrutor strömmar små isiga droppar av något som förefaller vara ett mellanting mellan regn, is och snö. Dropparna, eller vad det nu kan vara, gör det svårt att fokusera på det som finns utanför rutan. Husen, människorna och bilarna har förvandlats till suddiga fysionomier som planlöst flyter in och ut ur varandra.

Av Sonia Engström

Illustration: Gustav Söderström
Fortsätt läsa ”En rova i kokboken –  borsjtjens spridning i söderled och österled”
Publicerat

Sörmlandsdräktens renässans – hur ett hantverk förnyas

Sverige har en rik dräkttradition där varje tygstycke och broderi berättar en historia om hembygd, gemenskap och skaparglädje. Framför allt på senare år har de historiska dräkterna plockats upp av folkdansare och kreativa dräktskapare som återuppväckt gamla och skapat nya traditioner och fört ut dem i världen.

Av Maud Häger

                 Vykort med oss dräktskapare utanför Smedsbyget i Nykvarn. Foto: privat

Fram till och med förra sekelskiftet talade man om folkdräkter. Parallellt med det ökade intresset för svensk folkmusik årtiondena efter andra världskriget skapades nu många nya dräkter sprungna ur olika traditioner. Dräkter som skapats senare, närmare vår egen tid, kallas för hembygdsdräkter. Man ville värna sin hembygd. Särskilt i Dalarna var det förnyade intresset stort och man tog fram dräkter och dräktdelar för olika tillfällen som sommar och vinter, vardag och helgdag, bröllop och begravning.

Fortsätt läsa ”Sörmlandsdräktens renässans – hur ett hantverk förnyas”
Publicerat

Eli Getreus Dagbok del V – julen 1938

Av Eli Friedrich Getreu (1920–2005)

Översättning från tyska av Öyvind Vågen

Det är här den femte delen i den serie med utdrag vi publicerar ur Eli Getreus dagbok och här får vi följa med när dagboksförfattaren som nyanländ jordbruksmedarbetare för första gången firar jul på en dansk bondgård. Eli var Öyvind Vågens morfar och föddes på väg till Wien 1920 som son till judiska föräldrar som invandrat dit från dåvarande Galizien (i dagens sydöstra Polen och västra Ukraina) och kom att engagera sig i en judisk ungdomsrörelse som syftade till att utbilda sig till jordbrukare och sedan flytta till Israel – Eretz – för att odla upp det heliga landet. De två första delarna – som skildrar Kristallnatten/Novemberpogromerna respektive en tågresa genom Tyskland och Danmark precis innan krigsutbrottet – går att läsa här och här. Den tredje delen som skildrar hur han strax före andra världskrigets utbrott reser från Danmark, där han arbetade som dräng för att lära sig jordbruk hos en jysk bonde, till England för att hälsa på sina föräldrar som flytt dit undan judeförföljelserna i det av Tyskland annekterade Österrike finns att läsa här. Den fjärde delen som skildrar själva arbetet på gården i Danmark går att läsa här. Hela dagboken finns att läsa (i faksimil på tyska) på Förintelsemuseets hemsida där finns också ett album med foton som han tog under tiden han skrev dagboken. BBC gjorde nyligen ett inslag om Englandsvistelsen som står att finna till exempel här.

Fortsätt läsa ”Eli Getreus Dagbok del V – julen 1938”
Publicerat

Den svenska psalmboken – en kort historik

Musik är en central del av gudstjänsten. De som besökt en gudstjänst känner igen psalmboken som ligger i flera exemplar vid alla kyrkbänkar. Med start i detta nummer av Critical Point kommer vi att i en serie artiklar fördjupa oss i psalmens värld.

Av Sara Shamloo Ekblad

Den svenska psalmboken, antagen av 1986 års kyrkomöte.

Den svenska psalmboken är Svenska kyrkans psalmbok. Genom historien har det funnits hela fem psalmböcker, fyra officiella och den så kallade inofficiella Uppsalapsalmboken eller Then Swenska Psalmboken, samt andra små wanligha Handböker från 1645. Den första officiella psalmboken utkom 1695 och den andra år 1819. Den nuvarande versionen gavs ut 1986 och är en reviderad version av den tredje officiella psalmboken från 1937. 2003 utkom Den svenska psalmboken även i finsk översättning.

