Ansvarig utgivare: Öyvind Vågen; adress: Critical Point c/o Färgfabriken, Lövholmsvägen 12, 117 65 Stockholm.
Av Andreas Engström
I sin bok Andra våglängder, andra rymder för konsten. Om Lars Fredrikson (Oei Editör) formulerar Jonas (J) Magnusson det som att den i Sverige födde och i Frankrike verksamme konstnären Lars Fredrikson (1926–1997) hela tiden arbetat på gränsen. Detta ses som en av förklaringarna till varför Fredriksons verksamhet varit och förblivit mindre synlig för och inom en konstmarknad.
Sverige har en rik dräkttradition där varje tygstycke och broderi berättar en historia om hembygd, gemenskap och skaparglädje. Framför allt på senare år har de historiska dräkterna plockats upp av folkdansare och kreativa dräktskapare som återuppväckt gamla och skapat nya traditioner och fört ut dem i världen.
Av Maud Häger
Fram till och med förra sekelskiftet talade man om folkdräkter. Parallellt med det ökade intresset för svensk folkmusik årtiondena efter andra världskriget skapades nu många nya dräkter sprungna ur olika traditioner. Dräkter som skapats senare, närmare vår egen tid, kallas för hembygdsdräkter. Man ville värna sin hembygd. Särskilt i Dalarna var det förnyade intresset stort och man tog fram dräkter och dräktdelar för olika tillfällen som sommar och vinter, vardag och helgdag, bröllop och begravning.
Frågan vad en kvinna är, hennes roll i samhället och hur kärlekslivet kan formas har sysselsatt många tänkare genom tiderna. Även kvinnans sexualitet och möjligheten att uppnå sexuell agens har varit och är ett återkommande ämne i litteratur, akademiska texter och i kultur- och samhällsdebatten. Men frågan behöver utvecklas och vidgas ytterligare. Så låt oss börja från grunden.
Av Mira Horovitz
Vad är en kvinna? Hur blir hon mänsklig och därmed mångfacetterad just därför att hon framställs som sådan genom filmproduktion, i media, skönlitteratur och andra texter och berättelser som gör anspråk på att förmedla något om mänskligt liv och sex- och kärleksrelationer?
Fortsätt läsa ”Kärlekens irrgångar – en betraktelse över samtidssynen på sexualitet och relationer”
Av Eli Friedrich Getreu (1920–2005)
Översättning från tyska av Öyvind Vågen
Det är här den femte delen i den serie med utdrag vi publicerar ur Eli Getreus dagbok och här får vi följa med när dagboksförfattaren som nyanländ jordbruksmedarbetare för första gången firar jul på en dansk bondgård. Eli var Öyvind Vågens morfar och föddes på väg till Wien 1920 som son till judiska föräldrar som invandrat dit från dåvarande Galizien (i dagens sydöstra Polen och västra Ukraina) och kom att engagera sig i en judisk ungdomsrörelse som syftade till att utbilda sig till jordbrukare och sedan flytta till Israel – Eretz – för att odla upp det heliga landet. De två första delarna – som skildrar Kristallnatten/Novemberpogromerna respektive en tågresa genom Tyskland och Danmark precis innan krigsutbrottet – går att läsa här och här. Den tredje delen som skildrar hur han strax före andra världskrigets utbrott reser från Danmark, där han arbetade som dräng för att lära sig jordbruk hos en jysk bonde, till England för att hälsa på sina föräldrar som flytt dit undan judeförföljelserna i det av Tyskland annekterade Österrike finns att läsa här. Den fjärde delen som skildrar själva arbetet på gården i Danmark går att läsa här. Hela dagboken finns att läsa (i faksimil på tyska) på Förintelsemuseets hemsida där finns också ett album med foton som han tog under tiden han skrev dagboken. BBC gjorde nyligen ett inslag om Englandsvistelsen som står att finna till exempel här.
Här bjuder vi på tre aldrig tidigare till svenska översatta dikter.
Översättning från engelskan av Öyvind Vågen
Fladdermöss [Bats]
i
När jag brukade se fladdermöss
flyga i den kaliforniska skymningen
flimrade deras intrikata
sicksackröster med dem
men med åren tystnade de
och utan det där lilla sonarbruset
är att se dem fladdra
in och ut ur varandet
ett slags blindhet
Översättning från norskan av Öyvind Vågen
SANDKARTORNA
*
Jag vet inte vad jag älskade mest: att jag inte förstod språket, att jag bara kunde höra rytmen, skriken, rösterna, strängheten som säkert var lössläppt. Eller att vi var främlingar, att de inte förstod oss. Vi satt på torget och hörde mödrarna skälla ut sina barn. Lika dramatiskt som när man sopar ner pappershögen på golvet eller välter ett bord under ett gräl, lika tydliga var de här kvinnorna.
Fortsätt läsa ”Rebecca Kjelland ”Vinterkorn og vårtunger””Översättning från norskan av Öyvind Vågen
Andas in i dig
pärlfärgad syrendoft
Budbärarens sång
*
Stjärnbilder
Froströk över myrarna
Runorna glittrar
*
Namnlös så länge
hon är synlig på jorden
Sår på fötterna
*
Fortsätt läsa ”Sigurd Helseth ”Skuggar av glas””Översättning från norskan av Öyvind Vågen
LOWLANDS
Ljuset avtar. Jag försvinner ute på slätterna. (Se upp för naturen!). Självklart kunde jag ha hållit mig för mig själv, då hade allt varit lugnt. Vad är det med marken? Smälter den? Smälter den? Nej, men dagarna går, den ena efter den andra.
Kom så sticker vi, sa jag. Men inte ett jävla ljud vågade hon. Smal kropp. Kunde simma.
Tillbaka till naturen. Ljuset avtar. Spårvagnarna försvinner, en efter en.
Det här är om vintern.
Jag reste hemåt. Det snöade. Bara en pytteliten låga. Flöt upp i bussen. Passagerarna hälsade vänligt på mig. Fina människor.
Senare en kväll när jag flög lågt över sjön för att inte väcka misstankar, fick jag syn på henne.
Fortsätt läsa ”Kjell Heggelund ”Samlede dikt” – ”2 dikter””