Ansvarig utgivare: Öyvind Vågen; adress: Critical Point c/o Färgfabriken, Lövholmsvägen 12, 117 65 Stockholm.
Ett hem är mer än tak över huvudet, och personlig assistans är mer än en budgetpost. Emil Erdtman rapporterar från Freedom Drive i Bryssel, där Europas independent living-rörelse samlades för att kräva självbestämmande, tillgängliga bostäder och ett slut på segregationen.
Av Emil Erdtman
Fortsätt läsa ”Freedom Drive i Bryssel – rätten att bestämma över sitt eget liv”
Hur kunde längtan efter skönhet och frihet förvandlas till politisk dogmatism? Channa Bankier ser tillbaka på 1960-talets drömmar om Kina, på konsten och romantiken – och på de år då hon och andra unga förväxlade politik med estetik.
Texten publicerades ursprungligen i Dagens Nyheter den 27 maj 2008.
Av Channa Bankier
Man måste komma ihåg att vi var mycket unga
man måste också komma ihåg att vi var romantiker
man måste komma ihåg att vi var drömmare
man måste också komma ihåg att det tidiga 60-talet var en
drömmande tid
en öppen tid
vad som helst kunde hända
allt från utplåningen i atomvapenkatastrofen till den
absoluta hänförelsen i
fucking vadsomhelst
bara det kändes ordentligt
Krigsåren kastar fortfarande en lång skugga över Balkan. Trots att många år gått sedan krigen i Kroatien (1991–1995), Bosnien-Hercegovina (1992–1995) och Kosovo (1998–1999) finns såren kvar och den extrema nationalismen är utbredd. Det har blivit mycket tydligt hösten 2026.
Fortsätt läsa ”Krigets långa skugga över Balkan”
From the struggle for abortion rights in Italy to the campaign for a more united Europe, Emma Bonino treated freedom as a responsibility, not a settled achievement. A personal remembrance of a politician whose causes mattered more to her than their electoral rewards.
I remember Emma Bonino from Italian television long before I properly understood who she was.
Growing up in Italy in the 1990s, I would see this small, determined woman on screen with an unmistakable voice and presence. On television, so often dominated by entertainment, spectacle and frivolity, she stood out to me. She was serious without being solemn, stubborn without seeming particularly interested in pleasing anyone, and above all independent in thought.
Fortsätt läsa ”Emma Bonino’s Legacy: The Responsibility to Defend Rights and Freedom”
När Henrik Johanssons bageriroman Raya kommer ut på italienska möter den läsare med andra erfarenheter av klass, arbete och bröd. Från en litteraturfestival i en fabrik utanför Florens skriver han om arbetarlitteraturens skilda traditioner – och om hur en roman förändras när den läses i ett annat land.
Av Henrik Johansson
Det är fredagen den 10 april 2026. Alla vita plaststolar är framme. Scenen är riggad och bokborden är dukade. Men till skillnad från Bokmässan i Göteborg har Festival di Letteratura Working Class, i Campi Bisenzio utanför Florens, ännu inte börjat trots att klockan är 16.30 på öppningsdagen. Allt drar igång om en timme och sista programpunkten är schemalagd att starta 22.00 (spoiler: den startar senare). Alla stolar är tomma utom en. En ensam ARCI-gumma (Italiens motsvarighet till ABF-gubben) har bänkat sig i skuggan på tredje raden och paxat två stolar till. Hon har page och en lila munkjacka med texten #insorgiamo, ”Vi reser oss”.
Fortsätt läsa ”Arbetarlitteratur mellan Sverige och Italien”
Nu har vi åter glädjen att presentera en ny skribent, Henrik Johansson, som har låtit oss publicera en text som tidigare publicerats i Arbetaren. Om arbetsvillkoren bakom kulisserna i restaurangvärlden. Ett unikt inifrånperspektiv.