Fortsätt läsa ”Den svenska psalmboken – en kort historik”
Publicerat

Folkbildning och kulturhistoria eller patriarkaliskt och konservativt? – de bortglömda svenska barnprogrammens tidiga historia

Av Petra Werner

När man frågar människor vad de minns av tidiga svenska barnprogram svarar de ofta Andy Pandy, Anita och Televinken och Humle och Dumle. Det är kanske inte så konstigt då de alla är särpräglade karaktärer som regelbundet återkom i tablån. Men det är heller inte helt fel att minnas just dessa tre programserier, då de faktiskt ingår i de allra första barninriktade produktionerna, även om den förstnämnda inte är svenskproducerad. De första svenska programmen med inriktning för barn har i likhet med Andy Pandy just dockor som huvudpersoner, som till exempel Felindaskolan (1957), och så en variant av denna programform, Anita och Televinken som startar 1964 och fortsätter långt in på sjuttiotalet. Även om Humle och Dumle i Kapten Bäckdahl, visad från 1958, egentligen är upp- och nedvända mänskliga ansikten med målade hakor, får de räknas in i denna grupp då de påminner mer om dockor än människor.

Fortsätt läsa ”Folkbildning och kulturhistoria eller patriarkaliskt och konservativt? – de bortglömda svenska barnprogrammens tidiga historia”
Publicerat

Eli Getreus Dagbok del IV – Danmark 8–29 januari 1939

Av Eli Friedrich Getreu (1920–2005)

Det här är den fjärde delen i den serie med utdrag vi publicerar ur Eli Getreus dagbok. Eli var Öyvind Vågens morfar och föddes på väg till Wien 1920 som son till judiska föräldrar som invandrat dit från dåvarande Galizien (i dagens sydöstra Polen och västra Ukraina) och kom att engagera sig i en judisk ungdomsrörelse som syftade till att utbilda sig till jordbrukare och sedan flytta till Israel – Eretz – för att odla upp det heliga landet. De två första delarna – som skildrar Kristallnatten/Novemberpogromerna respektive en tågresa genom Tyskland och Danmark precis innan krigsutbrottet – går att läsa här och här. Den tredje delen som skildrar hur han strax före andra världskrigets utbrott reser från Danmark, där han arbetade som dräng för att lära sig jordbruk hos en jysk bonde, till England för att hälsa på sina föräldrar som flytt dit undan judeförföljelserna i det av Tyskland annekterade Österrike finns att läsa här. Hela dagboken finns att läsa (i faksimil på tyska) på Förintelsemuseets hemsida där finns också ett album med foton som han tog under tiden han skrev dagboken. BBC gjorde nyligen ett inslag om Englandsvistelsen som står att finna till exempel här.

Fortsätt läsa ”Eli Getreus Dagbok del IV – Danmark 8–29 januari 1939”
Publicerat

Stygnen som håller ihop nationen –  vysjyvankan, folkdräkten som protest mot Moskva

Av Sonia Engström

Den tredje torsdagen i maj varje år fylls mitt flöde på Facebook och Instagram med leende vänner, som en efter en visar upp sina skjortor och blusar med ukrainsk brodyrglädje. En brodyr som utgör det omisskännliga kännetecknet för de ukrainska vysjyvankorna. Det är praktiskt taget omöjligt att bestämma från när de härrör, ty de är av anrik börd. Vissa forskare vill till och med mena att vysjyvankorna kan härledas till skyternas tid. Denna folkgrupp omnämndes för första gången på 700-talet före Kristus, och de framlevde sina liv på ett vidsträckt område, från Kaspiska havet via den ukrainska stäppen och hela vägen till Karpaterna i dagens östra Polen. Men det finns inte några handfasta bevis på att de första vysjyvankorna verkligen tillkom under skyternas tid, och de är också oklart om man då behärskade konsten att brodera avancerade mönster.

