Etikett: Poesi

Publicerat

Sex frågor om poesi till Sam Carlquist

Från och med detta nummer, #1 2026, intervjuar vi också de poeter som medverkar med nyskrivna dikter i vår avdelning ”Nyskrivet”. I detta nummer medverkar Sam Carlquist med en nyskriven långdikt: Sommarhuset.

Av Sara Shamloo Ekblad

Hur skulle du beskriva din poesi?

Jag skriver nog i Dylan Thomas färdriktning – utan att jämföra mig med honom. I huvudsak tre sorters poesi: åldrandets och fantasins sammansmältning, längre sviter med rolldikter, samt etyder, övningsdikter som en musiker varje dag övar skalor för att hålla språket varmt. Liksom dikter på judiska teman. Treblinkasviten, Babi Jar med flera.

Fortsätt läsa ”Sex frågor om poesi till Sam Carlquist”
Publicerat

Sex frågor om poesi till Desidera Jungelin

Från och med det här numret, 1 2026, intervjuar vi också de poeter som medverkar med nyskrivna dikter i vår avdelning ”Nyskrivet”. I detta nummer medverkar Desideria Jungelin med två dikter.

Av Sara Shamloo Ekblad

Hur skulle du beskriva din poesi?

Färgstark, ärlig, ibland hård, ibland mjuk. Jag tycker om kontraster. Funktionsrätt
är viktigt för mig för det är ett perspektiv som ofta glöms bort.

Fortsätt läsa ”Sex frågor om poesi till Desidera Jungelin”
Publicerat

Rebecca Kjelland ”Vinterkorn og vårtunger”

Översättning från norskan av Öyvind Vågen

SANDKARTORNA

*

Jag vet inte vad jag älskade mest: att jag inte förstod språket, att jag bara kunde höra rytmen, skriken, rösterna, strängheten som säkert var lössläppt. Eller att vi var främlingar, att de inte förstod oss. Vi satt på torget och hörde mödrarna skälla ut sina barn. Lika dramatiskt som när man sopar ner pappershögen på golvet eller välter ett bord under ett gräl, lika tydliga var de här kvinnorna.

Fortsätt läsa ”Rebecca Kjelland ”Vinterkorn og vårtunger””
Publicerat

Kjell Heggelund ”Samlede dikt” – ”2 dikter”

Översättning från norskan av Öyvind Vågen

LOWLANDS

Ljuset avtar. Jag försvinner ute på slätterna.   (Se upp för naturen!).   Självklart kunde jag ha hållit mig för mig själv, då hade allt varit lugnt.   Vad är det med marken?   Smälter den?   Smälter den?   Nej, men dagarna går, den ena efter den andra.

Kom så sticker vi, sa jag.   Men inte ett jävla ljud vågade hon.   Smal kropp.   Kunde simma.

Tillbaka till naturen.   Ljuset avtar.   Spårvagnarna försvinner, en efter en.

Det här är om vintern.

Jag reste hemåt.   Det snöade.   Bara en pytteliten låga.   Flöt upp i bussen.   Passagerarna hälsade vänligt på mig.   Fina människor.

Senare en kväll när jag flög lågt över sjön för att inte väcka misstankar, fick jag syn på henne.

Fortsätt läsa ”Kjell Heggelund ”Samlede dikt” – ”2 dikter””
Publicerat

Dikter – ur Videfläta (del 2 av 2)

Här publicerar vi det andra av två utdrag ur diktsviten Videfläta. Det första utdraget kan du läsa här! Fler dikter av samma poet hittar du här.

Av Mickaela Persson


Dofter av en storm  

När vi möts händer något med luften. 
Molekylerna söker sig samman 
och det blir tungt att andas. 

Irisering i skyn, liljor slår ut. 
Silverpopplar sprider ljus 
som vore luften en spegel av pärlemor. 

I vår cirkel är vi blommor 
vackra som dofter av en storm.
Där får vi dansa tätt tillsammans 
två blomster vars rötter växt ihop. 
Du min amarant 
och jag ditt körsbärsträd om våren. 

Fortsätt läsa ”Dikter – ur Videfläta (del 2 av 2)”
Publicerat

Tre nya dikter

Av Xénie Bertell

Vi publicerar ytterligare ett knippe nyskrivna dikter av Xénie Bertell. Ett tidigare urval finns att läsa här.