Av Henrik Johansson
Martin Bentzen är död. Han var en dansk stjärnkock och köksmästare som tränade på fritiden och bara var 32 år när han lade sig på soffan hemma i Shanghai. Han dog i sömnen. Hjärtstilleståndet orsakades av stress. Bentzen jobbade femton timmar per dag, sju dagar i veckan. Det är extremt, men inte unikt. Det är en konsekvens av en skev kultur bland stjärnkrogarna. Resultatet av en jakt på perfektionism, på en konkurrens där det gäller att alltid ligga på topp, att ständigt komma med nya rätter, nya smaker, att alltid satsa allt. Det är en kultur där stjärnorna i Michelinguiden betyder allt, och de anställda, vars arbete har skapat stjärnorna, betyder inget.
Fortsätt läsa ””Brinna för yrket” – tills man dör”
En svårt misshandlad kanin i Kraków fick människor över hela Polen att följa kampen för hans liv. Sonia Engström skriver om Marcyś, om hoppet och sorgen – och om ett djuröde som väckt debatt om djurskyddet i Polen.
Det var i februari i år som hela Kraków, ja, faktiskt hela Polen, med förskräckelse fick kännedom om en gruvlig upptäckt. I en park i centrala Kraków hittade några förbipasserande en liten kanin som var illa däran. Det stod klart för upphittarna att kaninen hade utsatts för misshandel och tortyr. De beslutade sig därför för att ta kaninen till djurskyddet, där man snart kunde konstatera att den lilla kaninen svävade mellan liv och död. Den hade fått sina öron avskurna. Den hade bränts och fått flera sticksår över hela kroppen.
Fortsätt läsa ”Marcyś – den lilla kaninen som fick Polen att hålla andan”
Med anledning av 2026 års upplaga av Stockholm Pride bjuder vi på ett bildspel från den avslutande paraden.
Av Öyvind Vågen
OBS Tryck på pilarna i övre högra hörnet för att visa bilderna i helskärmsläge.
Öyvind Vågen är redaktör och ansvarig utgivare för Critical Point. Han är också översättare från engelska, danska, tyska och norska till svenska och engelska, skribent och fotograf. Se en lista över hans översatta böcker eller ett galleri med hans fotografier. Läs fler artiklar av Öyvind Vågen här!
Barns rätt till kultur är inte en guldkant, utan en demokratisk grundfråga. I en orolig samtid handlar den om barns möjlighet att skapa mening, göra sina röster hörda och bli erkända som fullvärdiga medborgare här och nu. Barns rätt till kultur är avgörande för att stödja dessa processer. Något som till exempel Clowner utan gränser strävar efter att förverkliga.
I mitten av mars var jag, som medlem i barn- och ungdomsscenen Unga Klaras vänner, inbjuden till utdelningen av det nyinstiftade Suzanne Osten-priset i Unga Klaras lokaler. Den första pristagaren blev Clowner utan gränser, som belönades för sina betydande insatser för barn i krigsdrabbade och utsatta områden runt om i världen. En av clownerna höll ett starkt tacktal där han betonade kulturens bärande kraft för barn. Han berättade om barn till prostituerade kvinnor i Indien som av vana brukade gömma sig under sina mammors sängar medan de tog emot kunder. I mötet med Clowner utan gränser förändrades deras liv märkbart.
Fortsätt läsa ”Barns rätt till kultur och det substantiella medborgarskapet i en orolig samtid ”
I princip överallt i våra medier förs en debatt om användningen av massiva språkmodeller (LLM), en form av generativ AI. Vi kan läsa om hur översättarskrået fasar för undermåliga AI-översättningar och hur bildskapare och fotografer förlorar mot de snabbt framställda bildkopior som AI-system kan generera. När språkmodeller tränas på författares, journalisters och tänkares arbete utan samtycke eller ersättning kallas det samtidigt för teknisk utveckling. Men bakom den påstådda tekniska revolutionens löften finns en äldre logik: de många skapar värdet, medan de få tar det.
Av Freke Räihä
Stöld och exploatering av resurser är en av de historiska grundförutsättningarna för det samhälle som byggts upp under de senaste årtusendena. Den logiken har inte försvunnit. Den har bara bytt skepnad. Jag tänker på det när jag ser hur dagens massiva språkmodeller byggs upp och marknadsförs som framtidens teknik.