Av Razsvit, Kiev, Ukraine – Vykort tryckt 1916, Public Domain, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=3208880
Fortsätt läsa ”Stygnen som håller ihop nationen –  vysjyvankan, folkdräkten som protest mot Moskva”
Publicerat

Eli Getreus Dagbok del III – England 12 maj till 5 juni 1939

Av Eli Friedrich Getreu (1920–2005)

Det är här den tredje delen i de serie med utdrag vi publicerar ur Eli Getreus dagbok och skildrar hur han strax före andra världskrigets utbrott reser från Danmark där han arbetade som dräng för att lära sig jordbruk hos en jysk bonde till England för att hälsa på sina föräldrar som flytt ditt undan judeförföljelserna i det av Tyskland annekterade Österrike. Eli var Øyvind Vågens morfar och föddes på väg till Wien 1920 som son till judiska föräldrar som invandrat dit från dåvarande Galizien (nuvarande västra Polen/östra Ukraina) och kom att engagera sig i en judisk ungdomsrörelse som syftade till att utbilda sig till jordbrukare ochs sedan flytta till Israel – Eretz – för att odla upp det heliga landet. De två tidigare delarna – som skildrar Kristallnatten/Novemberprogromerna respektive en tågresa genom Tyskland och Danmark precis innan krigsutbrottet – går att läsa här och här. Hela dagboken finns att läsa (i faksimil på tyska) på Förintelsemuseets hemsida (länk) där finns också ett album med foton som han tog under tiden han skrev dagboken (här). BBC gjorde nyligen ett inslag om Englandsvistelsen som står att finna till exempel här.

Eli och han syster Tirsa som barn. Foto: privat.
Fortsätt läsa ”Eli Getreus Dagbok del III – England 12 maj till 5 juni 1939”
Publicerat

Tåg genom Tyskland precis innan kriget bryter ut

Av Eli Friedrich Getreu (1920–2005)

Efter förra numrets ögonblicksskildring av kristallnattens tilldragelser fortsätter resan genom ett fientligt Tyskland på väg till Danmark och den hägrande utbildningen till jordbrukare för att sedan kunna fortsätta till Palestina och odla upp det heliga landet.

Eli Getreu (1920–2005) föddes i en judisk familj och växte upp i Wien där han engagerade sig i dåtidens judiska ungdomsrörelse som drömde om att utbilda sig till jordbrukare och åka till Eretz för att odla upp det heliga landet. Under ungdomsåren förde han dagbok, och vi publicerar nedan en översättning av anteckningarna från flykten till Danmark. Utdraget är del två i en längre artikelserie och hämtad ur ett pågående bokprojekt som bygger på dagboken. Den första delen publicerades i förra numret av Kokpunkten I Critical Point.

Söndagen den 11 december 1938

Flensburg ligger bakom mig, den tyska gränsen är passerad, nästa station ligger redan i Danmark. Vi susar genom landskapet, det är en klar, härlig vinternatt, en ljum vind blåser, himlen är ljusare på ett ställe, förmodligen på grund av ljusen från en stad. Med oss i kupén sitter en ung, flott danska vars hår fladdrar i vinden, hon ser väldigt sportig ut. Därefter kom vi till den danska gränsstationen Padborg, där allt sköts mycket raskt av unga, trevliga tjänstemän. Nu färdas vi redan i Danmark; jag står vid fönstret. I mörkret ser man ingenting, bara himmel; himlen smälter ihop med horisonten, överallt, himmel, stjärnor; det är en sådan ovanlig syn att jag blir riktigt högtidlig till mods. Jag lutar huvudet långt ut och insuper luften i fulla drag. Vilken skillnad det råder mellan staden, en konstgjord skapelse, och landet, naturen! Vilken gåva att få leva på landet, skapa, arbeta och se vad man åstadkommit. Det blir så bra, jag kan inte ens föreställa mig det. Det är inga tomma ord. Tvärtom: alltihop är alldeles för lite.