Sökarna

Handen söker den andra 
liv letar efter liv. 
Såsom musiken söker sången 
törstar själen efter tröst. 
Sagan vill bli läst 
barnet söker sin bästis. 
Leksakerna söker sin barnkammare
natten längtar efter dag. 
Hunden söker sin människa
katten söker sitt hem.
Fågeln frågar efter våren
vargen vill ha sin flock.
Sommaren söker sina blommor 
middagen söker sitt sällskap.
Orden söker sin röst
ansiktet letar ett leende.
Såsom stjärnorna söker månen
letar de levande efter de sina
och du är också en sökare.

Fortsätt läsa ”Tre nya dikter”
Publicerat

Dikter – ur ”Videfläta” (del 1 av 2)

Här publicerar vi det första av två utdrag ur diktsviten ”Videfläta”

Av Mickaela Persson

Prolog: Sammet 

Var du en ikon för mig i barndomen? 
Eller är det en efterkonstruktion? *
Tiden av kurser är förbi 
men ändå gör jag milslånga halsband 
av dagg och skratt. 
Av tyll och sammet 
som väver ditt namn. 

”Tycker du om att vara ensam?” frågar du. 
Du är ett soligt busväder 
och dina frågor pockar på uppmärksamhet.
Läroåren hopar sig till snöhögar 
på luftslottets trösklar. 

”Jovars, ensamhet är all right
men om valet står mellan ensamhet 
och bubblande sammet från förr 
då väljer jag sammet.” 

Fortsätt läsa ”Dikter – ur ”Videfläta” (del 1 av 2)”
Publicerat

Dikterna till Åsa

Av Mickaela Persson

Dikterna till Åsa, en av mina stora förebilder. Med sina kloka råd och tankar hjälpte hon mig uthärda min snåriga gymnasietid. 

Minnesfoto av ditt mottagningsrum

Lesbisk och lyrisk och nervös
sitter jag kapprak i skrivbordsstolen. 
Inväntar en harpkaskad av ringtoner. 

I en kuvös av romantiserande 
minns jag mottagningsrummet 
där jag är vindrufsig i håret 
och det är eftersommar i hjärtats djupkultur. 

Nu måste det hända något! 
Jag kan inte bara sitta här! 
I den varma efterdyningen av din omtanke. 

Och så plötsligt: swish! Ett mail. 
Värmen i magen blir drömmens atlaskota. 
Ty mailet är en försiktig rorpinne 
och hela du är ett inlyssnande ankare. 

Jag framkallar ur minnets kamera 
vattenglaset på bordet. 
Stolen med den mjuka dynan
och kudden över ryggstödet. 
Nu närmar sig bilden 
med ljusa stöveltramp. 

Fortsätt läsa ”Dikterna till Åsa”
Publicerat

Splitternya Uråldriga

Av Kae Tempest

Översättning från engelska av Øyvind Vågen

Kae Tempest (född 1985) är en prisbelönt brittisk spoken word-artist, poet, skivartist, författare och dramatiker som tilldelades 2012 års Ted Hughes Award, utdelat 2013, för sin långdikt Brand New Ancients som här återges i utdrag i svensk översättning. Den som vill läsa det engelska originalet kan göra det hos webbplatsen Genius eller se honom läsa ur dikten på Letters Live. En analys av dikten finns att läsa på Glasgow Women’s Librarys webbplats. Han har även skrivit en hyllad debutroman, The Bricks That Built the Houses.

Förr i världen
var myterna berättelserna vi använde för att förklara oss själva.

Men hur kan vi förklara hur vi hatar oss själva,
vad vi har gjort oss själva till,
hur vi klyver oss själva i två,
hur vi överkomplicerar 
oss själva?

Men vi är fortfarande mytiska.
Vi sitter fortfarande fast för gott någonstans mellan det hjältemodiga och det ömkansvärda.
Vi är fortfarande gudalika;
det är det som gör oss så monstruösa.
Men det känns som vi har glömt att vi är mycket mer än summan av alla
de saker som tillhör oss

Fortsätt läsa ”Splitternya Uråldriga”