Fortsätt läsa ”Vem tjänar på all denna AI-stöld? ”
En ukrainsk militär utmärkelse har åter öppnat ett av de mest smärtsamma kapitlen i relationen mellan Polen och Ukraina. När president Volodymyr Zelenskyj gav ett ukrainskt specialförband ett hedersnamn efter Ukrainska upprorsarmén, UPA, svarade Polens president Karol Nawrocki med att frånta honom Vita örnens orden. Konflikten visar hur snabbt historien kan förvandlas från ett forskningsfält till ett politiskt vapen.
Av Sonia Engström
På båda sidor om den polsk-ukrainska gränsen kokar det. Inte av det högtrycksbetonade väderläget, utan av ett sorgligt och oroande exempel på historiebruk.
Fortsätt läsa ”Historien som slagfält: Polen, Ukraina och UPA:s långa skugga”
By Pantea Rinnemaa
Not until recently did I truly understand what Hannah Arendt meant by the banality of evil. Yet I had not recognised how quietly, how efficiently, banality works—not only through bureaucrats and systems, but through fatigue, distance, and the slow erosion of outrage.
Fortsätt läsa ”The banality of helplessness? – Reading Hannah Arendt through the Iranian diaspora”
Av Pantea Rinnemaa
Det var först nyligen som jag verkligen förstod vad Hannah Arendt menade med den banala ondskan. Fram till nyss hade jag inte insett hur tyst och effektivt banaliteten arbetade – inte bara genom byråkrater och system, utan genom utmattning, avstånd och ilskans långsamma urholkande.
Fortsätt läsa ”Hjälplöshetens banalitet? – att tolka Hannah Arendt genom den iranska diasporan”
Av Mira Horovitz
Barn och unga växer idag upp i en orolig samtid. Många vittnar om psykisk ohälsa och bristande framtidstro. På flera håll i världen nedmonteras demokratin vilket också innebär att kulturlivet och vilket slags kultur medborgarna får tillgång till påverkas. Hur unga människors förmågor kan väckas och hur barn och unga blir delaktiga och får inflytande i samhälls- och kulturlivet är en av vår tids stora frågor. Mira Horovitz ger exempel på några kulturarbetare och författare och redogör för deras syn på hur unga tankar kan ta form, börja växa och få vingar.
Fortsätt läsa ”Barn i kulturen – om värdet av skapande, etik och utbildning sett genom Suzanne Osten, Martha Nussbaum, bell hooks och Elisabeth Young-Bruehl”
Svensk public service riskerar att urholka sitt förtroende när programledare utan fördjupad kunskap får definiera komplexa samhälls- och kulturfrågor. Den senaste tidens skildringar av nämndemannasystemet och porträttet av pianisten Jan Johansson visar hur slentrianmässiga förenklingar och felaktigheter sprids till miljonpublik – och lämnar både experter och tittare förbryllade.
Av Petra Werner
Jag råkade för ett år sedan hamna framför ett teveprogram som jag inte tidigare hört talas om; Hur fan hamnade vi här, och fick då ta del av en både påfallande banal och pinsamt okunnig vidräkning av nämndemannabegreppet. En, för mig då okänd, person vid namn Messiah Hallberg går i detta program i all hast igenom begreppets bakgrund och nedgör på ett otroligt raljerande, och dessutom okunnigt och felaktigt sätt, hela idén med nämndemän. Han låter också diverse allmänhet yttra sig, gärna på en lätt skrattretande dialekt och visar på alla sätt hur otroligt galet och närmast sinnessjukt detta med nämndemän är. Då jag själv hade varit nämndeman i åtskilliga år såväl i förvaltningsrätt som i tingsrätt så fick jag nästan en chock av denna, i svensk public service, uppvisning i okunskap och bristande respekt för en viktig samhällsfunktion, där jag dessutom inte kände igen en enda detalj i det timslånga programmet.
Fortsätt läsa ”Hur fan hamnade vi här – att slarvig tevejournalistik formar bilden av vårt kulturarv?”