Fortsätt läsa ”Tåg genom Tyskland precis innan kriget bryter ut”
Publicerat

Att flanera genom tradition och modernitet – Ria Wägner, den första svenska tevekändisen

Av Petra Werner

Tillhör du dem som minns Ria Wägner? Då är du för det första troligen i övre medelåldern, och för det andra minns du henne kanske främst för den så kallade bakåtvinkningen, det vill säga hennes sätt att avsluta sina teveprogram genom en vinkning bakåt. Men vem var hon egentligen, vad för sorts teveprogram gjorde hon, och kan det finnas intresse för detta hos en yngre generation? I nedanstående text kommer jag att berätta närmare om henne, och närläser även några av inslagen i hennes program för att lyfta fram hennes speciella teve-estetik. Men först vill jag teckna en kort bakgrund när det gäller tidig svensk television.

Fortsätt läsa ”Att flanera genom tradition och modernitet – Ria Wägner, den första svenska tevekändisen”
Publicerat

Kristallnatten – en ögonblicksskildring från Wien

Av Eli Friedrich Getreu (1920–2005)

Översättning från tyska av Öyvind Vågen

Eli Getreu (1920–2005) föddes i en judisk familj och växte upp i Wien där han engagerade sig i dåtidens judiska ungdomsrörelse som drömde om att utbilda sig till jordbrukare och åka till Eretz för att odla upp det heliga landet. Under ungdomsåren förde han dagbok, och vi publicerar här en översättning av anteckningarna från den 10 november 1938, den så kallade kristallnatten som här skildras närmast i realtid. Utdraget är en del av en längre artikelserie och hämtad ur ett pågående bokprojekt som bygger på dagboken.

Familjen Getreu i Wien i slutet av 1920-talet. Foto: Privat.

Torsdagen den 10 november 1938

Intryck från en dag i Wien, Tyskland. Tidigt i morse, på väg till rådhuset, läste jag i tidningen att Ernst von Rath1, ambassadråd av första klassen, som hade skadats svårt av den 17-åriga juden Grynszpan i Paris, hade avlidit av sina skador. Jag gick till rådhuset för att ordna med mitt intyg om att inga hinder förelåg [Unbedenklichkeit] och lyssnade på vad människorna talade om och berättade; till exempel sade en herre: ”Idag klockan sju på morgonen kom officerare och soldater till mitt hem och förklarade att de hade i uppdrag att söka efter vapen. Och de var mycket vänliga och korrekta.” Ett par andra herrar sade att något liknande hade utspelat sig också hos dem, och så vidare.

Fortsätt läsa ”Kristallnatten – en ögonblicksskildring från Wien”
Publicerat

‘When The Last Letter Is Gone / The Last of The Demons Is Done’

Isaac Bashevis Singer (circa 1980), photo: Gotfryd Bernard

I. B. Singer’s short story ‘The Last Demon’ appears on the surface to be exactly what it says it is: a (very) short story about a demon that is the last of his kind dealing with the quandary concerning what demons should do and why there even should be demons when ‘man himself is a demon.’ In much the same vein, Adorno once deemed it ‘barbaric to write poetry after Auschwitz’—not impossible, as is often claimed, a reading later challenged or qualified. Primo Levi, in turn, said, ‘After Auschwitz, it is no longer possible to write poetry except about Auschwitz.’

Fortsätt läsa ”‘When The Last Letter Is Gone / The Last of The Demons Is Done’”
Publicerat

It “May Be Pointless or Even Criminal,” But They “Still Operate on Infants”

“Chronicle of a Single Day” is a text from the volume Voices from the Warsaw Ghetto (written in the Warsaw Ghetto in August 1941 and here read in the English translation) whose recurring themes are hunger and confinement. The text in question is undoubtedly the most literary in this volume; it refers openly to Thomas Mann’s The Magic Mountain and nods to many other literary texts; the ramblings and wanderings of both the body and the mind of the protagonist make one think of James Joyce’s Ulysses, where the main protagonist Leopold Bloom is not starving, but is all the same, in Episode Four of the book, obsessed with items of food, with kidneys and other offal, and carries them around with him; much in the same way as this text’s protagonist figuratively speaking carries with him, and during his walks is confronted with, those who are already dead and those who are not yet dead (which seems, despite some allusions to former and present societal divides, like the mention of the ricksha-carried chair of the Judenrat, to be the only two categories of people still left); the flesh that already is or soon shall become grass (Isaiah 40:6).

Fortsätt läsa ”It “May Be Pointless or Even Criminal,” But They “Still Operate on Infants””