I en gammal tobaksfabrik i Aten möts konstnärsdrivna initiativ från flera länder. Carolina Hindsjö deltog i Platforms Project med Studio 44 och utställningen Utopia – och fann både nya samarbeten och en installation där besökaren blir en del av verket.
Av Carolina Hindsjö
Anteckningar från Platforms Project i Aten, 17–20 september 2026.
Jag är på Platforms Project, en oberoende konstmässa i Aten, Grekland. Mässan startade 2013 och har varit igång sedan dess. I år deltar flera svenska gallerier och samarbeten mellan Sverige och andra länder. Här finns utställare från bland annat Frankrike, Nederländerna och Storbritannien, liksom många gallerier från Grekland. För mig, som inte har så stor koll på grekisk samtidskonst, är det roligt att se verken.
Encounters från Korinth i Grekland visar installationen Step into my mind. Man får slå sig ner i en fåtölj. Framför den står datorer i en halvcirkel och visar filmer av konstnärerna i projektet – till exempel av naturen eller en kvinnas kropp. Mitt framför fåtöljen står en gammal tv-apparat som visar ”tusen myror”: sändningarna har upphört. Datorerna visar minnet och ögonblicket, medan historien – både den allmänna och den personliga – inte har någon sändning.
På väggen framför fåtöljen finns en måttsatt ritning som liknar en bokhylla. Där finns prydnadsfigurer, böcker, keramik och till och med en gammal VHS-kassett. Måtten kan vara ett sätt att visa dagens inredningsstil eller måtten i våra tankar. I och med att man är inbjuden att sitta ner blir man också en del av verket.
”I och med att man är inbjuden att sitta ner blir man också en del av verket.”
På en sådan här mässa är det roligt att knyta kontakter. Det är faktiskt en viktig del. Jag har diskuterat utbyten med gallerier från Grekland och Nederländerna. Ett sådant samtal kan börja med att man gillar en konstnärs målning och sluta med att man byter kontaktuppgifter.
Mässan hålls i en vacker gammal tobaksfabrik. De stora ytorna gör att allt känns luftigt, och alla utställare har gott om plats. Det finns flera våningar, och längst upp visas verk av studenter från Athens School of Fine Arts. Det känns sympatiskt att konststudenterna får möjlighet att inspireras av internationella konstnärer.
Under mässan hålls också samtal med grekiska konstnärer, filosofer, sociologer och psykologer, liksom presentationer av konstprojekt. Jag tänker själv gå på några.
”För att förstå den grekiska samtidskonsten behöver man även se historien.”
Men när man åker utomlands vill man ju också se staden. Det har vi gjort: Akropolis, National Museum of Contemporary Art och National Archaeological Museum. För att förstå den grekiska samtidskonsten behöver man även se historien. På öppningskvällen framförde konstnärer ett performance med teater, höga ljud och masker.
Vi medlemmar i Studio 44 visar en utställning om Utopia. I mässans program heter vår presentation Utopia/Heterotopia. Maria Bordeanu, Catrin Lundqvist, Susanne Högdahl Holm, Karl Jansson och jag presenterade vår monter. Eftersom vi alla gillar att prata har vi nu framtida samarbeten att se fram emot.
Vi fick en resa till både historien och framtiden.
Carolina Hindsjö är konstnär och har ställt ut målningar och animationer under titeln ”På VÄG” på galleri Maria Vulfovitch Gallery. Läs fler artiklar av och om Carolina Hindsjö här!
